platsannonser
Projektledare
Akademikonferens.
Projektkoordinator
till Akademikonferens.
Chef för möten och event
till Uppsala Konsert & Kongress.
nyheter
Mässor skapar möten
Över 100 000 affärsmöten
under IBTM World 2022 i Barcelona.
flygnytt
Stockholm Arlanda Airport
får sin första food hall.
hotellnytt
25hours
öppnar sitt första hotell i Skandinavien.
60 000 bokade möten
Sverige – det enda
nordiska landet som saknas på IBTM World.
hotellnytt
Nya ägare av Villa Gladtjärn,
tidigare Barken Konferens.
Hållbarhet
American Express Meetings & Events
undertecknar Net Zero Carbon Events-löfte.
Spännande möte
Sveriges Elevkårers Kongress22
i Norrköping.
flygnytt
Eurowings utökar i Sverige
ökar utbudet på Landvetter med ny direktlinje till Berlin.
Höjer kvalitetskraven
Alvar blir namnet
på hela Skellefteås näringslivsdag.
14 januari - 21 maj 2023
Malmö värd
för uppmärksammad Banksy-utställning.
RSS
rss_icon
Länkar
Kooperativ utbildning växer i världen – Sverige halkar efter

Sverige riskerar att hamna på kunskapsmässig efterkälke. Allt fler internationella aktörer ser vikten av medlemsstyrda, långsiktiga och värderingsdrivna företag med tydlig förankring hos sina ägare, och investerar i kunskapsutveckling om kooperation. En ny rapport från Svensk Kooperation berättar om de satsningar på kooperativ forskning och utbildning som nu görs i Finland, Belgien, Spanien och Kanada, alltmedan motsvarande insatser saknas i Sverige.

Svensk Kooperations nya rapport visar att kunskapsutveckling och forskning om kooperation finns alla världsdelar och i många länder på ett sätt som saknas i Sverige. I rapporten presenteras framgångsrika exempel från fyra olika länder som ligger i framkant vad gäller forskning och utbildning om kooperation: Finland, Belgien, Spanien och Kanada.

"Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör vara självklara inslag i akademisk utbildning och forskning i Sverige. Vi ser att länder som Finland, Belgien, Spanien och Kanada satsar på kooperativ forskning och utbildning men att Sverige riskerar att halka efter. Vi hoppas att den här rapporten ska inspirera till ytterligare ansträngningar vid svenska universitet och högskolor för ökad kooperativ kunskapsutveckling", säger Jur Dr Anders Dahlquist-Sjöberg, ordförande i Svensk Kooperation.

Akademiska utbildningar i Sverige missar idag oftast helt den kooperativa och ömsesidiga företagsformen enligt tidigare undersökningar från Svensk Kooperation. Detta trots att kooperativa och ömsesidiga företag är en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Engagerade unga som idag vill starta företag, vill också gärna göra det tillsammans. Dessutom matchar de kooperativa värderingarna med hållbarhet, gemensamt ansvarstagande och långsiktighet väl med ungas värderingar enligt en rapport från Kairos Future.

Sammantaget ger de internationella exemplen på framgångsrik kooperativ utbildning, forskning och utveckling en provkarta på hur och varför gynnsamma förutsättningar för kooperativ forskning och högre utbildning kan uppstå, bibehållas över tid och utvecklas.

Här nedan listas ett antal faktorer som verkar vara nycklar till utveckling och som med fördel kan vägleda initiativ från svenskt håll som vill öka kunskapsutveckling och forskning om kooperation och dess potential.

 

• Skapa utbildnings- och forskningscentra/konsortium som samlar och bygger vidare på existerande kooperativ kunskap. Dessa kan samla aktiva forskare inom området men även andra aktörer från till exempel regional eller nationell nivå och representanter från kooperativa och ömsesidiga företag samt paraplyorganisationer.

• Uppmuntra och möjliggör aktivt deltagande för forskare och doktorander i kooperativa nätverk, centra och andra organisationer – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

• Ta vara på de internationella kopplingarna och möjligheterna som finns för forskare inom den kooperativa sektorn. Internationellt erkännande kan också stärka positionen på hemmaplan.

• Bygg goda relationer mellan högskolorna och universiteten och den kooperativa sektornsfrämjande organisationer och paraplyorganisationer.

• Professurer inom kooperation kan finansieras av offentliga medel men också av företag inom sektorn och donationer

• Vid större tematiska sammanhang och utbildningsprogram som berör exempelvis social ekonomi, socialt företagande, socialt ansvarstagande, nya samhällsutmaningar, nya företagsformer, innovationer, välfärdsstrategier och hållbarhet - se kooperation som en del av dessa

• Säkerställ att de kooperativa och ömsesidiga företagsformerna finns med i relevanta utbildningar, till exempel på handelshögskolor och i entreprenörskapsutbildningar.

• Skapa valbara kooperativa kurser som del av olika program med i övrigt annan inriktning.

• Det finns möjligheter för högskolor och universitet i att även erbjuda utbildningar och kurser till kooperativa och ömsesidiga företag.