platsannonser
Projektledare
Akademikonferens.
Projektkoordinator
till Akademikonferens.
Chef för möten och event
till Uppsala Konsert & Kongress.
nyheter
Mässor skapar möten
Över 100 000 affärsmöten
under IBTM World 2022 i Barcelona.
flygnytt
Stockholm Arlanda Airport
får sin första food hall.
hotellnytt
25hours
öppnar sitt första hotell i Skandinavien.
60 000 bokade möten
Sverige – det enda
nordiska landet som saknas på IBTM World.
hotellnytt
Nya ägare av Villa Gladtjärn,
tidigare Barken Konferens.
Hållbarhet
American Express Meetings & Events
undertecknar Net Zero Carbon Events-löfte.
Spännande möte
Sveriges Elevkårers Kongress22
i Norrköping.
flygnytt
Eurowings utökar i Sverige
ökar utbudet på Landvetter med ny direktlinje till Berlin.
Höjer kvalitetskraven
Alvar blir namnet
på hela Skellefteås näringslivsdag.
14 januari - 21 maj 2023
Malmö värd
för uppmärksammad Banksy-utställning.
RSS
rss_icon
Länkar
Så vill metropolerna få bukt med partyturismen

Under pandemin tog den växande turismen en paus. Invånarna i Barcelona, Amsterdam och andra populära turistmagneter fick - för första gången på länge - tillbaka sina städer. Nu bävar man inför överturismens återkomst och nya lokala åtgärder för att komma till rätta med problemen ser dagens ljus. Forskare har studerat olika initiativ som ska dämpa konflikter mellan invånare och turister i fem europeiska turiststäder.

Världens sammanlagda turism fördubblades mellan åren 2000 och 2018. I Europa är det framför allt storstadsturismen som har ökat. Och vissa storstäder är mer populära som besöksmål än andra. För flera av dessa har framför allt partyturismen blivit ett verkligt problem.

”Gemensamt för de städer som ingår i studien är att de traditionellt har haft en liberal inställning till exempelvis droger som delvis har lett till en okontrollerad partyturism”, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation.

En stor del av ökningen beror på lågprisflyg som för några hundra kronor tar dig till en av Europas metropoler. En annan bov i dramat är digitala plattformar som Airbnb och Booking. Den lönsamma uthyrningen av bostäder till turister har blivit en okontrollerad marknad med diverse aktörer. Ofta handlar det om utländska ägare som köper upp lägenheter i historiska stadskärnor och kulturkvarter och tjänar stora pengar. Konsekvensen blir att lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar.

”Missnöje och protester mot turismen har ofta med just bostadssituationen att göra. Man upprörs över att bostäder hyrs ut till festande turister när stadens invånare inte har någonstans att bo”, säger Cecilia Cassinger och fortsätter:

”Festturisters ofta respektlösa uppförande väcker också ilska. Man tycker att de beter sig som om de vore kunder med rätt att uppföra sig hur som helst.

I vissa extremfall har det lokala missnöjet lett till stenkastning mot turistbussar, men den vanligaste protestformen är klotter på husfasader och banderoller i stil med ”Tourist go home!”.

I Barcelona hanteras nu problemen på högsta politiska nivå, av stadens borgmästare Ada Colau, tidigare aktivist, som själv har lobbat för att komma tillrätta med stadens undermåliga bostadssituation för invånarna.

Även de enorma kryssningsfartygen betraktas som problematiska av aktivisterna och precis som när det gäller uthyrningen av innerstädernas lägenheter så hamnar turisternas pengar i fickan på andra aktörer än lokalbefolkningen och städernas skattekistor. Visserligen tjänar man stora pengar på hamnavgifterna men den lokala turismindustrin gynnas inte eftersom turister på kryssningsfartyg ofta både sover och äter på båten.

Cecilia Cassinger och hennes kollega Jörgen Eksell har intervjuat aktörer inom kommunen, turismnäringen och medborgaraktivister i Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm för att få en bild av vad som görs för att mildra turismens framfart och vilka åtgärder som verkar fungera.

 

Lokala åtgärder mot partyturismen:

• Utforma städernas butiksutbud så att det även är intressant för lokalborna. I Barcelona har man exempelvis infört en regel att det endast får finnas ett begränsat antal souvenirbutiker inom samma område. Man har också stängt ner stora festlokaler som endast riktat sig turister. I Amsterdam har kommunen på liknande sätt försökt styra vilka näringsverksamheter som etablerar sig olika stadsdelar. I en stadsdel (De 9 straatjes) finns ett medvetet fokus på exklusivare butiker och etablerade nischade kedjor.

 

• Satsningar på innovation, kultur och mötesevents istället för marknadsföring av staden som ett turistmål för korta besök, till exempel weekendresor.

 

• Säkerställa att kommunal service och gemensamma platser är tillgängliga för lokalbor. I en av Barcelonas kända parker – Parque Güell – har stadsdelens invånare fritt tillträde genom sitt bibliotekskort medan turister får betala.

 

• Upprätta en god relation mellan kommunen, turismnäringen och invånarna. I Amsterdam finns en kampanj som fått namnet ”We live here” som uppmärksammar att turistkvarteret Red Light District, välkänt för att vara prostitutions- och drogliberalt, också är ett vanligt bostadsområde i vilket allt från barnfamiljer och pensionärer till poliser och skådespelare bor. Genom skyltar och riktad reklam, framtagna av turismorganisationen i Amsterdam, uppmanas besökare att uppföra sig i området. Via bokningsplattformar riktas information mot riskgrupper, ofta unga vuxna, som planerar att besöka Amsterdam om hur turister förväntas uppföra sig, till exempel understryks att det inte är tillåtet att konsumera alkohol och urinera offentligt.

 

• Cecilia Cassinger framhåller den gemensamma kampanjen mellan lokalbor och kommunen i Amsterdam som särskilt lyckosam. Konfliktytorna mellan besökare och de boende finns dock kvar i de studerade städerna.

 

• Medborgaraktivister menar att de flesta åtgärder som införs är bra, dock finns det ingen som ser till att de verkligen efterlevs i praktiken.

 

Text: Ulrika Oredsson, Lunds Universitet

 

Bilden: Barcelona är en stad som i många år har klagat över massturism.