platsannonser
Kommunikationsstrateg för IUFROs världskongress 2024
Framtid, innovation och Agenda 2030 utgör ledstjärnor för kongressen.
nyheter
Fajt mellan städerna
Malmö och Uppsala
vill båda bli kulturhuvudstad i Europa 2029.
beslutet fattat
Scandinavium
ska ersättas av en ny multiarena.
KVALITETSMÄSSAN 2021
Sjutton utvecklingsprojekt
nominerade till GötaPriset.
en äkta eldsjäl
Årets Eventskåning 2020
till KB och Totte Lundgren.
nytt jobb
Monika Hilm
ny vd på Yasuragi.
nya upplevelser
Inomhusgolf med virtuella banor
öppnar i Gränbystaden i Uppsala.
ny studiolösning
Svenska Mässan Gothia Towers
lanserar Sveriges största arena för hybridmöten.
forskning skapar möten
Forskare
har en viktig och mångfacetterad roll i inkubatorer.
Hotellnytt
BWH Hotel Group
fortsätter expandera i Norge.
UNWTO-möte i går
IATA tror på vaccinationskrav
för att flyga internationellt.
RSS
rss_icon
Länkar
Kraftig förstärkning av svensk forskning återstartar ekonomin

Regeringens forsknings- och innovationsproposition anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren. Resurserna ökar kraftigt redan nästa år för att möta stora samhällsutmaningar och värna den fria forskningen. Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. Redan 2021 ökas anslagen med 3,4 miljarder kronor. Åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor. Forskning och innovation krävs för att återstarta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd.

Regeringen presenterar satsningar som värnar den fria forskningen. I det ingår ökade medel till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå i syfte att ge förutsättningar för lärosätena att göra strategiska prioriteringar och ta ansvar för hög kvalitet i verksamheten, inklusive frågor som jämställdhet och trygga anställningsvillkor. Regeringen vill genom en förstärkning som skalas upp till 900 miljoner kronor 2024 stärka forskningen vid universitet och högskolor i hela landet samtidigt som det genomförs en historiskt stor utbyggnad av högskoleutbildning i hela landet. Ytterligare satsningar på fri forskning görs via en förstärkning till Vetenskapsrådet. Regeringen föreslår även att högskolelagen ändras för att värna den akademiska friheten.

Covid-19-pandemin har med all tydlighet visat på vikten av forskning och kunskap för att möta kriser och samhällsutmaningar. Samhällsutmaningar möts med satsningar på strategisk forskning av hög kvalitet samt innovationssatsningar. Forsknings- och innovationspropositionen fokuserar på fem stora samhällsutmaningar; klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Forskningssatsningarna handlar bland annat om nya tioåriga nationella forskningsprogram, (Hav och vatten, Virus och pandemier, Psykisk hälsa, Digitalisering, Brottslighet samt Segregation) och en förstärkning av befintliga (Klimat, Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Antibiotikaresistens och Arbetslivsforskning). Därtill görs en rad särskilda forskningssatsningar, där många har koppling till hantering av pandemins följder.

Satsningar görs på forskarskolor med inriktning mot högskolans lärare på vård- och lärarutbildningarna. Dessa är viktiga för att stärka kvaliteteten i utbildningarna. I det nationella forskningsprogrammet om arbetslivsforskning som förstärks ingår även frågor om arbetslivets kompetensförsörjningsutmaningar. Regeringen aviserar att utbildningar mot legitimationsyrken ska styras utifrån antalet examinerade, bland annat utifrån de stora behoven av utbildade lärare och sjuksköterskor i välfärden.

Regeringen föreslår en rad ändringar i högskolelagen (1992:1434) för att dels förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande, dels främja och värna den akademiska friheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Myndighetsstyrningen utvecklas så att den tydligare främjar en jämställd högskola med goda arbetsvillkor. Regeringen avser bland annat att prioritera lärosätesspecifika mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringen avser också att lämna ett myndighetsuppdrag om att se över förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar.

Olika typer av forskningsinfrastruktur såsom stora forskningsanläggningar behövs för att bidra med ny kunskap som kan möta globala samhällsutmaningar. För att internationellt konkurrenskraftig forskning ska kunna bedrivas behöver svensk forskningsinfrastruktur förstärkas. Vetenskapsrådet får en betydande ökning av medlen för forskningsinfrastruktur. Vinnova får ökade medel för forskningsinfrastruktur som är av särskilt värde för näringslivet. En särskild satsning görs på den internationellt världsledande forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Även ESS och MAX IV i Lund tilldelas medel.

Innovationssystemet stärks med satsningar som avser bland annat strategiska innovationsprogram, forskningsinstitut, test- och demonstrationsmiljöer samt sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering. Dessa satsningar bidrar till att möta samhällsutmaningarna, nyttiggöra forskningsresultat och stärka Sverige som kunskapsnation.

Som ett led i en fortsatt utveckling av den strategiska forskningspolitiken och stärka Sverige avser regeringen inrätta ett nytt universitet i Mälardalen. Mälardalens högskola blir Mälardalens universitet 2022 och 130 miljoner ska tillföras för att ge lärosätet möjligheter att utvecklas som universitet. Regeringen kommer säkerställa att lärosätet kan visa att det har säkrat sitt kvalitetsarbete inför beslut om universitetsstatus.

 

Bilden: Matilda Ernkrans, Minister för högre utbildning och forskning, Utbildningsdepartementet.