platsannonser
Upphandling av partnerkonsult
till IUFRO World Congress 2024.
nyheter
Nytt jobb
Sam Holmberg
tillbaka på Radisson Blu i Stockholm.

Årets Eventskåning 2021
till Albin Ganovic och Helsingborg Pride.
13-14 september
Möbelmässan Göteborg
tillbaka på Svenska Mässan i höst.
hotellnytt
Countryside Hotels
slog försäljningsrekord trots pandemi.
+200 talare
Ny konferens och mässa
för framtidens sjukvård arrangeras i Stockholm 25 – 26 januari 2023.
nytt jobb
Scandic värvar hotelldirektör
– Roger Pettersson tar över ansvaret för Scandichotellen i Umeå.
29 april - 1 maj
eCarExpo i Friends Arena
laddar om i april.
Almedalsleverantör
Uppstickaren Univid ska bli störst på digitala event
– backas av tunga investerare.
hotellnytt
Norrqvarn Hotell & Konferens
får ny ägare.
ljus i mörkret
Karlstad CCC satte försäljningsrekord i december
sålde för nästan tio miljoner kronor.
RSS
rss_icon
Länkar
Kraftig förstärkning av svensk forskning återstartar ekonomin

Regeringens forsknings- och innovationsproposition anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren. Resurserna ökar kraftigt redan nästa år för att möta stora samhällsutmaningar och värna den fria forskningen. Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. Redan 2021 ökas anslagen med 3,4 miljarder kronor. Åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor. Forskning och innovation krävs för att återstarta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd.

Regeringen presenterar satsningar som värnar den fria forskningen. I det ingår ökade medel till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå i syfte att ge förutsättningar för lärosätena att göra strategiska prioriteringar och ta ansvar för hög kvalitet i verksamheten, inklusive frågor som jämställdhet och trygga anställningsvillkor. Regeringen vill genom en förstärkning som skalas upp till 900 miljoner kronor 2024 stärka forskningen vid universitet och högskolor i hela landet samtidigt som det genomförs en historiskt stor utbyggnad av högskoleutbildning i hela landet. Ytterligare satsningar på fri forskning görs via en förstärkning till Vetenskapsrådet. Regeringen föreslår även att högskolelagen ändras för att värna den akademiska friheten.

Covid-19-pandemin har med all tydlighet visat på vikten av forskning och kunskap för att möta kriser och samhällsutmaningar. Samhällsutmaningar möts med satsningar på strategisk forskning av hög kvalitet samt innovationssatsningar. Forsknings- och innovationspropositionen fokuserar på fem stora samhällsutmaningar; klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Forskningssatsningarna handlar bland annat om nya tioåriga nationella forskningsprogram, (Hav och vatten, Virus och pandemier, Psykisk hälsa, Digitalisering, Brottslighet samt Segregation) och en förstärkning av befintliga (Klimat, Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Antibiotikaresistens och Arbetslivsforskning). Därtill görs en rad särskilda forskningssatsningar, där många har koppling till hantering av pandemins följder.

Satsningar görs på forskarskolor med inriktning mot högskolans lärare på vård- och lärarutbildningarna. Dessa är viktiga för att stärka kvaliteteten i utbildningarna. I det nationella forskningsprogrammet om arbetslivsforskning som förstärks ingår även frågor om arbetslivets kompetensförsörjningsutmaningar. Regeringen aviserar att utbildningar mot legitimationsyrken ska styras utifrån antalet examinerade, bland annat utifrån de stora behoven av utbildade lärare och sjuksköterskor i välfärden.

Regeringen föreslår en rad ändringar i högskolelagen (1992:1434) för att dels förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande, dels främja och värna den akademiska friheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Myndighetsstyrningen utvecklas så att den tydligare främjar en jämställd högskola med goda arbetsvillkor. Regeringen avser bland annat att prioritera lärosätesspecifika mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringen avser också att lämna ett myndighetsuppdrag om att se över förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar.

Olika typer av forskningsinfrastruktur såsom stora forskningsanläggningar behövs för att bidra med ny kunskap som kan möta globala samhällsutmaningar. För att internationellt konkurrenskraftig forskning ska kunna bedrivas behöver svensk forskningsinfrastruktur förstärkas. Vetenskapsrådet får en betydande ökning av medlen för forskningsinfrastruktur. Vinnova får ökade medel för forskningsinfrastruktur som är av särskilt värde för näringslivet. En särskild satsning görs på den internationellt världsledande forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Även ESS och MAX IV i Lund tilldelas medel.

Innovationssystemet stärks med satsningar som avser bland annat strategiska innovationsprogram, forskningsinstitut, test- och demonstrationsmiljöer samt sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering. Dessa satsningar bidrar till att möta samhällsutmaningarna, nyttiggöra forskningsresultat och stärka Sverige som kunskapsnation.

Som ett led i en fortsatt utveckling av den strategiska forskningspolitiken och stärka Sverige avser regeringen inrätta ett nytt universitet i Mälardalen. Mälardalens högskola blir Mälardalens universitet 2022 och 130 miljoner ska tillföras för att ge lärosätet möjligheter att utvecklas som universitet. Regeringen kommer säkerställa att lärosätet kan visa att det har säkrat sitt kvalitetsarbete inför beslut om universitetsstatus.

 

Bilden: Matilda Ernkrans, Minister för högre utbildning och forskning, Utbildningsdepartementet.