nyheter
Pilotprojekt
Ny riktad insats
ska stötta kultur och besöksnäring i Sörmland.
nytt jobb
Paul Lukes
blir ny vd på Clarion Hotel Post.
hotellnytt
Direktörsswop för Comfort Hotel
inkluderar Skandinaviens första nollenergihotell.
säkerhet & Hygien
​Svenska Möten
CovidClean™ certifierar mötesanläggningar.
Tillväxtverket satsar
Digital satsning på Västerås
som mötes- och evenemangsdestination.
digitalisera mera
Visit Stockholm och Tillväxtverket
satsar 8,3 miljoner på besöksnäring.
idéer som skapar möten
Karlstad: Nära 10 miljoner
fördelas till föreningar och organisationer 2021
NY detaljplan krävs
Lunds kongresshus ett steg närmare förverkligandet
Beslut om inriktning för mötesanläggningen, men vidare utredning krävs.
sammanslagning
Bokningsbolaget och Compro Möten & Event går samman
Nya Mice Bokningsbolaget AB ska möta morgondagens efterfrågan inom mötesindustrin.
automatisk bokningsbekräftelse
Nordic Choice Hotels utökar möjligheterna till digitala mötesbokningar
Succésatsning på online-bokning av mötesrum expanderas till 71 nordiska hotell.
RSS
rss_icon
Länkar
Vansinnigt slöseri med skattepengar

Hittills har 21 miljarder av våra gemensamma skattepengar slängts i sjön utan någon långsiktig nytta. Varför ska korttidspermitterade hindras från att arbeta när de behövs som bäst för att starta om Sverige?

 

Alla i hela världen vill att skattepengar som var och en med slit och hårt arbete betalt in till samhället ska användas där de gör mest långsiktig nytta. Några exempel är skola för att utbilda befolkningen, hälso- och sjukvård för att skapa en frisk befolkning, infrastruktur som vägar och järnvägar för att transportera personer och gods. Väldigt många skattefinansierade delar i samhället är politiskt okontroversiella och gör stor nytta för befolkningen i stort.

 

När politik blandas in för att lösa akuta problem slår det slint i huvudet på beslutsfattarna. Plötsligt ska ideologi blandas in i problemlösningen och gamla konflikter kommer upp till ytan. Det bästa exemplet på ett totalt feltänk hos arbetsgivarorganisationer, facket, regeringen och andra politiker är hur reglerna för korttidspermitteringen utformats. Resultatet är att skattepengar, hittills 21 miljarder kronor, som du och jag har arbetat ihop, förstörs till ingen som helst nytta.

 

Lös rätt problem utan politisk ideologi

Alla som står inför ett problem måste börja med att definiera och förstå problemet. Ingen part har den här gången följt Albert Einsteins visdomsord: ”Om jag hade en timme att lösa ett problem skulle jag lägga 55 minuter på att tänka på problemet och 5 minuter på att tänka på lösningar.” Alla felaktiga beslut fattas på grund av att ingen har förstått vilket problem som ska lösas. Tänk om politiker, regering, arbetsgivarorganisationer, fack och företag i alla fall hade avsatt lite tid att definiera problemet.

 

Regeringen har varit mycket tydliga med att de principiellt anser att företag inte ska få stöd. Företag, särskilt små företag, är onda och ska inte stöttas. ”De borde ha byggt upp en egen buffert för att klara kriser”. Det som hände var att företagen såg sina intäkter försvinna över en natt och därför tvingades säga upp anställda och dra ner på alla andra kostnader de kunde för att undvika konkurs. Regeringen blev då orolig över att arbetslösheten kommer att stiga och väljare som blivit arbetslösa på grund av en regerings oförmåga att fatta beslut ger inga röster i nästa val. Olika intressen verkar återigen stå mot varandra. I god förhandlingsanda enas så parterna om en kompromiss som kallas korttidspermitteringar. Det stora misstaget är att de olika parterna tror att de hittar en godtagbar lösning på sina problem, men i själva verket får lösningen negativa effekter för alla parter. Staten spenderar minst 21 miljarder kronor kortsiktigt för att garantera inkomsten för minst 425 000 anställda under fyra månader. De anställda står för cirka tre miljarder i uteblivna löner. Dessutom spenderar företagen minst 22 miljarder kronor av sina reserver för att rädda sina företag eftersom det statliga stödet maximalt täcker knappt halva företagens kostnader för de korttidspermitterade anställda. Många företag har inte ens råd att behålla alla anställda på korttidspermittering, så ett stort antal anställda sägs dessutom upp och arbetslösheten stiger.

 

Problemet är tappade intäkter

Huvudproblemet var att företagen tappade sina intäkter. Det fanns inget annat problem utan bara en mängd följdeffekter av att intäkterna försvann. En felaktig koppling som görs är att intäkter är direkt relaterade till mängden arbete och att det inte finns något att göra i ett företag utan intäkter. Det finns hur mycket jobb som helst i företag även om det inte finns några intäkter.

 

Alla parter har antagit att krisen är tidsbegränsad och att företagens intäkter ska komma tillbaka. Om detta är den gemensamma bilden av framtiden borde all kraft nu satsas på att stärka och bygga upp företagen så att de efter krisen blir än mer framgångsrika med fler anställda och högre vinster. Försäljning, anställda och vinster genererar skatteintäkter till samhället.

 

Ingen brist på arbete – bara brist på intäkter

I besöksnäringen finns det ett uppdämt behov av utbildning och utveckling. Under de senaste åren har företagen haft så mycket att göra att de bara hunnit med driften. Det har inte funnits tid att tänka på framtiden. Det är många områden som är eftersatta och dessutom krävs nu nya rutiner och processer för att driva verksamheterna framöver. Det är nu alla företag ska förbereda sig för omstarten så att hela samhället börjar fungera igen.

 

Här är ett fåtal exempel på vad som behöver göras för att komma igång med en stärkt verksamhet.

 

På hotellen måste de som städar oftare storstäda hotellrummen, lära sig nya städrutiner, nya hygienregler och förbättra sina kunskaper i system och hjälpmedel i arbetet. Dessutom är det alltid bra att repetera serviceutbildningar och varför inte lära sig en ny avdelning i hotellet så att fler kan rycka in där det behövs.

 

I en restaurang kan kockarna utveckla nya maträtter, bättre inköpsrutiner, lära sig nya hygienregler, analysera lönsamheten för olika maträtter, uppdatera matkalkylerna, lära sig mer om nya matlagningsmetoder och att använda all ny teknologi i t.ex. ugnar och varför inte lära sig lite mer om hållbarhet.

 

I hotellets reception behöver gästregister uppdateras, nya hygienrutiner införas, serviceutbildning, träning i att använda hotellsystemet och lära sig att uppdatera alla system för att få bokningar till hotellet. Kanske även säkerställa att hotellet syns i digitala kanaler.

 

Feltänkt att kontrollera att folk inte arbetar

Varför kräver regeringen i det här läget att människor som korttidspermitteras ska arbetsbefrias till upp till 60 % när det finns hur mycket arbete som helst som måste göras för att komma stärkt ur krisen. Det är helt befängt att staten satsar 21 miljarder kronor på att människor inte ska få göra nytta. Istället för att staten kastar 21 miljarder i sjön och tvingar anställda att sitta hemma skulle alla korttidspermitterade anställda jobba med att förbereda omstarten av Sverige. Exemplen ovan visar tydligt att det finns arbete inom alla yrkesområden.

Regeringen är orolig för fusk och har tillsatt en utredare eller ”kontrollant” som ska säkerställa att människor verkligen inte arbetar när de är korttidspermitterade. Hela kontrollapparaten kommer också att kosta pengar eftersom alla de över 425 000 anställdas arbetstider borde kontrolleras om allt ska vara rättvist. Hur är detta tänkt att ske? Ska staten avlyssna mobiltelefoner för att säkerställa att inga samtal har förekommit utanför arbetstid eller ska den anställde föra loggbok på sina arbetstider. Många arbetar hemifrån så det blir väldigt svårt för arbetsgivaren att kontrollera sina anställda. Vill vi verkligen ha ett samhälle som kontrollerar att vi inte arbetar?

 

Fel fokus och fel sak som kontrolleras. Det är egentligen bara en sak som måste kontrolleras och det är företagets intäkter. Det var ju just de försvunna intäkterna som var problemet och inget annat. Har intäkterna minskat eller inte och med hur mycket? All väsentlig information finns i företagens momsredovisningar. Skatteverket kan enkelt och helt automatiskt kontrollera alla företag som fått stöd. Kostnaden är minimal.

Omstarten fördröjs och blir långsammare

 

Genom att 425 000 personer inte får arbeta kommer omstarten av Sverige att ta längre tid och bli betydligt dyrare för företagen vilket leder till ytterligare förluster. Den största förloraren är staten, vi skattebetalare, som först slänger 21 miljarder kronor i sjön till ingen bestående nytta och sedan får vänta länge innan företagen har hämtat sig och kan bidra med nya arbetstillfällen och skattepengar till samhället.

 

Om alla korttidspermitterade istället jobbade för fullt skulle företagen gå stärkta ur den här krisen. Statens satsade 21 miljarder skulle snabbare komma tillbaka i form av nya anställda som betalar skatt och företag som betalar arbetsgivaravgifter och skatt på sina vinster.

 

Korttidspermitteringsstödet är det största slöseriet med skattepengar någonsin.

 

Detta är en bloggtext. Åsikterna som uttrycks i texten står skribenten för.

 

Anders Johansson: Vansinnigt slöseri med skattepengar. Tidigare publicerad som bloggtext i tidningen Besöksliv, den 13 maj 2020. Publiceras med tillstånd av skribenten.

 

Text: Anders Johansson anders@hospitalityvisions.com