I slutet av augusti kommer 300 internationella språkforskare till Lunds universitet för att träffas och utbyta kunskaper, erfarenheter och utveckla sina nätverk.
Hur lär vi oss nya språk? Är det skillnad på att lära sig ett modersmål och ett andra språk? Är vissa språk svårare än andra att lära sig? Vilken roll spelar motivation, språkbegåvning, och utbildning för inlärningen?
"Det här är frågor som är högaktuella i dagens globaliserade och flerspråkiga samhälle", säger Marianne Gullberg, professor i språkvetenskap och värd för det globala mötet.
Det är 20 år sedan som Lunds universitet var värd för den internationella kongressen som har temat hur vi tar till oss nya språk.
"Det finns idag helt andra metoder för att förstå språkinlärning än vad det gjorde förra gången vi var värdar, säger Marianne Gullberg. Till exempel kan vi idag genom hjärnavbildning undersöka varför vissa språkgrupper har svårare att lära ett språk än andra."
"Uppfattar hjärnan exempelvis inte skillnaden mellan Å och Ä, eller mellan långa och korta vokaler, blir det givetvis svårare att lära sig uttalet. Vi har även helt andra möjligheter att hantera stora mängder data, big data, vilket också betyder mycket för språkforskningen", säger hon.
Under kongressdagarna presenteras såväl ledande språkforskares rön som pågående avhandlingsarbeten. Bland huvudtalarna finns bland andra Minna Lehtonen från Oslo universitet som föreläser om vilka effekter tvåspråkighet har på hjärnan.
Det hålls också ett rundabordssamtal mellan ledande språkforskare med syfte att diskutera konsekvenser av de senaste årens migrationsvåg för forskning om språkinlärning och språkundervisning.
I samband med mötet bjuder även Lunds universitets tankesmedja för framtidsfrågor – LU Futura – in till ett så kallat Futurasamtal om språktester och medborgarskap.
"The 29th conference of the European Second Language Association, Euro SLA 29" pågår den 28-31 augusti.