platsannonser
Kommunikationsstrateg för IUFROs världskongress 2024
Framtid, innovation och Agenda 2030 utgör ledstjärnor för kongressen.
nyheter
pantersprång
Rekordstor ökning av videokonferenser
på Karolinska Universitetssjukhuset.
Fajt mellan städerna
Malmö och Uppsala
vill båda bli kulturhuvudstad i Europa 2029.
beslutet fattat
Scandinavium
ska ersättas av en ny multiarena.
KVALITETSMÄSSAN 2021
Sjutton utvecklingsprojekt
nominerade till GötaPriset.
en äkta eldsjäl
Årets Eventskåning 2020
till KB och Totte Lundgren.
nytt jobb
Monika Hilm
ny vd på Yasuragi.
nya upplevelser
Inomhusgolf med virtuella banor
öppnar i Gränbystaden i Uppsala.
ny studiolösning
Svenska Mässan Gothia Towers
lanserar Sveriges största arena för hybridmöten.
forskning skapar möten
Forskare
har en viktig och mångfacetterad roll i inkubatorer.
Hotellnytt
BWH Hotel Group
fortsätter expandera i Norge.
RSS
rss_icon
Länkar
Varför accepterar vi att bli styrda åt ett visst håll?

Rökrutor och sopsortering. Det är exempel på när man påverkar människors beteende i en viss riktning, så kallad nudging. En avhandling vid Linköpings universitet visar vad det är som gör att vi accepterar att bli styrda åt ett visst håll genom en nudge, eller inte.

Nudging har blivit ett hett begrepp. Enkelt uttryckt är det en knuff i rätt riktning som gör det lätt att göra rätt. I mer komplexa termer är en nudge när någon, exempelvis beslutsfattare, använder sig av förståelse av psykologiska mekanismer för att påverka vårt beteende och får oss att göra det vi egentligen vill. Exempelvis sluta röka. Nudging i det här sammanhanget gör det jobbigt för oss att fortsätta röka, exempelvis genom att hänvisa oss till rökrutor.

Bland beslutsfattare i Sverige har nudging ökat i förhoppning om att få medborgarna att fatta bra beslut, exempelvis kring miljö. William Hagman har i en avhandling undersökt vad det är som gör att vi accepterar en statlig intervention, i form av en nudge, eller inte.

"För att nudges ska kunna användas effektivt av beslutsfattare är det viktigt att förstå hur de ska utformas och varför folk tycker att de är acceptabla eller inte. De nudgar som inte har fungerat har gett ordentliga bakslag", säger William Hagman, avdelningen för psykologi och en del av det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet Jedi Lab vid Linköpings universitet.

Ett exempel på en statlig styrning som inte fungerat är Chiles ändring av reglerna för att få fler organdonationer. Istället för att invånarna skulle ge sitt medgivande till organdonation blev utgångsläget att alla invånares organ går till donation när de dör, om de inte aktivt avböjer. Men istället för att få fler organdonationer, minskade antalet. Människor upplevde att staten försökte ”ta” deras organ och fler skrev ut sig från registret än som tidigare skrivit in sig.

"Uppfattar folk nudgen som manipulation, har den misslyckats. Den får inte vara vilseledande. Mitt bidrag med avhandlingen är en modell som kan fungera som en checklista när en nudge designas. Vad som gör att den fungerar och om den accepteras", säger William Hagman.

William Hagmans avhandling visar att det som påverkar vår acceptans av en nudge styrs av vad målet med den är. Sympatiserar vi med tanken på en bättre miljö, accepterar vi att sopsortera, exempelvis. Men, acceptansen påverkas också av vem som drar fördel av nudgen. Tjänar vi själva på den är det troligare att vi accepterar den än om samhället tjänar på den. Nudges som ger individuella fördelar anses också mindre inskränkande på det fria valet.

Ett annat fynd är att attityderna mot den som står bakom nudgen spelar roll för hur vi bedömer den. Exempelvis är det mer troligt att vi finner en nudge acceptabel om den är föreslagen från ett parti vi gillar än om den är föreslagen av något annat politiskt parti. Miljöpartister gillar exempelvis klimatkompensering bättre om det är föreslaget av det egna partiet än om samma förslag kommer från SD.

 

Avhandlingen: When are nudges acceptable?: Influences of beneficiaries, techniques, alternatives and choice architechts, William Hagman (2018), Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, psykologi, Filosofiska fakulteten.