nyheter
nytt jobb
Paul Lukes
blir ny vd på Clarion Hotel Post.
hotellnytt
Direktörsswop för Comfort Hotel
inkluderar Skandinaviens första nollenergihotell.
säkerhet & Hygien
​Svenska Möten
CovidClean™ certifierar mötesanläggningar.
Tillväxtverket satsar
Digital satsning på Västerås
som mötes- och evenemangsdestination.
digitalisera mera
Visit Stockholm och Tillväxtverket
satsar 8,3 miljoner på besöksnäring.
idéer som skapar möten
Karlstad: Nära 10 miljoner
fördelas till föreningar och organisationer 2021
NY detaljplan krävs
Lunds kongresshus ett steg närmare förverkligandet
Beslut om inriktning för mötesanläggningen, men vidare utredning krävs.
sammanslagning
Bokningsbolaget och Compro Möten & Event går samman
Nya Mice Bokningsbolaget AB ska möta morgondagens efterfrågan inom mötesindustrin.
automatisk bokningsbekräftelse
Nordic Choice Hotels utökar möjligheterna till digitala mötesbokningar
Succésatsning på online-bokning av mötesrum expanderas till 71 nordiska hotell.
ökad konkurrenskraft
Stor omställningsinsats för skånska mötesanläggningar
EU-medel ska ge bättre motståndskraft mot omvärldsförändringar.
RSS
rss_icon
Länkar
Storstäder mest innovativa – visar ny statistik

Storstadsregioner med universitet och industrier som hängt med i IT-utvecklingen. Det är kärnområden när det gäller svenska innovationsmönster, enligt en ny rapport författad av ekonomhistoriker från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

– Innovation är avgörande för ekonomisk och hållbar utveckling. Samtidigt är det välkänt svårt att mäta innovation. Oftast används indirekta mått som FoU-utgifter eller patent. Vi har kunnat använda ett mera direkt mått, säger Josef Taalbi, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I en nyligen släppt rapport har Josef Taalbi och Linnea Karlsson undersökt svenska regionala innovationsmönster. Till sin hjälp har de haft en unik innovationsdatabas som utvecklats vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Databasen avser faktiska kommersialiserade innovationer inom tillverkningsindustri och företagstjänstesektorn, som programvaror, konsulttjänster samt forskning och utveckling (FoU).

Resultatet visar tydliga regionala innovationsmönster. Storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne har utvecklat flest innovationer över perioden. Mätt i relation till befolkningen och över hela perioden 1970–2013 har dock Västmanland, Södermanland, Stockholm, Västerbotten och Östergötland utvecklat flest innovationer, följt av Skåne. Mot slutet av perioden (2000–2013) stod Västmanland, Östergötland, Uppsala, Stockholm och Västerbotten för flest innovationer per capita.

– De regioner som klarat av att ställa om från traditionell industri till att ha mer fokus på informationsteknik och digitala teknologer, är också de som klarat sig bäst över tid. Ett exempel på detta är Västmanland och Östergötland som toppade vad gäller innovationer per capita 1970–1989, och fortfarande gör det för perioden 2000–2013. Innovationsaktiviteterna minskade i alla regioner under andra halvan av 1980- och -90-talet. Uppsala och Västra Götaland hade inte särskilt mycket innovationer per capita förr, men under 2000-talet har man ökat markant, säger Josef Taalbi.

– Gemensamt för de ledande regionerna Västmanland, Stockholm och Östergötland, har varit att de har haft etablerade stora IKT-företag som Ericsson, ASEA/ABB och Saab. I efterföljande regioner, Västerbotten, Uppsala, Skåne, Västra Götaland, Norrbotten och Blekinge, bärs innovationer fram av företag som först efter en tid svarat på teknologiska möjligheter. Dessa företag har inte sällan varit startups eller utvecklats ur forskningsmiljöer.

Bland kommunerna hamnar Stockholm, Göteborg, Västerås och Lund i topp, med flest innovationer 1970–2013. Stockholm är innovationstätast, men Lund presterar bättre om man istället räknar antal innovationer per miljoner invånare.

– Det finns flera utmaningar utifrån våra resultat: innovationsverksamhet är påfallande ofta koncentrerade till större städer, ofta med universitet, och det finns en tydlig stad kontra landsbygdsproblematik. Detta kan tolkas som ett behov av satsningar i glesbygd och regioner med traditionella industristrukturer, särskilt som innovation och teknologisk förnyelse är avgörande för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Josef Taalbi menar att industristruktur och företagsstruktur, men också offentliga institutioner och placeringen av myndigheter och högskolor sannolikt spelar roll i att förklara varför vissa regioner är mera innovativa än andra.

– Dessutom finns en ganska tydlig spårbundenhet: industristrukturen är trögrörlig, vilket gör att dessa mönster kan vara svåra att bryta. Innovations- och regionalpolitiken behöver därför långa tidsperspektiv och ett långt blickfält framåt, avslutar Josef Taalbi.

 

Läs hela rapporten här via Region Skånes webbplats

 

Bilden: Kollage, med kikare, solljus och en stadssiluett. Foto: Istock.