nyheter
flygnytt
Peab lägger ner driften
Ängelholm Helsingborg Airport tills vidare.
Omställning
Så blir Bokmässan 2020
ställs om till en digital bildningshubb.
framtiden kommer närmare
Eskilstuna kongresshus
står klart 2026.
stor utbyggnad på G
Chalmers Konferens & Restauranger
tar över Universeums restaurang- och eventverksamhet.
DEBATT
Dags att ge mässbranschen förutsättning
att fortsätta skapa värde för näringslivet.
Handelskammarens pris
Philippe Longchamps
är Sveriges bästa lärare 2020.
regional utveckling
Sex miljoner
investeras i nya XC-leder i Järvsö.
Hänger ditt företag med i utvecklingen?
PCO-nätverket Incon lanserar resurssida för Covid-19
med kontor på 170 destinationer.
coronautveckling
”Sveriges största digitala nätverkslunch”
100 deltagare möts när Jobbfestivalen och Yrkesdörren arrangerar med Max Burgers.
det finns en lösning
​Ställ inte in när det hettar till
– flytta fram istället.
RSS
rss_icon
Länkar
Beslutsblindhet leder till politiska åsiktsförändringar som består över tid

Kognitionsvetare från Lunds universitet och Karolinska institutet har visat att det kognitiva fenomenet beslutsblindhet kan leda till förändringar av politiska åsikter som består över tid. Dessutom fann de att deltagare som motiverade dessa ”falska åsikter” uppvisade de största åsiktsförändringarna.

I studien svarade totalt 372 deltagare på en politisk enkät om sjukvård, skola, och miljö. Efteråt ombads hälften av dem att bekräfta att deras svar var korrekta, medan den andra hälften även ombads argumentera för dem. Vad deltagarna inte visste om var att några av deras svar hade blivit manipulerade av försöksledarna, och flyttade till motsatt sida av åsiktsskalan. Endast 50 procent av de här manipulerade svaren upptäcktes och korrigerades av deltagarna, medan resterande svar accepterades som deras egna.

– Detta ligger i linje med vår tidigare forskning kring beslutsblindhet och ideologiska attityder, säger Petter Johansson, en av forskarna bakom studien. Men en viktig fråga för oss här var huruvida den här åsiktsförändringen kunde bestå över tid, även om vi inte på något sätt försökte förstärka den nya hållningen.

Detta undersöktes genom att låta deltagarna svara på en uppföljningsenkät med nya frågor, som också innehöll de manipulerade frågorna. De fick dessutom återkomma en vecka senare för att svara på ytterligare en enkät, som även den innehöll de manipulerade frågorna.

Resultaten visar att när en deltagare accepterat ett manipulerat svar som sitt eget, ändras också svaren i uppföljningsenkäterna i den manipulerade riktningen. Däremot påverkas inte svaren för frågor som inte manipulerats.

– Det här är extra intressant eftersom det är första gången som beslutsblindhet används för att inducera en bestående åsiktsförändring. Vår studie visar att falska övertygelser, och återkoppling om dessa övertygelser, kan forma vår tolkning och våra minnen av våra egna politiska åsikter, påpekar Philip Pärnamets, forskare på Karolinska institutet.

– En viktig del i vad det innebär att ha en åsikt verkar vara att dra slutsatser från våra minnen om hur vi tidigare uttryckt stöd för åsikten. Med beslutsblindhet som verktyg kan vi påverka deltagarnas föreställningar om vilka åsikter de har och att denna påverkan kan leda till att dessa åsiktsförändringar består, förklarar han.

När forskarna jämförde de deltagare som bara bekräftade sina svar med de som också argumenterade för dem, fann de att båda grupperna uppvisade åsiktsförändringar. Men effekten var mycket starkare för de som argumenterade.

– När en person argumenterar för ett manipulerat svar vet vi med säkerhet att argumenten omöjligen kan vara motivet bakom deras ursprungliga åsikt. Denna typ av konfabulering har nästan aldrig studerats utanför den kliniska kontexten, men det är möjligt att konfabulering är en vanlig företeelse i vår vardag, säger studiens huvudförfattare Thomas Strandberg.

– Vi fann också, fortsätter Thomas Strandberg, att de deltagare som började motivera ett manipulerat svar, men avbröt för att korrigera det, ändå ändrade sina åsikter lite. Dessa mindre förändringar måste studeras vidare, men det verkar som även små och till synes oskyldiga mängder av konfabulation kan påverka våra åsikter.

– Ett mer positivt sätt att se på det, med tanke på det rådande samhällsklimatet med en ökad polarisering och en allt hätskare politisk debatt, visar vår studie att människor faktiskt kan vara flexibla i sina politiska åsikter. Allt som behövs är en metod, så som beslutsblindhet, för att främja en öppnare och mer nyanserad politisk diskussion bortom partigränser, avslutar Thomas Strandberg.