platsannonser
Eventkoordinator
till Tekniska Museet
nyheter
mat och möten
KOKS i Torshavn, Färöarna,
behåller Michelin-stjärnan.
politisk strid
Härnösands kommun överklagar
domen om hotellbygget.
Omvärldsanalys
Mattias Goldmann
till Sveriges Innovationsriksdag 2018.
Omvärldsanalys
Flygande start på 2018
för Svenska Möten.
möten skapar affärer
Traditionell japansk svärdritual
återinvigde Yasuragi.
På nytt uppdrag
Vanessa Butani
ny Director of Sustainable Business på Scandic Hotels.
möten är affärer
Fortsatt ökning
för kommersiella gästnätter i Borås.
möten delar kunskap
Sverige värd
för global jämställdhetskonferens 15–17 april.
mässor skapar möten
Nolia Karriär i Umeå
en av de största hittills.
Awarded
Scandic får tillgänglighetspris
och inbjudan att tala vid FN-kontoret i Wien.
RSS
rss_icon
Länkar
Medlen till forskning har ökat

Universitet och högskolor har det senaste decenniet fått väsentligt ökade resurser till forskning. Det visar Universitetskanslerämbetets kartläggning av deras forskningsfinansiering.

Mellan 2005 och 2015 har medlen ökat från de flesta finansiärer: från staten som ger stöd både via de direkta statsanslagen och via forskningsråd och olika myndigheter, samt från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Även forskningsmedlen från EU har ökat under perioden.

De direkta statsanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå utgör den enskilt största delen av lärosätenas forskningsfinansiering. De ökade med omkring 1,3 miljarder i dagens penningvärde mellan 1997 och 2005. Merparten gick till de nya universiteten och högskolorna.

Dåvarande regeringar prioriterade att bygga upp forskningen vid de nybildade och mindre universiteten och högskolorna.

Effekten blev att de breda etablerade och fackinriktade universitetens andel av de direkta statsanslagen minskade.

Det senaste decenniet har principerna för de direkta statsanslagens fördelning ändrats. En prestationsbaserad resurstilldelningsmodell introducerades 2009 och anslagsmedel har också avdelats till satsningar på strategiska forskningsområden. Det har gynnat lärosäten med mer omfattande forskningsverksamhet.

Mellan 2005 och 2015 gick merparten av de ökade direkta statsanslagen på drygt 3 miljarder kronor till de breda etablerade och fackinriktade universiteten.

– I nuvarande politik, som den till exempel formuleras i den forskningspolitiska propositionen, ser vi att regeringen nu i högre grad än de senaste åren vill satsa på högskolor och nya universitet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för Universitetskanslerämbetet.

 

Bilden: Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

 

Fakta

Forskning är den största verksamheten vid universitet och högskolor. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2015 till 38,8 miljarder kronor.

Fyrtiotre procent utgörs av direkta statsanslag, som lärosätena till stor del själva bestämmer hur de ska användas. Resten kommer huvudsakligen från forskningsbidrag.

Sedan 2005 har forskningsintäkterna ökat med nio miljarder kronor i reala termer vilket bidragit till att högskolan har blivit mer inriktad på forskning. Dessa intäkter har ökat i förhållande till resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.