nyheter
Säkerhet
Internationella CPTED
organisationens kongress 2021 till Helsingborg.
Hide and Seek
Högskolan Kristianstad
nominerad till Stora Kommunikationspriset.
hållbar stadsutveckling
Avsiktsförklaring mellan Johanneberg Science Park
och Landvetter Södra Utveckling AB.
hotellnytt
Första Radisson Individuals i Baltikum
öppnar sina dörrar i Tallinn.
nytt jobb
Anna Wallén
ny näringspolitisk chef på Visita.
Börjar 7 maj
Kändistätt på Lund Hotel Music tour
visas på egna YouTube-kanalen.
hotellnytt
Countryside Hotels:
70-plussare bokar weekends i maj.
skapar engagemang
Facilitatorhuset
utbildade 1600 deltagare på digitala möten.
skapar långsiktig samverkan
Stockholm utvecklar mötesindustrin
med 1,3 miljoner.
ökad säkerhet
Skånska Möten ingår avtal med StaySafe Hospitality
för att Covid-19 certifiera sina medlemsanläggningar.
RSS
rss_icon
Länkar
Medlen till forskning har ökat

Universitet och högskolor har det senaste decenniet fått väsentligt ökade resurser till forskning. Det visar Universitetskanslerämbetets kartläggning av deras forskningsfinansiering.

Mellan 2005 och 2015 har medlen ökat från de flesta finansiärer: från staten som ger stöd både via de direkta statsanslagen och via forskningsråd och olika myndigheter, samt från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Även forskningsmedlen från EU har ökat under perioden.

De direkta statsanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå utgör den enskilt största delen av lärosätenas forskningsfinansiering. De ökade med omkring 1,3 miljarder i dagens penningvärde mellan 1997 och 2005. Merparten gick till de nya universiteten och högskolorna.

Dåvarande regeringar prioriterade att bygga upp forskningen vid de nybildade och mindre universiteten och högskolorna.

Effekten blev att de breda etablerade och fackinriktade universitetens andel av de direkta statsanslagen minskade.

Det senaste decenniet har principerna för de direkta statsanslagens fördelning ändrats. En prestationsbaserad resurstilldelningsmodell introducerades 2009 och anslagsmedel har också avdelats till satsningar på strategiska forskningsområden. Det har gynnat lärosäten med mer omfattande forskningsverksamhet.

Mellan 2005 och 2015 gick merparten av de ökade direkta statsanslagen på drygt 3 miljarder kronor till de breda etablerade och fackinriktade universiteten.

– I nuvarande politik, som den till exempel formuleras i den forskningspolitiska propositionen, ser vi att regeringen nu i högre grad än de senaste åren vill satsa på högskolor och nya universitet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för Universitetskanslerämbetet.

 

Bilden: Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

 

Fakta

Forskning är den största verksamheten vid universitet och högskolor. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2015 till 38,8 miljarder kronor.

Fyrtiotre procent utgörs av direkta statsanslag, som lärosätena till stor del själva bestämmer hur de ska användas. Resten kommer huvudsakligen från forskningsbidrag.

Sedan 2005 har forskningsintäkterna ökat med nio miljarder kronor i reala termer vilket bidragit till att högskolan har blivit mer inriktad på forskning. Dessa intäkter har ökat i förhållande till resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.