platsannonser
Projektkoordinator
till Akademikonferens.
Chef för möten och event
till Uppsala Konsert & Kongress.
nyheter
Mässor är möten
Elmia Garden 2022
– storsatsning på hela mässupplevelsen.
hotellnytt
Comfort Hotel
växer i Göteborg
Hotellnytt
Rekord i antal hotellnätter
under H22 City Expo i Helsingborg.
Nytt jobb
Sophie Ahlin
har tagit över Clarion Collection Hotel Temperance.
Fler än 2300 deltagare
Cvent Connect Europe
handlar om mångfald, jämställdhet och inkludering.
5 oktober 2022
Nick Shackleton-Jones:
Hur man skapar en arbetsplatskultur vid L&D-evenemang.
19 oktober, Stockholm
Årets största mötesplats
om hotell och hotellfastigheter.
2 december 2022
eComExpo gör endags transport- och energikonferens i Göteborg:
”Vi måste synka myndigheternas arbete för en fossilfri transportnäring
SmartBygd Event
Digitala lösningar och innovationer
visas på mässa i Dorotea.
hotellnytt
Förenade Arabemiratens hotellmarknad
kommer att växa med 25 procent till 2030.
RSS
rss_icon
Länkar
Medlen till forskning har ökat

Universitet och högskolor har det senaste decenniet fått väsentligt ökade resurser till forskning. Det visar Universitetskanslerämbetets kartläggning av deras forskningsfinansiering.

Mellan 2005 och 2015 har medlen ökat från de flesta finansiärer: från staten som ger stöd både via de direkta statsanslagen och via forskningsråd och olika myndigheter, samt från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Även forskningsmedlen från EU har ökat under perioden.

De direkta statsanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå utgör den enskilt största delen av lärosätenas forskningsfinansiering. De ökade med omkring 1,3 miljarder i dagens penningvärde mellan 1997 och 2005. Merparten gick till de nya universiteten och högskolorna.

Dåvarande regeringar prioriterade att bygga upp forskningen vid de nybildade och mindre universiteten och högskolorna.

Effekten blev att de breda etablerade och fackinriktade universitetens andel av de direkta statsanslagen minskade.

Det senaste decenniet har principerna för de direkta statsanslagens fördelning ändrats. En prestationsbaserad resurstilldelningsmodell introducerades 2009 och anslagsmedel har också avdelats till satsningar på strategiska forskningsområden. Det har gynnat lärosäten med mer omfattande forskningsverksamhet.

Mellan 2005 och 2015 gick merparten av de ökade direkta statsanslagen på drygt 3 miljarder kronor till de breda etablerade och fackinriktade universiteten.

– I nuvarande politik, som den till exempel formuleras i den forskningspolitiska propositionen, ser vi att regeringen nu i högre grad än de senaste åren vill satsa på högskolor och nya universitet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för Universitetskanslerämbetet.

 

Bilden: Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

 

Fakta

Forskning är den största verksamheten vid universitet och högskolor. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2015 till 38,8 miljarder kronor.

Fyrtiotre procent utgörs av direkta statsanslag, som lärosätena till stor del själva bestämmer hur de ska användas. Resten kommer huvudsakligen från forskningsbidrag.

Sedan 2005 har forskningsintäkterna ökat med nio miljarder kronor i reala termer vilket bidragit till att högskolan har blivit mer inriktad på forskning. Dessa intäkter har ökat i förhållande till resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.