platsannonser
Upphandling av partnerkonsult
till IUFRO World Congress 2024.
nyheter
Swedish Network of Event Destinations
Visit Blekinges destinationsutvecklare
tar plats i nationell nätverksstyrelse.
I bästa sällskapet
Events Industry Council
belönar svenska Lotta Boman, Sigtunahöjden.
100 mest inflytelserika
Rösta på Atti Soenarso, Chefredaktör på Meetings International
Nominerad till Eventex Index 2021 De 100 mest inflytelserika personerna inom eventindustrin.
letar nyckeltal
Visita i nytt samarbete för nationell evenemangsstatistik
Sora aktörer tar fram relevant och pålitlig statistik för att stärka kunskapen om branschen.
Thought Leadership Hub
The ACF – Audite, Cogitare, Facite lovar att lyssna, tänka och göra
Ska hjälpa organisationer och destinationer att nå sin fulla potential genom business events.
ökat belgiskt intresse
Göteborg knyter band med Flandern
Avsiktsförklaring att stärka innovationssamarbetet mellan regionerna.
Dörrarna öppnas
Borås fylls av besökare igen
tre kongresser samma vecka plus EM-kval i fotboll för F16.
27 oktober
Ny dansk-svenskjobbmässa
på Malmömässan.
Cool konst
Tre dolda kulturgårdar
i Litauens främsta städer.
RSS
rss_icon
Länkar
Medlen till forskning har ökat

Universitet och högskolor har det senaste decenniet fått väsentligt ökade resurser till forskning. Det visar Universitetskanslerämbetets kartläggning av deras forskningsfinansiering.

Mellan 2005 och 2015 har medlen ökat från de flesta finansiärer: från staten som ger stöd både via de direkta statsanslagen och via forskningsråd och olika myndigheter, samt från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Även forskningsmedlen från EU har ökat under perioden.

De direkta statsanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå utgör den enskilt största delen av lärosätenas forskningsfinansiering. De ökade med omkring 1,3 miljarder i dagens penningvärde mellan 1997 och 2005. Merparten gick till de nya universiteten och högskolorna.

Dåvarande regeringar prioriterade att bygga upp forskningen vid de nybildade och mindre universiteten och högskolorna.

Effekten blev att de breda etablerade och fackinriktade universitetens andel av de direkta statsanslagen minskade.

Det senaste decenniet har principerna för de direkta statsanslagens fördelning ändrats. En prestationsbaserad resurstilldelningsmodell introducerades 2009 och anslagsmedel har också avdelats till satsningar på strategiska forskningsområden. Det har gynnat lärosäten med mer omfattande forskningsverksamhet.

Mellan 2005 och 2015 gick merparten av de ökade direkta statsanslagen på drygt 3 miljarder kronor till de breda etablerade och fackinriktade universiteten.

– I nuvarande politik, som den till exempel formuleras i den forskningspolitiska propositionen, ser vi att regeringen nu i högre grad än de senaste åren vill satsa på högskolor och nya universitet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för Universitetskanslerämbetet.

 

Bilden: Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

 

Fakta

Forskning är den största verksamheten vid universitet och högskolor. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2015 till 38,8 miljarder kronor.

Fyrtiotre procent utgörs av direkta statsanslag, som lärosätena till stor del själva bestämmer hur de ska användas. Resten kommer huvudsakligen från forskningsbidrag.

Sedan 2005 har forskningsintäkterna ökat med nio miljarder kronor i reala termer vilket bidragit till att högskolan har blivit mer inriktad på forskning. Dessa intäkter har ökat i förhållande till resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.