platsannonser
Upphandling av partnerkonsult
till IUFRO World Congress 2024.
nyheter
Award winner
Lotta Boman, Sigtunahöjden
tilldelades IACCs Mel Hosansky Award.
söks från 10 augusti
Evenemangsstödet införs
måste vara minst 250 deltagare.
hotellnyttt
Qatar öppnar 105 nya hotell
inför Fotbolls-VM 2022.
Bra inititativ
Seoul Convention Bureau
bjöd in till en online-kampanj för att lyfta MICE-industrin.
30 nov - 2 dec 2021
IBTM World öppnar registreringen för Hosted Buyers
mässan för första gången i hybridformat.
växande mötesplats
Nytt toppmodernt storkök
i Scandinavian XPO byggdes på rekordtid.
mässor skapar möten
Stockholm Furniture & Light Fair
storsatsar på 2022 - skandinavisk design får större fokus än någonsin tidigare.
hotellutveckling
Pride House
checkar in på Clarion Hotel Stockholm.
mötesskapare
Internetstiftelsen
öppnar ett nordiskt chapter för World Wide Web Consortium, W3C.

Ny guide planerar Skånerundan
– lokala drycker kombineras med mat, cykling, vandring och kultur.
RSS
rss_icon
Länkar
Medlen till forskning har ökat

Universitet och högskolor har det senaste decenniet fått väsentligt ökade resurser till forskning. Det visar Universitetskanslerämbetets kartläggning av deras forskningsfinansiering.

Mellan 2005 och 2015 har medlen ökat från de flesta finansiärer: från staten som ger stöd både via de direkta statsanslagen och via forskningsråd och olika myndigheter, samt från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Även forskningsmedlen från EU har ökat under perioden.

De direkta statsanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå utgör den enskilt största delen av lärosätenas forskningsfinansiering. De ökade med omkring 1,3 miljarder i dagens penningvärde mellan 1997 och 2005. Merparten gick till de nya universiteten och högskolorna.

Dåvarande regeringar prioriterade att bygga upp forskningen vid de nybildade och mindre universiteten och högskolorna.

Effekten blev att de breda etablerade och fackinriktade universitetens andel av de direkta statsanslagen minskade.

Det senaste decenniet har principerna för de direkta statsanslagens fördelning ändrats. En prestationsbaserad resurstilldelningsmodell introducerades 2009 och anslagsmedel har också avdelats till satsningar på strategiska forskningsområden. Det har gynnat lärosäten med mer omfattande forskningsverksamhet.

Mellan 2005 och 2015 gick merparten av de ökade direkta statsanslagen på drygt 3 miljarder kronor till de breda etablerade och fackinriktade universiteten.

– I nuvarande politik, som den till exempel formuleras i den forskningspolitiska propositionen, ser vi att regeringen nu i högre grad än de senaste åren vill satsa på högskolor och nya universitet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för Universitetskanslerämbetet.

 

Bilden: Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

 

Fakta

Forskning är den största verksamheten vid universitet och högskolor. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2015 till 38,8 miljarder kronor.

Fyrtiotre procent utgörs av direkta statsanslag, som lärosätena till stor del själva bestämmer hur de ska användas. Resten kommer huvudsakligen från forskningsbidrag.

Sedan 2005 har forskningsintäkterna ökat med nio miljarder kronor i reala termer vilket bidragit till att högskolan har blivit mer inriktad på forskning. Dessa intäkter har ökat i förhållande till resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.