Meetings No 77
Intro
Vem tar initiativet?
Atti Soenarso undrar varför inte landets convention bureauer driver debatten.
Cover Story
Att vara en bra lärare är att vara en duktig säljare
Sveriges bästa lärare var en dagdrömmare med inlärningssvårigheter.
Psykologiska möten
Lögner
Hans Gordon om när sociala smörjmedel kan bli till farliga vapen.
Radar
RAI Amsterdam ser ljust på den digitala omställningen
Operativ chef ser möjligheter i den nya situationen.
Hybridstrategi
Så utvecklar pandemin mötes- och eventindustrin
En sak är solklar: Tekniken spelar en ännu större roll framöver.
Strategi
Copenhagen CB stärker sin affärsmodell för kongresser
Copenhagen Convention Bureau delar sina insikter och kunskaper.
Säkerhet
Leverera och leva upp till löften kring säkerhet
I Sverige talas enbart om säkerhet medan man på engelska talar om både ’safety’ och ’security’.
Intermission
White Blossom on Repeat
Flowering melancholy from Sweden.
Radar
IBTM World Virtual 2020
De senaste huvudtalarna på IBTM World Virtual presenteras.
Säkra möten
Personliga möten värnar företagskultur och vision
Steningeviks och Nova Parks vd om samtid och framtid.
Radar
Förbättrat nätverk hjälper travel managers globalt
Det här året har ändrat travel managerns roll i grunden.
Sharma
×5 Your Positivity and Productivity During the Pandemic
Getting you into the rare-air that very few know.
Hjärnkoll
Är det dags att nyansera debatten?
Tomas Dalström i diskussion med Nina Wormbs om att ny teknik inte alltid håller vad den lovar.
Kellerman
Sverige saknar en stark och samlande röst
Roger Kellerman efterlyser handling.
platsannonser
Kommunikationsstrateg för IUFROs världskongress 2024
Framtid, innovation och Agenda 2030 utgör ledstjärnor för kongressen.
nyheter
ny affärsstrategi
Workman Event ny partner till Stockholmsmässan
för mattentreprenad och eventproduktion.
11 500 kvadratmeter
Svenska Hus och kontorsaktören Helio
inleder ett samarbete kring K6 i Malmö.
forskning skapar möten
Framtidens affärsmöten:
fler sinnen involverade, mer trovärdiga och autentiska upplevelser.
Malmö Arena och Baltiska Hallen
Malmö får innebandy-VM
7-15 december 2024.
Minus 24 procent
2020 ett mörkt år
för Västerås besöksnäring.
efter ett år i styrelsen
Martin Roos
ny ordförande i Svensk Liv.e
hotellnytt
Villa Dagmar öppnar i maj
- en doft av Italien i Stockholms trendigaste stadsdel
nytt jobb
Pointpeople växer och blir fler
rekryterar Elisabeth Schmidt som coach.
ny kunskap
Ny rapport:
Så kan besöksindustrin ställa om i spåren av pandemin
Wow feeling
Framtidens trygghet i fokus
när Helsingborgs stad samarbetar med amerikanska MIT Senseable City Lab.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Att vara en bra lärare är att vara en duktig säljare
Lundaläraren Philippe Longchamps har fått stor internationell uppmärksamhet. Han är den fransk-kanadensiske invandraren som har utsetts till Sveriges bästa lärare i år. ”Att vara en bra lärare är att vara en duktig säljare.”

Philippe Longchamps har under året synts och hörts i flera tv- och radiointervjuer i svenska, kanadensiska och även koreanska medier (eftersom han ofta använder pedagogiska verktyg från Sydkorea i sin undervisning).

Han arbetar som lärare på högstadiet på Bilingual Montessori School of Lund och har i år förärats med utmärkelsen Sveriges bästa lärare.

”Det är en bra story, gissar jag. Det är lustigt, men många medier stoppar in inslaget med mig sist i sitt nyhetsprogram, och introducerar det ungefär så här: ’Well, with covid-19 and all the bad things in the world, let’s end on a good note: Philippe Longchamps, Canadian immigrant, has been named Teacher of the Year – in Sweden!’”

Han sitter tyst en stund.

”Det känns fortfarande surrealistiskt att se mig själv på tv. Och att jag har fått den här fina äran i mitt nya hemland.”

Som lärare drar Philippe Longchamps inspiration och lärdomar från så vitt skilda företeelser som konsumtionssamhällets mest rovgiriga försäljningsknep, träning i tuffa lagsporter som ishockey och baseball, och nunnornas lära utantill-pedagogik i den katolska internatskola han själv gick i under uppväxten i Quebec. Vissa saker vill han efterlikna i sin undervisning, andra vill han komma så långt bort ifrån som möjligt.

Uppenbarligen gör han något rätt. Handelskammaren, som delar ut utmärkelsen Sveriges bästa lärare, skriver i motiveringen: ”Genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt hittar han tillsammans med eleverna områden där naturvetenskap, teknologi, konst, matematik och ingenjörskonst samspelar. Med stor nyfikenhet, influenser och pedagogiska tekniker hämtade från Sydkorea, Japan och Hongkong skapas en entusiastisk delaktighet i klassrummet.

Philippe Longchamps visar runt i skolan. Lokalerna är trånga, men funktionella för undervisningen som bedrivs intygar han.

Till Sverige kom han år 2001 när han följde med kärleken, svenskan Lina som varit utbytesstudent i Montreal, när hon flyttade hem.

Philippe Longchamps undervisar idag i historia, teknik och geografi, utifrån svenska böcker, men håller lektionerna på engelska, med inslag av begrepp på franska och spanska när det är relevant för elevernas ordförråd och allmänbildning.

Om det är något som kännetecknar hans undervisning i det fysiska rummet så är det flexibilitet, konstaterar Philippe Longchamps. Föreläsningar framför whiteboarden varvas med teatraliska inslag för hela klassen eller robotbyggande på olika stationer i klassrummet. Möbler är till för att flyttas, seminarium hålls vid runda bordet medan eleverna sitter i u-form när det är dags för debatter. I några av korridorerna har han hängt upp tidslinjer över historiska händelser, som kalla kriget.

”I tidslinjerna sätter jag upp bilder, kartor och korta texter, för att trigga nyfikenheten hos eleverna. Korridoren är ’prime space’ som alla måste ta sig igenom, därför sätter jag upp bitar från min undervisning på display just här, precis som jag gjorde på Costco när jag skulle sälja radio- eller tv-apparater.”

Under sin studenttid i Kanada extraknäckte Philippe Longchamps som säljare för den amerikanska varuhuskedjan Costco Wholesale.

”Har du varit i en Costco-butik någon gång? Inte. Det är som ’överkonsumtionens tempel’. Inget som jag är stolt över, men jag lärde mig så mycket. Det är nog det bästa studentjobb man kan ha.”

Longchamps arbetade på avdelningen ”Impulse” där han och hans kollegor, klädda i röda västar, energiskt visade produkter som företaget kunde sälja med stor vinst, som tv-apparater, mikrovågsugnar eller spabadkar.

”Namnet på avdelningen säger allt. Man vill alltså att folk ska köpa saker som de inte behöver. Vi fick lära oss hur vi i praktiken kunde dupera folk till att handla impulsivt. Varor som folk behöver, som mjölk och toalettpapper, finns alltid längst in i varuhuset och på väg dit är du tvungen att gå igenom impulsavdelningen. Där mötte du mig och mina arbetskamrater, och vi blev duktiga på att snacka omkull folk med argument om vilken bra deal det här skulle bli för dem och att det här erbjudandet aldrig kommer tillbaka.”

Trots att han har gjort mycket annat i sitt liv valde han att ta upp erfarenheten i sitt tacktal till utmärkelsen till Sveriges bästa lärare, då han sa: ”Att vara en bra lärare är att vara en duktig säljare. Man behöver som lärare visa på, marknadsföra och skapa efterfrågan på kunskap. Man måste lyckas att sälja in sina ämnen så att eleverna förstår sina framtida kunskapsbehov.”

Som alla lärare är han van vid ifrågasättande elever, och då kan det vara skönt att ha erfarenhet från försäljning.

”Ibland får man ju höra: ’Varför måste vi lära oss detta, det har vi väl ingen nytta av?’ Då brukar jag svara att du behöver kunskap för allt, för alla framtida valsituationer som du inte har en aning om just nu. Därför är det lika viktigt att lära dig om Karl XII som trigonometri eller olika kemiska reaktioner. Som lärare måste du sälja in att all kunskap har ett värde.”

Philippe Longchamps konstaterar även att tonåringar, tack och lov, brukar vara mottagliga för tips om attraktionskraft i allmänhet.

”Ofta räcker det att jag bara påpekar att en allmänbildad person är mer intressant. Mitt råd är alltid att gör vad du kan för att bli mer allmänbildad, för det öppnar fler dörrar i situationer som du inte kan föreställa dig idag. Har du en grund i en viss kunskap så har du lättare att lära dig mer om det, och därmed kan ytterligare dörrar öppnas.”

Vi backar till uppväxten i de kanadensiska skogarna. Philippes familj bodde i Rock Forest utanför Sherebrooke i Quebec, en halvtimmes bilfärd från den amerikanska gränsen, ”The typical Canada you can imagine”, säger Philippe och fortsätter:

”Mitt första minne från skolan var min allra första dag i förskoleklass när jag var fem år, 1979. Jag minns hur jag steg på den gula skolbussen med min Star Wars-lunchbox och kände att jag hade kommit till en stor lekplats. Känslan av skolan som en lekplats kan jag fortfarande känna i mitt jobb idag.”

Allt var dock inte idylliskt under uppväxten. Philippe hade läs- och skrivsvårigheter, och beskriver sig som en dagdrömmare som hellre tecknade berömda landmärken som Eiffeltornet och Taj Mahal istället för att lyssna på lärarna.

”Men det fanns en lärare i andra klass, Laure Plante, hon såg mitt intresse för det här och använde det för att anpassa undervisningen bara för mig. Istället för att göra som alla andra lärare, och tvinga mig läsa och traggla igenom vissa saker, så lät hon mig läsa och skriva om sådant som var min passion, som geografi och historia. Då plötsligt började det att gå bra och jag fick lust att läsa och skriva.”

När Philippe var elva år gammal flyttade han till en katolsk internatskola för pojkar i Ayer’s Cliff. De två nunnorna som höll i franskundervisningen var alla rädda för, berättar han.

”Man skulle kunna säga att jag blev hjärntvättad under min strikta katolska uppväxt och på sätt och vis kämpar jag med att fylla i vissa luckor än idag. Vi hade extremt stor respekt för munkarna och nunnorna. I högstadiet handlade mycket om att lära sig saker utantill. Vi var till exempel tvungna att lära oss att rita världskartan utantill, jag kan det faktiskt hyfsat fortfarande. Och vi var tvungna att memorera mycket ur Bibeln och inte reflektera över innehållet.”

Han tittar ut genom fönstret och ner på Lundaskolans innergård där eleverna rusar ut på rast.

”Idag är det att kasta bort sin tid att lära sig saker utantill, om du frågar mig. Det tar bara två klick att hitta all information på Google. Och med lite källkritik så kan du också hitta rätt information. Det är svindlande att tänka på när jag jämför med min egen skolgång.

”Mina elever kan googla rätt svar med tummen på sin mobil på tre sekunder. När jag var i samma ålder var jag tvungen att cykla till busshållplatsen, hoppa på bussen, promenera genom stan till biblioteket, hitta rätt bok i indexkartoteket och leta upp den i hyllan, slå i innehållsförteckningen och skriva mina anteckningar, åka hem igen och då, först då, kunde jag börja skriva min uppsats. Det var alltså en halv dag av min helg som försvann där.”

Blixtsnabb tillgång till all världens information ger dagens unga fantastiska möjligheter att utklassa sina lärares generationer på en intellektuell nivå.

”Men, med all den här informationen så finns det en jätterisk. Det är lätt att fastna i en digital bubbla av ’confirmation bias’, för folk bara läser och lyssnar på sådant som bekräftar det som de tycker att de redan vet. Vi som är lärare har ett jättestort ansvar att lära våra elever att ifrågasätta hela tiden. Det är oerhört viktigt för framtiden.”

För att lära eleverna att inte fastna i filterbubblor berättar Longchamps att han måste variera sina metoder, ibland använda sig av rollspel och rent av släppa in pseudovetenskapliga argument i klassrummet.

”Under en lektion i geografi ville jag träna elevernas förmåga till källkritik, så jag öppnade lektionen med att be om ursäkt och förklara att allt som jag hittills sagt om att jorden är rund är felaktigt: ’Det är regeringen som vill att jag ska lära ut det, men det är en konspiration. I själva verket är jorden platt’, och så presenterade jag argumenten för att jorden är platt, med teatralisk inlevelse.”

”Finns det en risk här, att eleverna börjar tvivla på att jorden är rund? Inte alls, som jag ser det. Tvärtom förstärker jag deras förståelse av och deras tro på de vetenskapliga metoderna som de mest rimliga, eftersom de måste gräva i vetenskapen när de ska överbevisa mig att jorden inte alls är platt. Det är ett bra sätt för eleverna att öva sig i till exempel kritiskt tänkande, logik, matematik, observationsförmåga och kunskaper i historia.”

Philippe Longchamps blir exalterad och kan inte riktigt sitta still i soffan när han berättar.

”Du förstår, I want them to fall in love with the scientific method, eftersom du kan applicera den på nästan allting. Vetenskap är ett sätt tänka, att se kritiskt på världen med öppna sinnen. Samtidigt är vetenskap inget trossystem, för vetenskapen kan alltid förbättras, så jag säger också till eleverna: ’Snälla, var skeptiska även mot vetenskapliga fynd. Vetenskapen utgörs förstås att det som vi vet är sant just nu. Men om du kan visa att Stephen Hawkings eller Einstein hade fel, då kommer ju du att vinna Nobelpriset!’”

(Passionen för vetenskapen speglas för övrigt även i Philippe Longchamps sångtexter i bandet Atlas Volt, som han lägger mycket av sin lediga tid på.)

Under tiden på internatskolan i Quebec fick Philippe Longchamps se mycket våld och mobbning, men gjorde samtidigt många lärorika erfarenheter inom idrotten, framför allt ishockey.

”I kanadensisk hockey slåss folk på isen, men efteråt blir de vänner. Ja, inte alltid, men ofta. Det finns förstås mycket man kan säga om det men idag kan jag också se att jag har tagit med mig positiva bitar från idrotten in i min undervisning, som att bygga lagkänsla och hur man kan använda tävlingsmoment för att sporra både individer och grupp. Det är också en bra utgångspunkt för diskussioner kring solidaritet och empati.”

Även i Sverige har Philippe Longchamps ägnat sig mycket åt lagidrott. När han och hustrun flyttade till Malung år 2005 började han spela baseball på elitnivå.

”Vi bodde där i fyra år och det var väldigt speciellt, som att vara hemma i Kanada. I Dalarna finns en amerikansk kultur. De har raggare med veteranbilar, de gillar countrymusik och de älskar baseball. I Leksand och Rättvik finns en baseballtradition, så jag började spela elitbaseball och gick all in för det. Vi vann Svenska Cupen 2008 och spelade från Skellefteå i norr till Malmö i söder.”

Lite oväntat har Philippe Longchamps fått eleverna i Bilingual Montessori School of Lund att delta i flera skoltävlingar. Oväntat, eftersom tävlingar går tvärs emot Maria Montessoris filosofi.

”Så är det, men då brukar jag påpeka att vi är en Montessori-inspirerad skola. Vi är flexibla och väljer bort det som vi uppfattar vara de mer dogmatiska sidorna i Montessori-rörelsen.”

Vissa av tävlingarna som Lundaskolan har deltagit i har kretsat kring 4DFrame, ett pedagogiskt verktyg som tagits fram i Sydkorea (därför har koreanska medier ”claimat” Philippe Longchamps och rapporterat mycket om hans framgångar).

Han demonstrerar glatt flera av modellerna som eleverna gjort av de färgglada plaströren och olika kopplingar: allt från robotbilar och vindmöllor till en stor modell av covid-19-viruset.

Med hjälp av 4DFrame är han exempelvis inte begränsad till att bara berätta för sina elever om hur romarna kunde lyfta tunga stenblock, han kan även visa hur det i praktiken har gått till.

Entusiasmen går inte att ta fel på och han berättar att skolan även ska bli testskola för nya Lego Education Spike Prime, som är ett nytt undervisningsverktyg i naturvetenskap, teknik, konst och matematik.

”Varför vill jag att mina elever ska lära sig så mycket som möjligt? Ett svar är förstås det uppenbara, att de är framtiden. De ska hitta lösningar på problem som vi redan har idag och nya som kommer i horisonten. Det kanske är en självisk investering, för jag vet att de ska ta hand om mig när jag blir gammal och kanske kan ta fram ett nytt läkemedel till sjukdomen som jag kanske får. Det är samtidigt en långsiktig investering, för det tar 20 till 25 år innan man verkligen ser effekten och utfallet. Men en bra utbildning är, utan jämförelse, den bästa investeringen som ett samhälle kan göra.”

På frågan vad Philippe Longchamps skulle räkna som en lärares största framgång kommer svaret oväntat rappt:

”Att se sina elever arbeta som om läraren inte fanns. Det är ju vårt mål, att inspirera till vetgirighet. Vi ska lära eleverna att bli självständiga och att lära sig själva. Visst, idag finns det andra möjligheter att lära sig saker på egen hand, som tutorials på Youtube, men det läraren har en unik möjlighet att göra är att motivera och tända den där gnistan som får eleverna att kasta sig över ny kunskap.”

”Den gamla tanken om en slags allsmäktig och ofelbar lärare, den är sedan länge borta, eller borde vara i alla fall. Vi vill förstås att eleverna ska gå om oss i kunskap. Det måste vi ödmjukt medge för oss själva som lärare, och som föräldrar för den delen. Lärandet slutar aldrig. Vi vill att nästa generation ska bli mer kompetent än vår egen. Någonting annat är inte hållbart och skulle naturligtvis vara ett otroligt stort misslyckande.”