Meetings No 76
Intro
Förändringar är konstanta
Atti Soenarso: Behovet av kontakt manifesterar sig.
Cover Story
Att arbeta i mellanrummen
Soraya Axelsson om Helsingborgs stadsmässa, H22.
Radar
Rekordstort globalt intresse för svenska lösningar för smarta städer
Totalt besökte 1 700 besökare från 55 länder den svenska visningsverksamheten.
Psykologiska möten
Egoism, fanatism och populism
Hans Gordon om tillflyktsorter när livet brusar som värst.
Radar
Virtually Real?
Geoff Donaghy on the future of virtual meetings.
Radar
Projekt kring Alfred Nobel samlar forskning och innovationer
Alfred Nobels livsgärning ska stärka tillväxten i Örebro län.
Intermission
Thinking Is Difficult
Ever-current Jungian words of wisdom.
Radar
Nytt interaktivt verktyg ska få igång resandet och affärerna igen
Det första interaktiva kartläggningsverktyget hjälper besökare att se vilka covid-19-restriktioner som gäller för specifika länder.
Radar
Thomas Nagel, Skogshem & Wijk: Vi tjänar pengar på vår hållbarhetssatsning
Anläggningen har uppdaterat sin miljöprofil i Green Star.
Sharma
The 5 Devils of Fear and How to Dissolve Them
We are not born into limitation. We are taught to doubt, educated to make excuses and trained to fear.
Radar
IMEX Group identifierar fyra positiva trender
Fler kampanjer lyfter fram budskapet att det är okej att inte må bra.
Hjärnkoll
Isabelle Sjövall, neurodesigner
Vi lever i en digital värld, men har fortfarande en hjärna som lever kvar på savannen.
Kellerman
10 000 sidor senare
Efter 100 nummer av Meetings reflekterar Roger Kellerman över dåtid, nutid och framtid.
platsannonser
nyheter
hållbarhet i fokus
Stockholmsmässan
får Pingvinpriset.
flygindustrin
Emirates vd Tim Clark
ser stora möjligheter i framtiden för affärsresor trots Zoom-hotet.
kreativt initiativ
PostNord
öppnar världens största paketombud med hjälp av Stockholmsmässan
innovation och utveckling
Bo på hotell
- boka en Safecation.
så kan du bidra
Nordic Choice Hotels
tar action för att alla ska få en god jul.
undersökning
Nya undersökningsresultat:
många planerar redan för svemester 2021.
smärtsamt beslut
Åbymässan har stängt
– byggs om till padelhall.
bra initiativ
Emirates
lanserar ny multiriskförsäkring för att hantera rädslan för coronavirus.
Country Operations Manager på Plantagen
Ann-Christin Edling Jönsson
ny ordförande i Svenska Mötens styrelse.
med säkerhet i fokus
Skogshem & Wijk
vinnare av Svenska Mötespriset – Årets Mötesrum 2020.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Isabelle Sjövall, neurodesigner
Många av oss lever idag i en urban, digital värld som är långt ifrån den savann som våra hjärnor en gång utvecklades för. Men tack vare hjärnforskningen kan vi se till att påverka de miljöer som vi befinner oss i, istället för att utsättas för dem.

Isabelle Sjövall är neurodesigner och expert på hur hjärnan reagerar på byggda miljöer samt hur de påverkar oss fysiologiskt och psykologiskt. Hon arbetar för att sprida kunskap om hälsofrämjande forskningsbaserad design och arkitektur i syfte att främja hälsa, mänsklig hållbarhet och livskvalitet. Dessutom är hon en av författarna bakom den omtalade boken Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående.

Hur många håller på med neurodesign i Sverige?

”Det vet jag inte. Det har eskalerat, men jag tror inte att det är alla som har kunskap om hjärnan än. Många är intresserade så jag utbildar och hjälper fastighetsbolag, arkitektkontor, ledningsgrupper och styrelser.”

Hur är det i andra länder?

”Om man kopplar till vårt sätt att leva i Sverige är vi mycket för mjuka värden, livskvalitet och så vidare. I exempelvis England och USA har de inte samma lagstiftning kring arbetsmiljön som vi, i Skandinavien ligger vi långt fram. Men de tittar mycket på oss. Vi är duktiga på innovation och design, och ligger i framkant vad gäller digitalisering. När man rankar olika länder hamnar Sverige alltid väldigt högt upp när det gäller livskvalitet.”

Vad är neurodesign?

”Det är verkligen ett tvärvetenskapligt område. För att man ska förstå helheten handlar det om var vi människor kommer ifrån, alltså vår biologi. Det är en kombination av arkitektur, design, neurovetenskap, psykologi, genetik, medicin, vår fysiologi – responsen i kroppen, antropologi – hur levde vi förr, hur lever vi nu och hur utvecklingen har sett ut. ”

”Man behöver alla de här pusselbitarna för att förstå helheten. Det är det som har tagit lång tid att väva ihop, men när jag presenterar det som en helhet är det väldigt vanligt att man säger ’nu förstår jag varför jag känner så här och varför jag inte kan koncentrera mig på jobbet’.”

Du har skrivit boken tillsammans med hjärnforskaren Katarina Gospic, som Meetings International har skrivit om tidigare. Varför skrev ni boken?

”Det var för att sprida kunskap om det här området som inte fanns som kombination. Det fanns ingen som hade gjort det på det sättet. Läkaren Esther M Sternberg har skrivit Healing spaces, som till stor del handlar om sjukhusmiljöer. Att veta hur man ska rehabilitera är förstås en viktig del, men också att arbeta preventivt och proaktivt, för att veta vad vi kan göra för att vara mer hälsosamma och undvika att bli sjuka.”

Sen kommer det in en ekonomisk aspekt.

”Absolut, jag brukar säga att man måste vända på kalkylen för det är absolut en fråga om pengar. Om man pratar ren ekonomi är det en stor fördel för företagen att ta ett större grepp i början. Om man tittar på vad sjukskrivningar kostar företag och samhället är det många miljarder kronor varje år.”

”Ett vanligt argument är att det är så dyrt. Inredning är dyrt och arkitekter är dyra. Jag skulle vilja säga att den typen av argumentation också handlar om hur våra hjärnor fungerar. Den är programmerad till att inte tycka om att lägga ner en stor summa pengar, så att ta första steget och göra något riktigt bra bär därför emot. Kostnaderna för sjukskrivningar, minskad produktivitet och så vidare syns inte i siffrorna från början, utan de kommer sen. Det ställer till det för oss. Och det är dyrt att göra fel.”

Kan du ge ett exempel?

”I USA där sjukvården är mer privatiserad finns flera exempel på hur man har byggt sjukhus med hjälp av den forskning och kunskap som finns. Man har bland annat tittat på hur sjukhusmiljön påverkar patienter, närstående och personal. Bättre design kan resultera i snabbare tillfrisknande bland patienter, mindre behov av smärtlindring, medarbetare som blir mer produktiva och att antalet olyckor minskar. Allt detta ger också en bättre ekonomi. Så hälsa och ekonomi hör ihop i allra högsta grad.”

På vilket sätt förbättrar inredning som utgår från neurodesign vårt välmående? Vilken koppling finns det till forskning?

”Det handlar om att utgå från det mänskliga, hur vi fungerar. Det kan vara allt från färgval, till vilken typ av belysning du har. Det finns något man kallar human centric lighting som uppmärksammas mycket. Det handlar om att efterfölja naturen och i stor utsträckning vår dygnsrytm. Det blå, kallare ljuset påminner mer om dagsljuset och har en uppiggande effekt. På eftermiddagen och kvällen ska man ha en mer dämpande, varm belysning, som påminner mer om lägerelden. Det är mycket back to basics. Du kan koppla det till din egen hälsa, förmågan att koncentrera dig och även till produktiviteten så klart.”

Inom mötesindustrin är det inte ovanligt att man sitter i stora och små kontorslandskap. Folk pratar i telefon och stör varandra. Det kanske inte finns tysta rum eller tillräckligt många. Hur ska man tänka? Är de förlorare, med tanke på vad forskningen kommit fram till, eller kan man göra något för att det ska bli bättre?

”Jag vill gärna tro att man kan göra saker bättre, men det ligger ett stort ansvar på arbetsgivarna. De måste tillhandahålla bättre miljöer, eftersom det gynnar deras affär. Så är det. Har de inte kunskapen måste de ta hjälp, så att de kan göra det ordentligt.”

”Som anställd handlar det om att tala om när det inte fungerar. Men också att försöka hitta sina egna rutiner. Forskning visar att det är otroligt viktigt att man har kontroll över sin arbetsdag för att man inte ska gå in i väggen.”

I det tänket kanske det ingår att man skulle kunna arbeta hemifrån i större utsträckning?

”Definitivt. Man ser att det håller på att förändras. Vi har ärvt våra arbetstider från industrisamhället med långa dagar på arbetsplatsen. Arbetsuppgifterna var monotona och inte kognitivt krävande som idag, så situationen har blivit omöjlig för oss. Lägg till att vi inte rör på oss i jobbet över huvud taget. Vi är stillasittande och det är inte bra vare sig för kroppen eller hjärnan. Vi hinner inte återhämta oss i den utsträckning som vi egentligen behöver.”

Att kunna jobba hemifrån och ha den flexibiliteten kan, med andra ord, vara ett betydelsefullt alternativ. Varför är det inte fler som gör det?

”Det är i stor utsträckning normer som bestämmer hur vi ska jobba. Även om vi tror att vi är moderna sitter normerna kvar. I vissa branscher finns det normer som säger att man ska klara stress och press.”

”Någonstans måste man få in den mänskliga aspekten och att man kan koppla det till kalkylen. Hårda och mjuka fakta är två sidor av samma mynt, det är inte antingen eller. Det är viktigt att de som sitter i beslutsfattande positioner förstår och tillämpar det. Jag tror att vissa har börjat att förstå det, men det kan bli ännu bättre.”

Varför tror man mer på företagets ekonomer än forskarna?

”Jag brukar tala om en bro. Näringslivet står på ena sidan och akademin på den andra. Det finns otroligt många synergieffekter, men man kommer trots allt från lite olika håll. Näringslivet kan lära sig jättemycket från akademien och viceversa. Man måste mötas och förstå varandras utgångspunkt lite bättre, våga släppa prestigen och istället fokusera på samarbeten och gemensamma mål.”

Min uppfattning är att det finns både okunnighet och en ovilja mot att sätta sig in vetenskapens resultat.

”Jag håller helt med. Jag tycker att hållbarhetseffekten fungerar på samma sätt. Den är också oerhört komplex och det är därför som vi behöver hjälpas åt. Bara för att det är komplext behöver det inte vara omöjligt. Jag tror att det handlar mycket om att göra det man kan, hålla i sitt eget hopp och inte sluta för att det blir överväldigande.”

Du säger att neurodesign handlar om mänsklig hållbarhet. Kan du utveckla det.

”Det handlar om att skapa miljöer där vi kan prestera, må bra och ha vår hälsa i behåll. En proaktiv och en vetenskaplig approach till design, att implementera den forskning som faktiskt finns. Det handlar om att få vara frisk, där har vi det mänskliga i hållbarhet, och om vi inte mår bra kommer ingenting runt omkring oss att bli bra heller.”

Hur viktiga är gröna växter för att vi ska må bättre och varför?

”Nu är vi inne på ett av mina favoritområden, biofili. På 1980-talet var det en Harvardforskare, Edward O Wilson, som introducerade det här området. Hans teori visar att det finns ett instinktivt band mellan människan och andra levande system. Den som berövas kontakt med naturen lider av det psykiskt och detta bristtillstånd leder till en mätbar nedsättning av välbefinnandet.”

”Det har kommit otroligt mycket forskning de senaste åren som har bekräftat det. Man kan se att barn som växer upp och inte har utsikt över grönska, har sämre psykisk hälsa som vuxna. En dansk studie som kom förra året, visar att gröna miljöer och kontakt med naturen kan fungera som en buffert på lång sikt. Det är med andra ord viktigt att vi har gröna områden omkring oss, men det gäller också när vi pratar om arbetsmiljö. Stressen minskar och naturen är en fantastisk källa till både kreativitet och återhämtning.”

Hur fungerar det?

”Det handlar också om back to basics. Vi är gjorda för ett liv på savannen. Det finns till exempel en koppling mellan de mönster som växter har och våra hjärnor. Men även doften och den gröna färgen påverkar oss. Det har blivit populärt att tillsätta ljud i miljöer. Vissa gör det för att ta bort störande ljud, men jag talar om att sätta till fågelkvitter och löv som prasslar. Ju större variation av ljud, fler arter av fåglar som kvittrar, desto mer effektiv stressreduktion.”

I ett kontorslandskap har man bara sitt bord och i ett litet företag ett mötesrum. Det finns inte mycket att välja mellan.

”Jag arbetar oftast med större företag, men de kanske har ett kök och en lounge. Det brukar finnas någon yta där man kan sitta och fika. Där skulle man kunna ha dofter och fågelkvitter, för man kan inte ha det hela tiden. De skulle också kunna ha växter där, men det kan även vara mossväggar.”

Fungerar tapeter med naturmotiv.

”Organiska mönster är ett enkelt sätt att addera biofilisk design i en inredning. Det kan vara en tapet eller fotokonst föreställande natur. Den kan också vara naturnära och taktil, där du kan se ådringen i bordsskivan. Alla de aspekterna ingår i konceptet biofili.”

Skulle en stenåldersmänniska trivas bra i den här miljön?

”Jag skulle säga ja. Ju mer natur desto bättre. Om man tittar på forskningen så finns det studier där man har tittat på olika kontor. De har mätt ’green versus lean officies’ över tid. När de har tagit in växter i de avskalade kontoren, de ändrade inte på något annat, ökade produktiviteten med femton procent. Det tycks vara så att ju mer desto bättre.”

Hur ska ett mötesrum inredas för att skapa en bättre arbetsmiljö?

”Återigen, det beror på vad syftet med mötesrummet är. Är det ett rum där ni ska vara koncentrerade finns det ett recept. Om det är ett rum där ni ska vara kreativa är det ett annat. Om ni ska vara fokuserade, pigga och alerta då ska ni ha lite kallare ljus och gå mot blå nyanser. När ni ska ha teambuilding är det bättre med en varmare belysning som påminner om lägerelden. Handlar det om kreativitet är det grönska som gäller.”

”Sen har vi så kallade signalfärger som kan aktivera hjärnans sympatiska nervsystem, som är gasen. Men ni ska inte smälla upp röda väggar överallt. Det ska i så fall vara på en begränsad yta och under en kort period, för människor är generellt för stressade idag, och inte för lugna. Det röda ska vara en detalj om du ska prestera under kort tid. Forskning har visat att det kan ha effekt.”

Har du något exempel där ett hotell eller mötesanläggning som har inrett enlig neurodesignens regler?

”Jag har hjälpt hotellkoncernen Nobis med deras hotell i Stockholm. De är först i Sverige med att helhjärtat ta hänsyn till neurodesign. Urban Jungle är ett av deras mötesrum som vi har inrett för att främja kreativiteten hos besökarna. Vi ska göra en utvärdering för att se vilken reaktion det får från gästerna.”

Vilka råd skulle du ge till dem som vill skapa bättre mötesmiljöer?

”Tänk igenom syftet, börja i den änden. Om man har en mötesanläggning är det bra om man kan erbjuda rum för olika syften: fokuserad, kreativ och så vidare. Om kunden säger att de ska gå igenom kvartalsrapporten, kan ni erbjuda ett rum som är gjort för fokus och koncentration. Även formerna på möblerna påverkar, om de är vassa eller rundade.”

Vad ska det vara för form på möblerna om man ska gå igenom kvartalsrapporten?

”Då ska det vara lite skarpare, vassare hörn och fyrkantigt. Det finns även forskning som visar att vi blir bättre på att fokusera på detaljer om det är lite lägre i tak. Om du talar om kreativt eller abstrakt tänkande får det gärna vara högre i tak, du kan jämföra det med en konstnärsateljé.”

”Hårdheten på sittmöblerna har också betydelse. Hårda möbler gör det lättare att fatta ekonomiska beslut, enligt forskningen. Man ska börja med det mänskliga och syftet och sen utgå från hur hjärnan fungerar. Den har vi alltid med oss.”

Ja, hjärnan måste vara utgångspunkten. För det är den arbetsgivare anställer, sen har hjärnan fått olika fodral som bär omkring den.

”Ja, så är det. Vi lever i en digital, urban värld idag, men vi har fortfarande en hjärna som lever kvar på savannen. Det är utgångspunkten. Vi vill gärna tro att vi är moderna och smarta. På många sätt är vi det, men hjärnan reagerar på den omgivning som vi har omkring oss idag, på precis samma sätt som när vi levde på savannen. Det är den enkla förklaringen till att färg, ljus, akustik, material och taktilitet har olika inverkan på hjärnan och kroppen.”

Vilka är utmaningarna för dem som använder neurodesign?

”Komplexiteten, för det är otroligt komplext. Man måste ha ganska djup kunskap inom flera områden för att få ihop det. Utöver själva kroppen, hjärnan och forskningen ska det fungera med det praktiska. Och det praktiska inom arkitektur och design har aldrig varit enkelt. Att få det att matcha tror jag är utmaningen.”

Vilka är de vanligaste misstagen när man ska förändra en arbetsplats och arbetssätt?

”Det går för fort, och det är inte genomtänkt. Det är ganska vanligt när man gör om stora kontor, att man går på studiebesök för att titta på någon annan som gjort det bra. Javisst, det kanske funkar jättebra för dem, men man tänker inte på att vi har en helt annan verksamhet. Så det fungerar inte alls och man inser det oftast när det är för sent.”

Vilka tre tips ger du för en bra mötes- och kontorsmiljö?

”Ett generellt råd är att undvika modeflugor, sånt som är flashigt. Hitta och våga gå er egen väg, börja med det mänskliga. Tänk igenom syftet och titta inte så mycket på vad andra gör, utan lägg mer tid på människorna som ska vara i de här rummen. Ta hjälp av och inkludera medarbetarna. Biofilin är en boost. Den är som ett ’magic pill’ om man vill nå resultat fort. Sen skulle jag, i vårt mörka land, säga belysningen. Det är en otroligt viktig faktor som få får till.”