Meetings No 72
Intro
Jämställdhet är den nya tillväxtfaktorn
Atti Soenarso om att hantera våra dramatiska insikter för att förstå världen bättre.
Cover Story
IACC Sweden
”Där Sverige var för tjugo år sedan och lärde sig, där driver vi utvecklingen idag.”
Radar
Cirkulär ekonomi positionerar Glasgow för event
Satsning på partnerskap och informationsdelning.
Klaner
Utan förståelse för klanen, ingen integration
Per Brinkemo: I mötet återupptäcker vi vår egen stat.
Sharma
Isn’t It Time? The 13 Questions for Visionaries
Robin Sharma hopes to help you win.
Hjärnkoll
Vad händer i hjärnan när vi hör andra prata i bakgrunden?
Helena Janckes forskning visar att prestationen kan minska med tio procent.
Kellerman
Fullärd? Glöm det!
Roger Kellerman: Långsamt blir vi bättre på att berätta vad som händer i världen.
platsannonser
Vi söker Event Sales Manager
till 
CWT MEETINGS & EVENTS
nyheter
stora möten
Lions fyller Borås Kongress
när staden fyller 400 år.
Omvärldsanalys
Sveriges paviljong
vid Expo 2020 i Dubai inspireras av skogen.
Kunskapsöverföring
Motion i riksdagen:
Kartlägg svensk mötesindustri.
Hållbarhet
Swedish Textile Initiative for Climate Action
Gränsöverskridande samarbete för ökad hållbarhet.
Debatt
Debatt:
Vingklippta myndigheter bör inte strunta i julfesten.
Kunskapsutveckling
SLU värd
för International Conference on Equine Exercise Physiology 2022 i Uppsala
förädla och förflytta kunskap
Nordisk kongress
för utbildning av biomedicinska analytiker till Borås.
Awared
Stordalen hedras
med internationellt designpris.
stor satsning
Elmia bygger för framtiden:
”Glädjande besked som innebär stora möjligheter”
Storslagen uppvisning
Kampsportsfestivalen
bjuder på många spännande tävlingar.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
IACC Sweden
International Association of Conference Centres, IACC, beskriver sitt uppdrag som att i första hand samla de bästa hjärnorna i den globala mötesindustrin för att kunna utveckla de främsta mötesplatserna, så att de i sin tur kan leverera särskilda mötesupplevelser. Och så lägger organisationen till: ”Det finns möten … och så finns det IACC-möten.”

De svenska medlemmarna i IACC har ett starkt internationellt engagemang. Lotta Giesenfeld Boman, vd för och ägare till Sigtunahöjden, valdes nyligen till organisationens ordförande i Europa. Hon är också styrelseledamot i IACC Global. I den europeiska styrelsen arbetar även två andra svenskor. Dels Sylvia Nylin som till vardags är vd för Svenska Möten med cirka 100 medlemsföretag, dels Gunilla Runsten, vd för Rönneberga Konferens.

IACC är ett världsomspännande nätverk för mötesanläggningar och intressenter inom mötesindustrin. Organisationen har över 300 medlemmar, drygt tjugo av dem är svenskar. Det gör Sverige till ett av de största medlemsländerna. Ett medlemskap innebär tillgång till en global organisation för att bland annat kunna nätverka, utbyta erfarenheter, ta del av nya trender och kunskaper.

Exempel på ämnen som diskuteras är framtidens mötesrum, internationella trender som rör mat och dryck, den globala utvecklingen av hållbarhets- och miljöarbete, samt mötesdesign från hela världen. Dessutom finns det ett omfattande program för erfarenhetsutbyten mellan medarbetare på anläggningarna samt en internationell kocktävling, Copper Skillet.

Lotta Giesenfeld Boman berättar att hon har varit engagerad i organisationen länge, även om hon till vardags jobbar som vd.

– Genom åren har jag mötts av stor respekt för att jag är med och visar att Sverige ligger i framkant i världen när det gäller utvecklingen av möten. Förutom att jag är president i IACC Europe arbetar jag även som ordförande i den svenska styrelsen.

Vid intervjun med IACC-styrelsens svenska representanter är det fullt hus på Sigtunahöjden. Ramirent, Holmen Timber, Media Markt, Astra Zeneca, Skanska, Boliden, Trafikverket och Nordea är några av företagen som jobbar här idag.

På frågan varför IACC behövs i Sverige och internationellt, svarar Lotta Giesenfeld Boman att det finns behov av en organisation som på något sätt hanterar ett internationellt och aktivt nätverk för mötesindustrin. För mötesanläggningarna och deras medarbetare, men också för de organisationer och företag som har med de här anläggningarna att göra.

– Som för alla organisationer handlar det om att människor vill träffas, samarbeta, och lära sig av varandra. Det är grunden för allt organisations- och föreningsarbete. Tillsammans är vi starkare, vi kan lära av varandra samt inte minst föra våra kunskaper och vårt nätverksarbete över landsgränserna. Det är en högaktuell fråga i dessa väldigt politiska tider.

Lotta Giesenfeld Boman och Gunilla Runsten har varit med i IACC sedan tidigt på 2000-talet.

– Då deltog Sverige i ett internationellt sammanhang utan att ha en egen röst i diskussionerna. Idag är vi med i EU sedan länge, och internationella koncernbolag och mindre företag konfererar på våra anläggningar. För att förstå deras behov och kompetens har IACC en större roll att fylla idag än vad organisationen hade då, säger Lotta Giesenfeld Boman.

– Det är väldigt roligt att jobba i Nätverkssverige, och det är minst lika kul att arbeta internationellt där vi lär känna kollegor från olika länder, och lär oss mer om deras kulturer. Det är en stor bonuseffekt som är jätteviktig, säger Lotta Giesenfeld Boman. IACC är en tajt och personlig nätverksorganisation, och när vi träffas en gång om året är det som att tiden stått still. Inför resan kittlar det alltid till när jag tänker på hur roligt det ska bli att få möta de personer från Australien och Kanada som jag pratade med för ett år sedan. Det är jättehäftigt.

Svenska Mötens vd Sylvia Nylin är sedan i år invald i IACCs europeiska styrelse. Den svenska organisationen är sedan år 2003 en associerad medlem av IACC som består av tre avdelningar, Europa, Amerika och Asien/Australien. Varför väljer Svenska Möten att engagera sig i IACC?

– Jag ser fram emot att göra vår röst hörd på den internationella arenan. Att få ta del av möjligheterna att tidigt uppfatta nya, globala trender för att vi ska kunna fortsätta att leda utvecklingen av möten i Sverige, säger Sylvia Nylin.

Med vid intervjun är också Gunilla Runsten, vd för Rönneberga Konferens i Lidingö. Hon arbetar både i organisationens europeiska och svenska styrelse. Med under mötet är även Pernilla Rehnberg, vd för Thoresta herrgård och just nu suppleant i IACC Sweden. Hon har tack vare sina anställningar i olika svenska anläggningar varit IACC-medlem i tjugo år, och långt innan IACC Europe bildades. Pernilla Rehnberg har också varit medlem i den europeiska styrelsen.

Till det fullbokade IACC-mötet i Lissabon, Europe Knowledge Festival, kom det fyrtio svenskar. Totalt fanns det 130 platser för de europeiska medlemmarna. I princip är svenskar i majoritet under alla europeiska sammankomster.

– Att fyrtio av 130 medlemmar är svenskar är en stor delegation. Vi är många medlemmar i Sverige även om tjugo anläggningar inte låter så mycket. Men vi är engagerade. Många av våra svenska deltagare tar med sig hela sin ledningsgrupp eller delar av någon personalgrupp. I år åkte alla i vår ledningsgrupp från Sigtunahöjden till Lissabon, säger Lotta Giesenfeld Boman.

De fyra kvinnorna är överens om få vara med på det europeiska mötet innebär att stötta en fortsatt kompetensutveckling. Men reser man ensam från sin arbetsplats är det svårt att förmedla känslan när man kommer hem.

– Det blir en helt annan energi om det är fler personer från samma anläggning som upplever det internationella mötet tillsammans. Därför är det jätteroligt att många av anläggningarna kommer med flera medarbetare. Om man skickar någon till Stockholm för att lyssna på olika talare, är summan för att skicka någon utomlands blygsam eftersom man får så många dagar, och träffar intressanta människor från flera olika länder. Vårt gäng träffar ju också andra personer och knyter nya kontakter, säger Lotta Giesenfeld Boman.

En fråga som inte är lika lätt att besvara är varför det internationella engagemanget fungerar så bra för IACC Sweden. Det är visserligen många svenskar som åker till International Congress and Convention Associations, ICCA, kongresser, men avstår att engagera sig i styrelse- och kommittéarbete, varken inom ICCA eller i andra internationella organisationer. Mötesindustrins drivkraft är möten för utveckling, att utbyta kunskap och nätverksbyggande. Men det finns nästan inga svenskar som arbetar i någon styrelse inom mötesindustrin globalt förutom kvinnorna i IACC. Hur kommer det sig?

– I andra organisationer är det en annan nivå på arbetet med mycket mer rent styrelsearbete. Inom IACC får du komma till en av Europas bästa mötesanläggningar för dina styrelsemöten. Det är kopplat till att du samtidigt gör studiebesök och träffar andra som arbetar med ungefär samma frågor som du gör i din vardag. Att få komma bakom kulisserna är en stor förmån som jag tror spelar in varför just IACC har fått många svenskar att engagera sig, säger Lotta Giesenfeld Boman.

Hon konstaterar att organisationen fungerar bra, och att det finns proaktiva svenska medlemmar. Men det handlar också om ett hållbart ledarskap i den svenska organisationen.

– Vi som träffas här idag har varit med länge. Jag skulle kunna kalla oss fyra för eldsjälar. Allt sådant här arbete bygger på att det finns en kärna av dedikerade människor som pratar gott om organisationens arbete och inspirerar andra. Man kanske känner att det här är något för oss också. Det där vore kul att vara med i, säger Lotta Giesenfeld Boman.

De eldsjälarna borde ju finnas med i andra svenska organisationer inom mötesindustrin, men riktigt så är det inte. Lotta Giesenfeld Boman säger att IACC Sweden varit tidiga med att samla ihop de medlemmar som de har kommunicerat med. Det finns en Facebooksida som uppdateras med information som är lätt att ta till sig.

– Vi försöker hålla våra medlemmar välinformerade om vad som händer. Som ordförande får jag ofta höra att vi i Sverige har bra kunskaper och är engagerade, men att det engagemanget saknas i andra länder. En av anledningarna till vår framgång är att många medlemmar får information från oss på sitt eget språk. Det är inte anonymiserat som det kan vara när informationen kommer på engelska, säger Lotta Giesenfeld Boman.

Gunilla Runsten berättar att den svenska föreningen finns som en slags medlemsklubb, och att de är noga med att uppmuntra sina medlemmar på olika sätt. Som exempel på hur en organisation kan förlora energi nämner hon IACC Denmark.

– Problemen brukar uppstå när någon i organisationen slutar, då kan man tappa mycket av farten i arbetet. Så var det i Danmark när deras starke man slutade, då föll successionen eftersom det inte fanns någon egentlig sammanhållning, säger Gunilla Runsten. Man måste lämna över stafettpinnen för att kunna upprätthålla strukturen, engagemanget och glädjen. Det är precis som ni säger, vi har vår medlemsklubb och det har inte de andra. Men varför just IACC Sweden klarar av att hålla i det här arbetet är inte helt lätt att förklara.

Enligt Pernilla Rehnberg är det flera svenska anläggningar som är nyfikna på IACCs nätverk. Har man sagt att man är med så är man det genom att visa sitt engagemang och ta del av det utbud som finns.

– Vi har också konstaterat att det är först när man är medlem och verkligen engagerar sig som kan förstå att wow, vilket härligt sammanhang det här är.

Gunilla Runsten säger att anledningen till att hon är med i IACC är att hon tidigare i arbetslivet och i olika sammanhang blev presenterad för organisationen av sina chefer.

– Vi som har varit med ett tag har ett ansvar att introducera yngre medlemmar i den här typen av nätverk. Generellt är vi svenskar ganska dåliga på det. Att det är viktigt att engagera sig är en ledarskapsfråga, och inte bara det kortsiktiga ”what’s in it for me, kan jag räkna med en affär genom att gå på det här mötet?” Istället måste man lyfta blicken och se andra fördelar. Det är jätteviktigt. Det kan handla om värden som kanske inte syns omedelbart utan först när du kommer in i nätverket och får nya kunskaper.

Kvinnorna är överens om att värdet ökar i takt med att man har varit med i nätverket ett tag, och engagerat sig i de immateriella fördelar som inte alltid går att sätta fingret på.

– Det är betydelsefullt att vi som arbetsledare tillåter våra medarbetare att bli engagerade. Arbetslivet har blivit hetsigare, man kräver hela tiden snabba resultat och har inte tid att vara borta för ofta. Därför är det betydelsefullt att man tillåter både sig själv och sina medarbetare att engagera sig, säger Gunilla Runsten.

Lotta Giesenfeld Boman anser att jobbar man i mötesindustrin då har man skyldighet att ha koll på vad som händer utanför sin egen bakgård. Omvärldsbevakning är viktigare än någonsin eftersom vi lever i en internationell värld.

– De som säger ”Vi behöver en verksamhet i Sverige för svenska kunder” talar inte sanning längre. Antingen är våra kunder på plats här i en vecka, för att veckan därpå arbeta utomlands eller träffa sina kollegor i ett annat internationellt sammanhang. Då kan jag som leverantör bidra med en upplevelse som står ut eller känns mer exklusiv, och dessutom har en internationell influens. ’Här har de tänkt till lite’, är en reaktion som vi får höra ofta.

När Sylvia Nylin började arbeta för Svenska Möten för snart tre år sedan, var IACC den enda organisation hon fann som kändes relevant utifrån hennes nya perspektiv.

– Jag hittade ingenting annat, och det är möjligt att jag har missat något eftersom jag inte har någon bakgrund i mötesindustrin. I alla de branscher som jag har jobbat i tidigare har jag engagerat mig internationellt. Det är roligt och himla berikande. Och IACC blev helt rätt för mig.

– Åker man med sitt eget gäng eller sin egen ledning till ett inter­nationellt möte upptäcker man att det finns något för alla. När man lyckas få med folk i klubben som också åker med utomlands upptäcker man att man vill vara en del av ledarteamet, säger Sylvia Nylin.

Lotta Giesenfeld Boman berättar att till skillnad från många andra föreningar erbjuder IACC bland annat ”staff exchange”, ett omfattande program för erfarenhetsutbyten bland medarbetarna på anläggningarna. Det är en möjlighet som Sigtunahöjden har utnyttjat flera gånger.

– Det innebär att vi kan skicka våra medarbetare till vilken medlemsanläggning som helst i världen, och vi kan ta en emot någon som jobbar hos oss.

IACCs internationella kocktävling, Copper Skillet, vanns i år av Niclas Jansson från Sigtunahöjden. Finalen genomfördes under IACC Knowledge Festival i Portugal. Vinsten innebär han får åka till Toronto i Kanada för att tävla i världsfinalen i april nästa år.

– Copper Skillet är den enda tävlingen för kockar som jobbar i vår typ av verksamhet. Så fungerar IACC, och är man tydlig som arbetsgivare berättar man vilka möjligheter anställda har inom organisationen: ’De här möjligheterna kan jag erbjuda dig om du börjar jobba här. Är du kock har jag som arbetsgivare förväntningar på att du ska ställa upp och tävla, och då får du en chans.’

– I det arbetet har vi varit framgångsrika. Det här föder även ett engagemang och ett intresse internt. Det bidrar till stolthet i en bransch där kompetenshöjningar är en extra utmaning på kocksidan, och det blir en stark drivkraft för vårt engagemang inom IACC, säger Lotta Giesenfeld Boman.

En del i IACCs framgång är de globala årligen återkommande kongresserna med erfarenhetsbyten och inspiration. Enligt Lotta Giesenfeld Boman har de en bredd där alla deltagare får konkret inspiration både i det operativa arbetet, men även i tävlingen som är en viktig del för kockarna. Därutöver får deltagarna nya kunskaper och en strategisk överblick om hur mötesindustrin utvecklas.

– Det är givande för en hel ledningsgrupp att följa med eftersom det finns något för alla. Det handlar om mycket konkret inspiration för att utveckla sin egen verksamhet. Det är en av framgångsfaktorerna.

Sylvia Nylin berättar att Svenska Möten uppmuntrar sina medlemmar att engagera sig internationellt, och organisationen försöker förmedla relevant information.

– Inför mötet i Portugal förhandlade vi fram en rabatt för att intresserade personer skulle kunna prova på att vara med på konferensen utan att vara medlem. Vi hoppas att det ska locka fler deltagare till våra kommande europeiska möten.

På frågan vilka de tre mest betydelsefulla strategiska frågorna är för svenska IACC svarar Lotta Giesenfeld Boman:

– Det viktigaste är att det är en fördel att vara med i föreningen. Det ger möjligheter till erfarenhetsutbyte som att kunna åka på personalutbyten, och få chansen att ställa upp i kocktävlingen. Det är tre konkreta medlemsförmåner. Men det finns även erbjudanden att vara med i internationella mötesmässor som IMEX Frankfurt och The Meetings Show i London. I vår ställer vi ut gemensamt under Meetings & Events i Kista. Som en liten aktör är det annars nästan omöjligt att få tillgång till eller att ha råd att vara med på de här mässorna.

Sylvia Nylin förklarar att sett utifrån Svenska Mötens strategiska perspektiv är det viktigt att organisationen engagerar sig i de strukturella förändringar som sker i mötesindustrin och i andra branscher.

– När jag började arbeta med de här frågorna blev jag väldigt överraskad över hur extremt analogt saker och ting var, även om jag hade en viss föraning om kommande förändringar. Då hade vi precis börjat med online-försäljning av konferenser i Sverige, ett erbjudande som ännu ligger i sin linda.

När Sylvia Nylin var på sin första IACC–konferens i Holland deltog hon i ett seminarium som handlade om just frågor kring online.

– Det var jätteintressant att få höra hur man tänkte i andra länder. Men jag blev lite mörkrädd av det jag hörde. Den generella attityden var att vi är livrädda för Booking.com, och att det blir likadant för vår bransch som inom den privata sidan med höga provisioner. Jag upplevde att alla stoppade huvudet i sanden.

– Eftersom det var min första internationella konferens höll jag en låg profil. Men sedan dess har jag pratat mycket med våra medlemmar om frågan, och jag tror att det kommer att ske många sådana här strukturella förändringar i mötesindustrin inom de närmaste tre till fem åren. IACC är ett intressant forum för att se hur långt andra länder har kommit, och vilka konsekvenser den digitala utvecklingen för med sig.

– Det är många förutsättningar som kommer att förändras. Som ledare för Svenska Möten måste jag ta ansvar för att föra ut de här kunskaperna till våra medlemmar, och peppa anläggningarna att börja tänka på de här frågorna istället för att bli överraskade av utvecklingen.

Till för tre år sedan var den digitala förändringsprocessen inom IACC på en väldigt låg nivå, enligt Sylvia Nylin.

– Jag tog upp frågan och sa att vi måste bli digitala. Vi måste marknadsföra oss digitalt och kommunicera via de kanalerna, annars går vi under. Vi kommer inte att kunna nå ut på det sätt vi har gjort tidigare.

Ett samarbete inleddes med den svenska, molnbaserade kommunikationsbyrån Up There, Everywhere som jobbar aktivt för att kunna driva fram ny kunskap och nytt innehåll. Sylvia Nylin säger att IACC tack vare det här sättet att arbeta har tagit initiativet att driva mötesindustrin framåt. Idag ligger Sverige ligger långt fram i de här frågorna om man jämför med många andra länder.

– Där Sverige var för tjugo år sedan och lärde sig, där driver vi utvecklingen idag. Utländska anläggningar tittar mycket på hur vi jobbar när det gäller till exempel logistik inomhus, design eller hur mötesrummen är planerade. Internationellt arbetar man fortfarande väldigt statiskt och tråkigt även om man börjar se en förändring. Förutom digitaliseringen och dess påverkan är hållbarhet en betydelsefull fråga som är inne i en andra våg, säger Sylvia Nylin.

– Om man tänker på de sjutton globala mål som FN har satt upp, och inkluderar Agenda 2030 och Visita som har satt upp mål för branschen, ska mötesindustrin sätta upp sina egna mål i år. Sigtunaklustret har kommit långt när det gäller matsvinn som har en stor miljöpåverkan i vår bransch. Det är transporterna och matsvinnet som är problemen.

Sylvia Nylin konstaterar att det finns otroligt mycket mer att göra. Och hon vill gärna se den första, helt hållbara anläggningen i Sverige.

– På Svenska Mötens årsmöte i år hade vi hållbarhet som tema. Vilken svensk anläggning blir först med att vara klimatneutral? Det är spännande att prata om. Men det samlande begreppet saknas trots det lite grann, säger hon.

Lotta Giesenfeld Boman berättar att hon sedan år 2006 har varit med på flera olika studieresor. Då hade Sverige så mycket mer att lära av andra länder när det gällde event, teknik och internet. Däremot var måltider och hållbarhet områden där Sverige redan låg i framkant.

– Jag kommer ihåg en studieresa till England där vi besökte en anläggning med 100 rum. De serverade hel- och halvfabrikat och sorterade inte ens papper! Under åren har Sverige inte bara överglänst andra länder, utan också utvecklats mycket snabbare. Idag ligger vi jämsides när det gäller i stort sätt alla frågor, säger Lotta Giesenfeld Boman.

– Det var det här jag var inne på, säger Sylvia Nylin. Nu bidrar Sverige till IACC och många ser upp till oss. De är måna om att vi kommer till internationella möten, de frågar och lär av oss. Det hade ju aldrig hänt om vi inte engagerat oss internationellt. Vårt självförtroende växer när vi upptäcker att vi är bättre än många anläggningar i andra länder. Åk iväg och se vad du faktiskt gör bättre. Det skapar en stolthet och trygghet i det du gör.

Lotta Giesenfeld Boman har funderat över att de svenska anläggningar som är med i IACC oftast är enskilda anläggningar och inga internationella multikedjor. Säger att det är en stor kulturell faktor eftersom svenskar är snabba på att snappa upp saker och ting, och generellt sett inte fastnar så lätt i strukturer.

– Svenskar är ”early adopters”, vilket också kan förklaras av att vi är ett av de mest beresta folken i världen, säger hon. Ser vi något som är bra tar vi till oss det. Se bara på mat-scenen där vi låter oss inspireras väldigt mycket. Är man då en privatägd eller enskild anläggning går det snabbare att implementera förändringen än om man lever i en annan miljö.

En annan framgångsfaktor är den gemensamma ledarskapskulturen, managementkulturen, där svenskar delegerar mycket.

– Man har stor frihet som medarbetare hos oss på Sigtunahöjden. Man behöver inte gå till chefen för att göra en liten förändring utan man har sitt eget ansvar att hela tiden förbättra verksamheten. I många andra länder är hierarkin betydligt mer strikt, vilket gör att den dynamiska förändringen går långsammare.

Sylvia Nylin anser att det även handlar om trendspaning rent generellt. Förra året började Svenska Möten att ta fram en trendrapport till i första hand organisationens medlemmar. Parallellt hade hon en dialog med Mark Cooper, vd för IACC, vilket resulterade i att trendrapporten presenterades på den internationella konferensen i fjol.

– Vi har gjort trendrapporten för andra året i rad, och tänker fortsätta med det. Där tänker vi och IACC likadant. Vi behöver kunskap när man ska börja investera och utveckla sin anläggning, och sin produkt som helhet. Då ska man få inspiration och ny kunskap så att man ser att de här trenderna snart når oss också, säger Sylvia Nylin.

Hon säger vidare att de här trenderna har sin utgångspunkt i de megatrender som finns i samhället, det sker förskjutningar i värderingar, de nya generationerna tänker annorlunda. Nya beteendemönster i samhället speglar sig i mötesindustrin. Hur ska man tänka för att fortfarande vara lönsam och paketera interaktivitet, är frågor som diskuteras mycket inom Svenska Möten. Sylvia Nylin tar sin ledningsgrupp som ett exempel. De flesta kollegorna är minst tio år yngre än henne.

– Jag försökte få med dem på en konferens med övernattning. Det gick inte alls, de skulle hem. Fritiden är helig för det ska tränas, passas barn och ditten och datten. När mina barn var små för tjugo år sedan älskade jag att åka på möten med övernattning för då fick jag sova ifred.

Ett annat exempel som Sylvia Nylin tar upp är grupprum. De är ett minne blott. Alla medarbetare vill sitta i en loungemiljö när de kommer till ett externt möte. De vill inte sitta i något grupprum och prata. Så det gäller att hela tiden se till att man ligger steget före.

– Det är jätteintressant för oss i Sverige att ha en dialog med våra internationella kollegor och IACC för där kan man göra det ihop. Vi försöker hjälpa varandra. Vi delar våra spaningar med dem, och de delar sina iakttagelser med oss.

Lotta Giesenfeld Boman säger att det handlar om att komma över tröskeln.

– Jag upplever att vi blir mer engagerade och på ett annat sätt än män, vi har en mer lojal inställning. När jag mejlar till anläggningarna är det sällan jag får återkoppling från en manlig kollega. Kvinnor vill få saker och ting gjorda. Där står vi idag, och vi fortsätter att utvecklas och ser hela tiden framåt. Kanske är det så att vi kvinnor har lättare för att samarbeta mer prestigelöst.

Som man känns det som en lite för enkel förklaring. Men när jag tänker tillbaka på mitt långa arbetsliv som journalist inom mötesindustrin, inser jag att Lotta Giesenfeld Boman har rätt. Kvinnorna i vår industri har alltid varit i majoritet, och de har tagit över allt fler jobb på toppnivå, rakt över. Inte så konstigt att de ständigt flyttar fram positionerna. Det är bra.