Meetings No 71
Intro
“Convention Bureauer fokuserar på fel saker”
Atti Soenarso har träffat forskaren Thomas Trøst Hansen.
Cover Story
Anna Rosling Rönnlund, Gapminder
”Vi har rätt, ni har fel. Så enkelt är det.”
Radar
Tourism Australia
Skapar bid-fond för möten, värd över 80 miljoner kr.
Intermission
While There’s Life, There’s Hope
Ever present words from the past.
Sharma
24 Important Things Life Has Taught Me
Robin Sharma shares two dozen life lessons.
Samarbete
Universiteten allt viktigare kunskapsbärare för möten
En titt på framtidens kongresser i Skåne.
Radar
Ha en genomarbetad krisplan
Säkerheten måste ingå i helhetsupplevelsen.
Radar
Ice and Light Village
En igloo-by växer fram vid Kalixälven.
Hjärnkoll
Stäng av mejlen när du har ledigt
Mantra: Inte kolla intranätet, mejla, ringa, skicka sms eller jobba lite.
Kellerman
Styrelsearbete
Roger Kellerman undrar var svenskarna i de globala organisationerna finns.
platsannonser
Projektledare
till Event in Skåne, Malmö.
nyheter
hotellnytt
Sleepingfox Hotel Group
öppnar hotell i Linköping.
events skapar möten
Malmö blir värd för U20 VM
i Ultimate frisbee 2020.
events skapar möten
Baltic Sea Future
ingår partnerskap med Östersjöfestivalen.
hotellnytt
Scandic Hotels
öppnar Trondheims största hotell
events skapar möten
EM i curling till Helsingborg 2019
400 tävlande i 46 lag spelar över 100 matcher.
events skapar möten
Nordic MICE Summit i Malmö
på Live 1-3 november.
events skapar möten
Världens bästa curlare
kommer till Jönköping för Curling World Cup.

CWT-undersökning:
65 % av affärsresenärerna känner sig oroade över datasäkerheten då de reser.
event skapar möten
Malmö får Europamästerskap i Triathlon 2020
Mellan 2000-3000 deltagare.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Universiteten allt viktigare kunskapsbärare för möten

Hur ser framtiden ut för kongresser i Skåne? Här finns Malmö Convention Bureau, Malmö Universitet, kongresshotellet Malmö Live samt Malmömässans kongress- och möteslokaler inklusive mässhallar. Och strax intill ligger Malmö Arena för riktigt stora möten. Därutöver byggs det allt fler hotell.

Lund har en Convention Bureau och ett av världens 100 viktigaste universitet med världsledande forskning. Och det finns framskridna planer för en ny, stor kongressanläggning.

I Helsingborg finns sedan länge en Convention- och Eventbyrå, och nu växer en ny kongressanläggning fram. I staden finns också Campus Helsingborg som är en del av Lunds universitet. Kort sagt: Det byggs intensivt i alla de tre städerna.

Då har vi ändå inte nämnt Kristianstads och Ystads möjligheter för att ta emot internationella kongresser, eller vilken betydelse Lantbruksuniversitetet i Alnarp har när det gäller att generera och dela ny kunskap. Blickar vi fem och tio år framåt i tiden är Skåne en betydligt större destination för kongresser och konferenser än idag.

Event in Skåne heter den regionala Convention Bureaun, det är en organisation som saknas i övriga Sverige. De ägnar sig åt strategiskt arbete och hjälper de 33 skånska kommunerna att utvecklas när det gäller möten och event.

I våras bjöd Event in Skåne in Kerstin Tham, rektor för Malmö Universitet, Bo Ahrén vice-rektor vid Lunds universitet och Ingemar Petersson, forskningschef för Skånes universitetssjukhus, SUS, för att diskutera betydelsen av samverkan inom akademi och forskning för att kunna attrahera fler internationella möten till Skåne.

Moderator var Henrik von Arnold, tidigare chef för Göteborg Convention Bureau och senare också ledare för Stockholm Convention Bureau. Sedan flera år är han internationellt verksam som konsult i mötes- och eventindustrin med Wien som utgångspunkt.

Förra hösten genomfördes en enkät på SUS, och universiteten i Malmö och Lund. Syftet med enkäten var att identifiera potentiella mötesambassadörer och vilka möten som skulle kunna lockas till Skåne.

Beträffande nyckeltal hade Lund och Malmö tillsammans 165 kongresser under 2017. Då räknades enbart kongresser med över 50 deltagare som stannat minst en natt på hotell. Totalt rörde det sig om 40 947 personer.

Lund hade några fler internationella möten än Malmö. År 2013 fick Lund Convention Bureau igång ett kongressavtal, vilket innebar att Lund tillsammans med universitetet skrev på att de ska öka sin samverkan för att värva kongresser. Det inspirerade Malmö som fick sitt kongressavtal två år senare. I det arbetet skapades arbetsgrupper där Malmö Convention Bureau, MCB, medverkar tillsammans med universitet och näringsliv. Med återkommande informationsträffar har MCB genomfört flera workshops och andra aktiviteter för att kunna kartlägga institutionernas mötesaktiviteter.

Enkäten, som gjordes första gången år 2012, hade då omkring 2 000 personer i målgruppen. I höstas var antalet 5 500. Målgrupperna kom från Lunds universitet, Malmö Högskola/Malmö Universitet och Skånes universitetssjukhus, och de som svarade på frågorna var docenter, professorer, forskare, administratörer, läkare och överläkare. Inför enkäten förra året tillkom även doktorander, administratörer och kommunikatörer.

Den 1 januari i år fick Malmö högskola status som universitet, och är därmed landets yngsta lärosäte. Rektor Kerstin Tham inledde med att säga att de på universiteten är allt viktigare som kunskapsbärare när det gäller globalisering.

– Vi är ju bara 20 år gammalt som lärosäte, och har nu en otrolig möjlighet att profilera oss. Det behöver vi göra, långt ifrån alla vet vad vi gör här.

– Vi har ett samhällsansvar och redan där kommer våra möten in. De är så viktiga för att öppna våra universitet och dela med oss av vår kunskap. Vi behöver dessutom samverka med olika samhällsinstitutioner både lokalt och globalt.

Kerstin Tham utvecklar sitt resonemang och säger att Malmö som stad har en särskild position eftersom den har gått från att vara en arbetarstad till att bli en kunskapsstad. Det har varit en mycket snabb utveckling och förändring där universitetets roll har varit betydelsefull.

– Under de här 20 åren har vi haft en stark samverkan och nära relationer med olika grupperingar inom staden. Dels med den privata sektorn, dels med det offentliga fältet. Men även den idéburna sektorn behöver lyftas fram som ett viktigt område som vi har ett omfattande samarbete med.

Malmö Convention Bureau och Malmö Universitet har ett samarbetsavtal som Kerstin Tham lovordar.

– Det är mycket viktigt för oss. Universitetet är en attraktiv mötesplats, det är många som vill ha möten här. Vi har lätt för att få vetenskapliga konferenser och kongresser att komma till Malmö, något som är viktigt för att kunna attrahera internationella forskare, lärare och studenter som vill komma hit. Många av dem blir förtjusta i Malmö som stad, och när de väl är här blir universitetet en viktig mötesplats.

– Det är en del av vår profilering att vi är ett öppet universitet mitt i staden. Vi är ett urbant, modernt, samverkande och samhällsengagerat lärosäte.

Kerstin Tham understryker att vetenskapliga konferenser är en betydelsefull förutsättning för universitetets identitet, och förmågan att bidra med kunskap både lokalt och globalt.

Fördelarna är många när det gäller just samverkan tack vare att Lund, Malmö och hela regionen har nära till varandra. Det gör det lättare att samverka. Närheten till Köpenhamn och Kastrups flygplats bidrar till Malmö har en otroligt bra geografisk placering som gör det lätt att ta sig hit, säger hon.

– Vi ska ta vara på den potential vi har, bidra med ny kunskap och utbilda studenter med högre utbildning. Jag skulle vilka säga att det är vårt viktigaste samhällsansvar.

– Det är lätt att komma hit, och när det gäller vetenskapliga konferenser blir deltagarna nästan alltid bjudna på middag i Rådhuset. Malmös borgmästare Kent Andersson är en viktig person för oss.

Lunds universitet är gigantiskt ­med tusentals forskare vilka arbetar inom en mängd skilda områden. Många av forskarna är världsledande och spänner över en stor kompetensbredd, vilket innebär att universitetet internationellt sätt ligger rätt långt fram. Det gör i sin tur att möten är ett naturligt arbetssätt för forskningen för att stärka det internationella samarbetet.

Enligt Bo Ahrén, vice rektor vid Lunds universitet, har det regionala samarbetet under senare år blivit allt viktigare för att lösa de globala utmaningarna. Det gäller samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv, men också andra delar av civilsamhället.

– Det innebär att möten ur en synpunkt blir allt viktigare för att adressera olika problem för att på så vis kunna lösa dem, menar han.

Många forskare ordnar också möten tack vare medlemskap i olika internationella föreningar inom forskarnas ämnesområden.

Bo Ahrén säger vidare att universitetet har sett att forskarnas möten förläggs i Lund allt oftare.

– Det är attraktivt med närheten till olika forskare. Tack vare byggandet av MAX IV och ESS ökar andelen möten ännu mer. Nu ser vi också en trend att andra lärosäten vill genomföra sina möten här. Man kan säga att det är en ökning av den intensiva forskningen.

– Möten har inget egenvärde i sig utan det vi strävar efter är högsta kvalitet på utbildning och forskning inom våra kärnområden. Det sker till stor del genom att vi har samverkan med andra lärosäten, och med offentlig sektor och näringsliv. Så uppnås målen genom att vi kan ha möten, och det gör att man kan se möten som en strategisk väg för att nå sina mål.

Bo Ahrén tror på en ökning av framför allt mindre möten, som tack vare innehållet blir en strategisk väg för att öka kvalitet, internationalisering och samverkan.

– Lunds universitet har huvudparten av sina forskare här, men vi har också många av dem i Helsingborg, vilket gör att vi kan se det som en enhet i regionen. Det kan vi utnyttja också när vi säljer in våra kunskaper. Och om inte allt för länge har vi också nya möteslokaler.

– Vi har redan bra service från Convention Bureauerna för att underlätta för forskarna, så vi har en infrastruktur inom forskningen och en samverkan så att vi kan se framåt. Vi ser det som en betydelsefull strategisk resurs.

Ingemar Petersson är forskningschef vid Skånes universitetssjukhus, SUS. Han representerar den medicinska sjukvården i regionen, och forskningen som står på agendan inom det som just nu är en del av valdebatten och många andra debatter.

– Redan idag samlas framtidens specialistläkare här i Malmö. Sedan har vi också gjort den första kliniska och medicinska forskningen i Sverige, med externa och internationella paneler för forskningens patient- och samhällsnytta. Vi är den region som fick högst betyg i Sverige och det är vi stolta över.

Ingemar Petersson tar upp frågan om möten utifrån ett skånskt perspektiv, säger att det först är en miljöfråga genom minskat flygresande. Det finns en möjlighet att tänka nytt när det gäller mötesplatser som gör att man kan resa mindre eller på något alternativt sätt.

– Det är det första perspektivet för mig. Det andra perspektivet är virtuella möten, sociala medier och interaktiviteten. Jag kanske kan sitta i Kina, Japan, Syd- eller Nordamerika och delta i ett möte i Lund i en eller två timmar med full aktivitet utan att behöva resa hit.

– Den tredje infallsvinkeln är studenterna, det vill säga den seniora framtiden. Om jag har förstått rätt är Malmö och Skåne ledande när det gäller spelutveckling, så ur miljöperspektiv är virtuella möten en väg att gå. Om vi tänker på de unga studenterna i den seniora framtiden tror jag att vi kan sätta oss ännu mer på kartan.

Här bryter moderatorn Henrik von Arnold in och undrar om det är meriterande för en forskare att engagera sig för att få möten till Lund eller Malmö. Ger det en skjuts i karriären?

– Ja, om man arrangerar vetenskapliga konferenser så anses det värdefullt, säger rektor Kerstin Tham.

– Ja, absolut, instämmer Ingemar Petersson från SUS.

– Det är viktiga faktorer både för anställning och befordran, säger vice rektor Bo Ahrén från Lunds universitet. I den här samverkansuppgiften ingår också att initiera till att ordna ett möte. Det visar att man har ett nätverk, och det är något som är viktigt för hela universitet eftersom det påvisar att personen har förmågan att attrahera och engagera.

Kerstin Tham understryker hur otroligt viktigt det är för Malmö Universitet med samarbete.

– Så har det varit från första början, och då är de här mötena en betydelsefull del av det vi stödjer. Naturligtvis är det svårt att få tidsutrymme för ett stort engagemang, men det gäller ändå att vara engagerad och skapa ett mervärde som genererar nya, nära internationella relationer för fortsatt samarbete inom forskning och utbildning, säger hon.

Henrik von Arnold tar upp en av åsikterna som kom fram i den tidigare nämnda enkätundersökningen. Det framfördes kritik som gäller de alltför höga kostnader för lokaler som universitet tar ut samt det administrativa påslaget. Det försvårar möjligheten att göra möten och att attrahera möten. Hur ställer ni er till det, frågar han.

– Det är inte förvånande, säger Bo Ahrén. De synpunkterna kommer alltid upp vid enkäter. Vi har reducerat det vi kallar konferenser för att underlätta det här. Det är alltid en fråga om hur stora kostnaderna är. Vissa utgifter kommer man helt enkelt inte ifrån. För vår del arbetar vi aktivt med att få ned dem.

Kerstin Tham säger att när det gäller Malmö Universitet finns det idag ingen overheadkostnad när det gäller deltagande i konferensen.

– Vill man använda våra lokaler stödjer vi även mötet finansiellt. De som arrangerar konferenser hos oss får ett ekonomiskt stöd för att kunna använda våra egna lokaler som utnyttjas tillsammans med andra mötesutrymmen. Vi har inte någon overhead på den typen av konferenskostnader.

– Jag framhåller gärna det när vi arbetar aktivt för att få ned kringkostnaderna, och det gör definitivt inte alla lärosäten. Det här är en väldig konkurrensfördel för Lund och Malmö, säger Bo Ahrén vice rektor vid Lunds universitet.

Henrik von Arnold säger att i England finns det ett system med poängsättning när man ansvarar för kongresser och konferenser. Har det diskuterats att införa något motsvarande system i Sverige?

– Vi har diskuterat frågan i tre år med engelsmännen, och nu finns det en öppning för ett engelskt system också här, så det bör snart öppna sig, säger Ingvar Petersson, SUS.

Henrik von Arnold undrar vidare hur samverkan mellan olika lärosäten i Sverige ser ut. Utvecklar ni samtal om den här delen? Pratar ni om det här alls?

Bo Ahrén svarar att de försöker få till en enhet mellan lärosäten i södra Sverige. De har inte diskuterat specifika mötesstrategier, men det är en fråga som kommer upp när saker ska ordnas gemensamt.

– Vi har regelbundna möten på olika nivåer. Vi har ett väldigt positivt och konstruktivt samarbete, säger han.

Lärosäten Syd samarbetar sedan länge gemensamt kring samhällsutmaningar som ställer nya krav på högre utbildning och forskning. Nu har samarbetet stärkts ytterligare. Tidigare i år inrättades ett kontor i Bryssel för att skapa nätverk för att få möjlighet till större genomslag bland EUs institutioner. Det handlar både om att stärka internationella utbyten och om att nå större framgångar med forskningsmedel från EU. I Lärosäten Syd ingår Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Malmö Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp.

– Vi bjuder alltid in varandra vid olika internationella möten som skulle kunna vara intressanta, men vi har inte någon gemensam strategi. Det skulle vi säkert kunna diskutera inom Lärosäten Syd, säger Kerstin Tham.

Skulle det kunna finnas fler specifika ämnesområden som ni kan samverka mer inom, undrar Henrik von Arnold. Jag tänker så här: Vi är inte bra på allt, men det här är vi oändligt duktiga på. Vi vill vara en gemensam samlingsplats där man får utveckla både lärosäten, det offentliga och näringsliv tillsammans.

Kerstin Tham svarar att inom materialinriktad forskning och life science så har de alla olika sammanhang för det är områden som det är ett starkt fokus på även om det inte är Malmö Universitets största fokusområde.

– Vi har ändå en strategi för det och Forskning i Syd jobbar med de här frågorna. Alla lärosäten inom Lärosäten Syd har olika hållbarhetsmål och olika profiler, ta SLU i Alnarp som ett exempel. Det här är bara ett exempel på hur vi kan kraftsamla i Bryssel, säger Kerstin Tham.

Ingemar Petersson tar upp ett annat exempel. Inom medicinsk forskning finns något som heter Lumas, där skulle man också kunna diskutera strategifrågor.

– Det är väldigt viktigt med en enhet så att de olika lärosätena inte konkurrerar inom precis samma områden. Istället identifieras områden där vi kan komplettera varandra utan att konkurrera så att det blir synergieffekter, säger han. Det kan vara inom exempelvis materialforskning på ESS i Lund, vilket Malmö inte har. Men Malmö har andra aspekter som innebär att vi kan komplettera varandra. Där är Lärosäten Syd viktig, och då kan södra Sverige verkligen bli en kraft för utvecklingen, säger Ingemar Petersson.

– Har ni en vision för framtiden? Den kanske inte nödvändigtvis är för möten. Kerstin Tham nämnde ju det urbana universitetet. Vad är framåt? Hur ser det ut om tio, femton år, frågar Henrik von Arnold.

Bo Ahrén berättar att de just har startat en ny strategisk tioårsplan.

– Den syftar mycket på om det vi pratar om, om lärosätena som ett redskap för den globala utvecklingen. Vi står för kunskap, och det gör vi genom forskning och utbildning för våra studenter. Men även genom samverkan med andra parter så att vi kan adressera och lösa de globala utmaningarna. Det är en viktig del.

En annan betydelsefull del som Bo Ahrén lyfter fram är universitetens kärnområden. Inom dem utvecklas en hög kompetens så att det här med kunskap blir faktabaserat, och att det är lärosätena som står för det.

– En tredje del är internationaliseringen. Lunds universitet är Sveriges mest internationella lärosäte när det gäller studenter. Utvecklar vi den delen stärker det hela regionen att bli en internationell region, säger han.

Därutöver nämner Bo Ahrén visionen att använda den enorma möjlighet som finns i MAX IV och ESS. Då är de närmaste tio åren helt avgörande.

– Då kan vi sätta Sverige på kartan och bli den väldiga kraft som det finns förutsättningar att bli, och där spelar vi från universitetet i Lund en framträdande roll, säger han.

Kerstin Tham säger att det regionala och globala perspektivet är väldigt viktigt för Malmö Universitet, och att de erbjuder masterutbildningar och internationella masterutbildningar.

– Vi har också många sådana om man jämför med övriga Sverige, och vi ska starta nya. Flera av våra studenter kommer från Europa, de kommer gärna hit, men de kan också stanna kvar. Det behövs ju kompetens här i regionen och i landet. Det är många som bygger upp samarbeten. Så att utbilda globala medborgare, det är något som jag tycker är viktigt. Och där är möten mycket betydelsefulla för oss.

– Hur många samarbeten har ni med Köpenhamn, frågar en person i publiken.

– Det är en väldigt angelägen fråga, säger Bo Ahrén. Jag tycker inte att vi har utnyttjat den potentialen tillräckligt. Vi har ju enorma möjligheter. Vi har ju fler lärosäten både här och i Köpenhamn. Det skulle kunna vara betydligt mer samverkan, och det tycker jag är en angelägen punkt att försöka sätta högre upp på agendan.

– Vi träffar Köpenhamns universitet regelbundet, men det bör bli lite mer på djupet med vår samverkan, fortsätter han. Då kan vi utnyttja hela den här regionen. Där har vi tyvärr fortfarande mycket att göra.

Bo Ahrén förklarar att det inte är någon konkurrenssituation, men det kräver mycket energi att påbörja och fortsätta att utveckla ett sådant samarbete trots att det geografiska avståndet är så litet.

– Det är mer att vi inte har prioriterat frågan. Det hårda arbete som krävs har inte satts in utan man har trott att det skulle lösa sig automatiskt, säger han.

– I höst ska hela ledningen och alla dekaner som jobbar inom Lunds universitet arbeta tillsammans i Köpenhamn i tre dagar. Syftet är att kunna samarbeta ännu mer.

– Köpenhamn har så otroligt mycket, exempelvis ekonomi och teknik, som även passar vår fakultet. Så i område efter område skulle vi kunna göra så mycket mer. Visst, det pågår redan många samarbeten, men vi skulle vilja ha mer utbildning, säger Bo Ahrén.

Det är regelverket som är problematiskt. Forskarutbildningssystemen i Sverige och Danmark är olika vilket gör det svårt att ha gemensamma doktorander.

Bo Ahrén nämner ett exempel om den apotekarutbildning som de försökte ha i Lund. Det föll på regelverket att man inte kunde ha utbildningen över nationsgränserna.

– Vi har också svårt med regelverk när det gäller forskningsråd då det gäller de medel som till viss gräns används i Danmark. Även det håller vi på att prata med den danska regeringen om, säger han.

– Inom den medicinska sidan finns ett etablerat samarbete, säger Ingemar Petersson. Vi har en representant i Köpenhamn i den Medicinska Fakultetsstyrelsen i vår. På sjukhussidan har Skånes universitetssjukhus högt specialiserad vård, och där samarbetar vi. Har vi resursbrist kan vi skicka patienter till Köpenhamn, och det gör likadant till oss.

– När vi har tittat på vilka vi sampublicerar oss med så ligger amerikanska universitet i topp nu. Därefter kommer Köpenhamn, säger Kerstin Tham. Vi har många forskningssamarbeten här vilket underlättar då det dessutom är så nära.

Vid Lärosäten Syds senaste möte med rektorerna kom vi överens om att vi ska bjuda in rektorerna från den danska sidan. Vi tror att det kan vara lite frizoner man kan bortse ifrån. Vi är ju så lika varandra även i vår värdegrund vilket underlättar samarbetet mellan universiteten, säger hon.

– Hur fungerar den regionala samverkan, frågar en person i publiken.

– Det är ännu en viktig fråga, säger Bo Ahrén. Jag har varit väldigt aktiv i en klusterorganisation, Lions, där jag var ordförande i fem år. Och den hade till syfte att skapa mer forskning inom life science-området. Vi kan göra mycket mer. Kommunikation och marknadsföring är en del i arbetet, och det är där forskarna behöver stöd från Convention Bureauerna när det gäller exempelvis konferenser så att man verkligen når ut till de olika grupperna.

På bilden: Ingemar Petersson och Kerstin Tham. Foto: Roger Kellerman