Meetings No 71
Intro
“Convention Bureauer fokuserar på fel saker”
Atti Soenarso har träffat forskaren Thomas Trøst Hansen.
Cover Story
Anna Rosling Rönnlund, Gapminder
”Vi har rätt, ni har fel. Så enkelt är det.”
Radar
Tourism Australia
Skapar bid-fond för möten, värd över 80 miljoner kr.
Intermission
While There’s Life, There’s Hope
Ever present words from the past.
Sharma
24 Important Things Life Has Taught Me
Robin Sharma shares two dozen life lessons.
Samarbete
Universiteten allt viktigare kunskapsbärare för möten
En titt på framtidens kongresser i Skåne.
Radar
Ha en genomarbetad krisplan
Säkerheten måste ingå i helhetsupplevelsen.
Radar
Ice and Light Village
En igloo-by växer fram vid Kalixälven.
Hjärnkoll
Stäng av mejlen när du har ledigt
Mantra: Inte kolla intranätet, mejla, ringa, skicka sms eller jobba lite.
Kellerman
Styrelsearbete
Roger Kellerman undrar var svenskarna i de globala organisationerna finns.
platsannonser
Vi söker Event Sales Manager
till 
CWT MEETINGS & EVENTS
nyheter
stort möte
​Landsbygdsriksdagen
2020 till Jönköping.
Omvärldstillväxt
Göteborgs Stads nyckel
till Qatar Airways.
omvärldsanalys
Han vill få oss att älska framtiden
Göran Adlén presenterar ny Trendrapport på Högberga Gård.
mat och möten
Han ska lyfta Arlandas största mötesplats
och hjälpa konferensgästerna att välja klimatsmart mat.
hotellnytt
Clarion Hotel Sign
officiell hotellpartner till Guldbaggen 2019.
Hållbarhet
Svenska Mässan och Gothia Towers
– kan bli Sveriges Friskaste Företag.
hotelliv
Quality Hotel Winn i Haninge
vinner tillgänglighetspris.
konst som skapar möten
Dalís jätteskulpturer
kommer till Stockholm i februari.
hotellnytt
Scandic expanderar till München
öppnar nya hotellet 2021.
stora möten
Lions fyller Borås Kongress
när staden fyller 400 år.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Anna Rosling Rönnlund, Gapminder
I januari 2016 fick professor Hans Rosling beskedet av sin läkare att han bara hade tre, fyra veckor kvar att leva. Sveriges fixstjärna på föreläsarhimlen, känd över hela världen tack vare sina passionerade föreläsningar, hade obotlig cancer i bukspottkörteln.

Hans Rosling överträffade alla prognoser och överlevde ytterligare ett år innan han avled i början av februari år 2017. Tillsammans med sonen Ola Rosling och sonhustrun Anna Rosling Rönnlund arbetade de med boken ”Factfulness” som publicerades i april i år. Boken innehåller tio metoder som hjälper oss att förstå världen, och varför den är en bättre plats än vi tror. Boken är också en sammanfattning av deras gemensamma, intensiva diskussioner som pågått under 18 år.

Vi fick möjlighet att prata med Anna Rosling Rönnlund, och kan berätta att nu när boken har kommit ut så är inte arbetet på något sätt över. Det är precis tvärtom.

I boken beskrivs en stor vision hur författarna vill skapa ett socioekonomiskt verktyg som motsvarar hur den moderna världskartan korresponderar med kunskapsmänniskors syn på hur världen ser ut.

– Statistiska fakta kommer inte naturligt till människor. Tvärtom. De flesta människor förstår världen genom att generalisera personliga erfarenheter som är mycket förspända. I medierna överdriver de ’nyhetsvärdet’ om händelserna är ovanliga och fokuserar gärna på snabba förändringar, säger Anna Rosling Rönnlund.

– Långsamma och stabila förändringar i stora trender får inte mycket uppmärksamhet. Folk lever ofta med föråldrade fakta som de kanske fick redan i skolan, inklusive kunskap som ofta var föråldrad redan när den förvärvades i skolan.

Genom åren har stiftelsen Gapminder använt statistik från internationella organ som Världsbanken och WHO, men också från länders egna myndigheter. Det här är siffror som är tillgängliga för alla, men tidigare är det ingen som har kombinerat siffrorna och gjort dem så lätta att förstå som Roslings.

Gapminder har använt statistiken för att ta fram frågeformulär om världens tillstånd för att testa sin publiks kunskaper om världen. Det dystra resultatet är att vi vanliga människor har en bild av världens tillstånd som är systematiskt fel. Av 12 000 personer i 14 olika länder som testades under 2017 hade 15 procent av dem som svarade noll (!) rätt på de tolv frågorna. Genomsnittet låg på två rätt av tolv. Det spelade ingen roll om de som svarade var högutbildade forskare, lärare, om de var vd för ett multinationellt företag, journalister, studenter eller politiker. Schimpanser som svarar slumpmässigt skulle i genomsnitt ha fyra rätt. Med andra ord, det handlar inte om intelligens.

Microsofts grundare Bill Gates har granskat den nya boken och skriver i texten på omslaget: ”En av de viktigaste böckerna jag någonsin har läst – en oumbärlig guide till att tänka på världen.”

Men låt oss backa lite i tiden. ”Man kan inte använda media för att förstå världen”, sa Hans Rosling när han deltog i det danska tv-programmet Deadline år 2015. Han var inbjuden för att prata om världens befolkningsutveckling. Intervjun börjar med att programledaren Adam Holm får ett kraftfullt mothugg av Hans Rosling. Och det redan efter den första frågan som innehöll ett påstående om att Europa är under press från flyktingkrisen.

”Vi är inte pressade”, sa Hans Rosling till programledaren. ”Vi är en del av världen som har mycket stora resurser. Då måste du bestämma hur mycket du ska hjälpa till. Jag förnekar inte den politiska debatten i de skandinaviska länderna, och kanske i hela Europa, om flyktingpolitiken, men det är inte så många flyktingar som har kommit i förhållande till vad Europa kan få.”

När den danske programledaren la fram sin slutsats om att en stark befolkningsökning i Afrika de närmaste åren leder till ett ökat flyktingflöde till Europa, fortsatte Rosling på den inslagna vägen: ”Nej, de kommer framöver att erbjuda Europa nya exportmöjligheter. De har en gnistrande ekonomisk framtid.”

I direktsändningen sa Hans Rosling också att västvärlden missförstår världens utveckling på många sätt. Uppfattningen om att jorden bara består av fattiga och rika människor är fel. ”Om du tror att majoriteten av världens befolkning är mycket fattig, att tjejerna inte går i skolan och att fattiga människor försöker flyga till rikare länder, då vet du inte hur verkligheten ser ut. Du måste förstå att det finns länder på alla nivåer, och de flesta av länderna är någonstans i mitten.”

Hans Rosling pratade också om att journalistgemenskapen alltför ofta inte ger en sann bild av världen. ”Du kan inte använda media om du vill förstå världen. Fakta om konkreta händelser är bra, men du är dålig i det ögonblicket”, sa han till den danske programledaren som försökte diskutera statistik, vilken han ansåg kunde missbrukas för politiska ändamål. Men Hans Rosling ville inte höra programledaren prata om statistik. ”Jag pratar inte om statistik. Jag pratar om verkligheten och det verkliga folket som finns”, sa han.

Hans Rosling kommenterade inte heller beskrivningen att det finns en stor skillnad mellan den rika västvärlden och resten av världen. ”Du är helt fel ute. Av de människor på jorden som har råd att flyga på semester lever hälften utanför västvärlden.”

När programledaren frågade om orsaken till det uttalandet hänvisade Hans Rosling till FN och Världsbanken: ”Det här är inte kontroversiellt. Det finns inget att diskutera. Jag har rätt och du har fel.”

Det var så här världen lärde känna professor Hans Rosling, vars framträdanden snabbt blev en snackis.

Gapminder grundades i Stockholm år 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling. Det är en oberoende svensk stiftelse utan politiska, religiösa eller ekonomiska anslutningar.

Gapminderstiftelsen startade som en spin-off från Hans Roslings undervisning vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han stötte på en bred okunnighet om den snabba hälsoförbättringen i Asien i sin egen undervisningsmiljö.

Han började att mäta okunnighet bland elever och professorer och de överraskande resultaten från det så kallade ”schimpanstestet” presenterades i hans första TED-talk år 2006.

I testfrågan kombinerade Hans Rosling fem länder. Varje par hade ett asiatiskt och ett europeiskt land. Han bad eleverna att välja landet i varje par som hade dubbel barndödlighet jämfört med det andra landet. Om ländernas namn hade skrivits på fem bananer skulle schimpansen i genomsnitt komma med 2,5 korrekta svar.

Till Hans Roslings stora överraskning svarade hans Global Health Students sämre än schimpanserna, det vill säga att svaren var värre än slumpmässiga. Därför kan fel svar inte vara resultatet av en gissning. De måste bero på förutbestämda idéer som systematiskt skapat, underbyggt och behållit okunnighet. Bara förutfattade idéer kan få oss att fungera sämre än slumpmässighet.

När Hans Rosling replikerade provet med professorerna vid universitetet fann han att deras resultat var lika med schimpansernas. Sedan dess har Gapminder visualiserat många olika data och presenterat den för många olika människor. Under det arbetet har stiftelsen stött på alla former av förutbestämda idéer och föråldrade begrepp om deras nutida värld.

Man skulle kunna säga att Gapminder är en faktabank som bekämpar förödande missuppfattningar om global utveckling. Stiftelsen producerar gratis undervisningsresurser som gör världen förståelig baserad på tillförlitlig statistik, och främjar en faktabaserad världsbild som alla kan förstå. Gapminder samarbetar med många universitet, FN, offentliga organ och icke-statliga organisationer.

Idag ligger stiftelsens fokus på pedagogiskt material och att göra det tillgängligt – gratis – för så många människor som möjligt. Faktablad ges redan ut på 24 språk, vilket vittnar om ambitionsnivån.

Året efter det att Gapminder grundades höll Hans Rosling sin första TED-föreläsning om ”Den bästa statistiken du aldrig sett”. Tack vare sin speciella kombination av testande av kunskap, animering av bubbeldiagram och berättande om global utveckling blev det en av de mest sedda TED-föreläsningarna någonsin.

Det animerade bubbeldiagrammet är en mjukvara, Trendalyzer, vilken Gapminder utvecklade för att göra globala offentliga data begripliga. År 2007 blev mjukvaran uppköpt av Google, och teamet av utvecklare flyttade till Googles huvudkontor i Kalifornien. Under tre år förbättrade teamet användarupplevelsen för sökning och forskning av globala offentliga data.

År 2010 bestämde sig Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling för att lämna Google. De återvände till Gapminder för att utveckla gratis undervisningsmaterial. För att prioritera innehållet som skulle inkluderas i läromaterialet började de mäta allmänhetens kunskap – eller snarare bristen på kunskap – med Okunnighetsprojektet.

De insåg snart att det inte räckte med att sprida fakta eftersom problemet var större. Människor hade en dramatiskt felaktig uppfattning om världens tillstånd. Factfulness-projektet uppstod ju för att hjälpa människor att få en faktabaserad världsbild.

Roslings startade också Okunnighetsprojektet för att undersöka vad allmänheten vet och inte vet om grundläggande globala mönster och makrotrender. De använder undersökningar för att ställa representativa grupper av människor enkla frågor om viktiga aspekter av global utveckling. När de hittar stora kunskapsbrister vet de vilka läromedel de ska utveckla. De första resultaten från undersökningar i Storbritannien och Sverige publicerades år 2013. När projektet utvecklas ska de undersöka många fler länder.

Anna Rosling Rönnlund berättar att med Okunnighetsprojektet har de nu bestämt sig för att starta en systematisk sökning efter omfattande okunnighet om världen.

– Våra prioriteringar har styrts av sådana okunnighetskonflikter. Vi är intresserade av att arbeta med samhällsvetenskap, och vi vill vara ett kunskapscentrum. Gapminder är det ultimata verktyget för att ställa nya frågor: Hur tänkte du när du trodde fel?

Hur ska man påverka världens politiker att åtminstone försöka förstå det ni förstår?

– Factfulness är en handbok för att förstå världen – och kontrollera sina dramatiska instinkter. När vi har mätt kunskap verkar inte intelligens eller hög utbildning räcka för att få bra svar på våra frågor. De flesta vi har frågat får systematiskt fel på de här frågorna.

– De tre vanligaste missuppfattningarna om världen, som vi jobbar med i allt vi gör, är att ”Klyftorna bara ökar”, ”Allt blir sämre” och ”Befolkningen bara ökar”, och de missuppfattningarna bemöter vi i boken. Hur det ligger till lär man sig i boken, det är troligen bra allmänbildning även för politiker att läsa.

– Sen lär man sig att hantera sina dramatiska instinkter så att man kan förstå världen omkring sig bättre, även det är lika relevant för politiker som för någon annan. Viktigast av allt är nog att bli ödmjuk inför sin okunskap, de flesta av oss vet inte att vi inte vet, säger Anna Rosling Rönnlund.

Vad beror världens ignorans på för de frågor ni tar upp?

– Delvis på brist på kunskap. I media får vi se avvikelser och läskigheter, världen ser mer dramatisk ut än vad den är. Det beror delvis på att hjärnan premierar dramatisk information, hjärnan skevar informationen åt det dramatiska hållet.

Vill vi inte veta, eller är vi inte intelligenta nog att ta till oss den kunskap ni lägger fram?

– Vi tror att vi redan vet, men vi har fått en för överdramatisk världsbild. Och när man tror att man redan vet är det svårt att lära om.

Varför är gapet så till synes avgrundsdjupt mellan okunskap och kunskap?

– Okunskap gör att vi baserar vår världsbild, våra känslor och våra beslut på felaktiga grunder. Om vi hade bättre koll skulle vi ha en mer faktabaserad världsbild, och vara mindre stressade. Mycket i världen är bättre än vad vi spontant tror och vi skulle fatta bättre beslut.

Är det inte lite skrämmande att så många av de ni har testat har fel i så många frågor?

– Det är i alla fall oroande. Men, eftersom det är ett systematiskt fel folk gör – oberoende av IQ och utbildningsnivå – är det också lättare att rätta till. Och den information som ska ersätta den förra är inte särskilt svår att förstå. Det ger hopp om att vi kan ändra på det här ganska enkelt.

Är det viktigt att näringslivets företrädare förstår att det är så här världen ser ut?

– Det är avgörande att näringslivet har koll. Vi hoppas att de läser vår bok och att de gör vår kunskapscertifiering. Vi vill att företag, utbildningsväsende och myndigheter ska gå vår endagsutbildning och certifiera alla sina medarbetare så att företaget kan stoltsera med att ha grundläggande kunskap om globala trender och proportioner.

Hur ska vanliga människor kunna förstå det ni skriver om i boken?

– Den är skriven som en handbok och innehåller inte någon akademisk jargong alls. Alla kan läsa den.

Kommer de som läser boken att ändra sig?

– Jag hoppas att boken ger dem praktiska tips för att på så vis kunna ändra hur de närmar sig kunskap i framtiden. Men också att boken bidrar till att de får de grundläggande ramverk som är nödvändiga för att förstå världen.

Måste man först visa vad som är fel för att kunna få människor att förstå vad som är rätt?

– Jag tror det eftersom folk tror att de redan kan, och därför inte har några motiv att lära sig annars. Boken borde användas i samhällsvetenskapen, bredvid världskartan. Boken lär en både källkritik och självkritik som tillsammans är viktiga för att förstå världen.

Hur ska ni fortsätta att utveckla det ni har skapat?

– Genom att göra mer material fritt tillgängligt där vi förklarar vår världsbild tydligare och bättre.

Vilka är era största utmaningar för Gapminder?

– Att vara en liten, självständig organisation ger oss mod och frihet att göra saker på det sätt vi tycker är viktigt och rätt. Att få fler att bli ambassadörer för Gapminder, och hjälpa till att sprida kunskapen till större grupper. En annan utmaning är att få Factfulness kunskapscertifiering att sprida sig och bli en standard.

Vad kan skolprojektet betyda om ni får som ni vill?

– Jag tror att vi kan bidra till en bättre och mer relevant samhällskunskapsundervisning. Men det tar nog tio år innan det är genomfört på bredare front.

Anna Rosling Rönnlund återvänder till Okunnighetsprojektet, förklarar att det identifierar de specifika globala statistiska trenderna som inte har nått ut till en bredare publik. De frågar om stora trender och mönster. Frågorna täcker viktiga aspekter av global utveckling som miljö, hälsa, energi, kön, ekonomi, demografi och styrning.

– Den mest tidskrävande delen i arbetet är att skriva och utforma frågorna och svarsalternativen. De måste vara exakta, tydliga och ändå inte komplicerade.

– Frågan måste handla om ett väl dokumenterat faktum av stor betydelse, och samtidigt vara konkret så att det bara finns ett korrekt svarsalternativ. Frågorna och svarsalternativen måste vara begripliga för alla, särskilt för dem som inte har något särskilt intresse för ämnet.

Hon berättar att de första undersökningarna har gjorts i Sverige och Storbritannien i nära samarbete med undersökningsföretaget Novus Group International.

– När vi stöter på okunnighet vill vi hitta ett botemedel. Ibland måste fakta bara levereras. Men i många fall kan fakta vara svåra att acceptera eftersom de inte passar in med andra missförstånd. De verkar kontraintuitiva.

– I de fallen behöver vi uppfinna nya, enkla sätt att förklara dem. De nya förbättringarna är kärnan i Gapminders nya och fria läromedel som gör det roligt och lätt att undervisa och lära sig en faktabaserad världsutsikt. Förutom att sprida förklaringar och data ger vi också fakta om okunnigheten själv, och frågeformulären och referenser till våra datakällor.

På så sätt hoppas stiftelsen kunna göra det möjligt för andra att mäta kunskapen om världen bland studenter, kollegor, anställda, sökande eller besökare på webbplatsen utan att behöva leta fram datakällorna och skriva frågorna från början.

– En av sakerna vi kämpar för är en kunskapsbaserad certifiering som bör stå minst lika högt i människors CV som en Harvard-utbildning. Testet finns på Gapminders hemsida och är gratis. Den som blir godkänd innan personen har läst Factfulness-boken får ett diplom.

Anna Rosling Rönnlund jämför den globaliserade världen med ett trafiksystem där reglerna ändras vart femte år.

– Då måste du ta ett nytt körkort annars får du inte köra 120 kilometer på motorvägen. Men vi har inte körkort för världen, och det betyder att vi har förare i större myndigheter som Sida, Utrikesdepartementet och UNHCR som inte förstår reglerna. Vi har politiker och en allmänhet som är fast i en gammal historia om världen som inte gäller längre.

– Vem säger att vi överdriver? Kan vi verkligen säga att alla har fel? Ja, tyvärr. Vad ska vi göra åt det?

Inom den globala mötesindustrin behöver Anna Rosling Rönnlunds och Ola Roslings budskap komma ut i kanaler som ICCA, PCMA, The Iceberg Project, Best Cities, European Cities Marketing, MPI och Site och många fler organisationer och nätverk. Ska mötes- och eventindustrin fortsätta att utvecklas på en global nivå behövs nya kunskaper. Men vi börjar här och tar ett steg i taget.

Factfulness tumregler

  • Verkligheten är ofta inte polariserad. Majoriteten är vanligtvis just i mitten.
  • Positiva nyheter om förbättringar har inte samma nyhetsvärde. Dåliga nyheter ger en oproportionerligt negativ bild av världen.
  • Förvänta dig inte att en rak, uppåtgående kurva fortsätter så. Kurvor ändrar form.
  • Skrämmande saker som uppmärksammas är inte nödvändigtvis de farligaste. Gör en riskbedömning.
  • En enda siffra som verkar imponerade kan ge motsatt intryck om den jämförs eller delas med en annan relevant siffra.
  • Ifrågasätt hur du delar in världen för att undvika felaktiga generaliseringar. Titta på skillnader och likheter inom/mellan grupper.
  • Mycket verkar vara konstant bara för att förändringen är långsam. Kom ihåg att även en långsam förändring är en förändring.
  • Betrakta ett problem från många vinklar för att få en bättre förståelse och för att hitta praktiska lösningar.
  • Skuldbeläggning av en enskild person avleder ofta uppmärksamheten från andra möjliga förklaringar. Leta inte efter syndabockar.
  • När ett beslut känns akut, inse att det sällan är så. Ta små steg.

Källa: Factfullness. Tio knep som hjälper dig att förstå världen. Natur & Kultur.