Meetings No 70
Intro
Skapa möjligheter med en bid-fond
Atti Soenarso: Australien satsar 80 miljoner kronor på möten och event.
Cover Story
Anna Lindström
Uppsala Convention Bureau stretar på likt en envis åsna mot målet.
Tillväxt
Positiv utveckling av idrottsevent i Uppsala
Med nya arenor har antalet evenemang och deltagare ökat.
Radar
Ny nationell arena för marin forskning
Skapar samlingsplats för forskning och innovation.
Intermission
A Life Remembered
Tack för musiken, Avicii.
Vision
Hotellnestorn Ejnar Söder
Vill skapa en ny svensk utbildning i internationell toppklass.
Sharma
Habits to Build Your Empire
Robin Sharma: Resist the saboteur!
Samarbete
Island världsetta
I att organisera internationella möten om vi räknar möten per capita.
Hjärnkoll
Cecilia Björkén-Nyberg
Rösten är otroligt viktig för hur vi tar emot budskap.
Kellerman
Ejnar Söders vision är också min
Roger Kellerman instämmer helhjärtat.
platsannonser
Vi söker Event Sales Manager
till 
CWT MEETINGS & EVENTS
nyheter
Snabb tillväxt
IACC
får 63 nya medlemmar i Danmark.
forskning skapar möten
Vetenskapsrådet ger pengar
till forskarskola för lärare i idrott och hälsa.
prisbelönta
Hotell Kristina i Sigtuna
är vinnare av Ekoutmaningen 2018.
forskning skapar möten
Köpenhamn får globalt forskningscenter
mot antibiotikaresistens.
events skapar möten
Åre 2019 ISO-certifierade som hållbart event
Förväntas få 700 miljoner TV-tittare och locka 120 000 besökare.
innovationsfrämjare
Idag invigs Comfort Hotel Kista
och sänder Sveriges längst Businesspodd.
samordning och långsiktighet
Kreativa industrin växlar upp
med ny organisation.
Awardswinning
Göteborg toppar världsranking
i hållbarhet för tredje året.
Events skapar möten
​Para-EM i bordtennis
till Helsingborg 2019.
hotellnytt
Massivt engagemang för att namnge Mölndalshotell
Det nya namnet är Quality Hotel The Weaver.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Cecilia Björkén-Nyberg
Cecilia Björkén-Nyberg är docent i engelska med litterär inriktning vid Högskolan i Halmstad, men är för tillfället verksam vid Malmö Universitet. Hennes forskningsområde ligger i skärningspunkten litteratur, ljud och musik och hon har bland annat skrivit The Player Piano and the Edwardian Novel (Routledge 2015). Cecilia Björkén-Nyberg är även intresserad av vad som händer när tryckt skönlitteratur ersätts med ljudböcker.

Lyssnar du på ljudböcker? Vad vinner och förlorar du på det, jämfört med att läsa en tryckt text?

Är det någon skillnad på skönlitteratur och facklitteratur?

Framtidsforskare anser att rösttjänster kan bli det mest omvälvande som hänt mediebranschen. Vad innebär det?

Säger man att man läser eller lyssnar på en ljudbok?

– De flesta säger att de läser en bok, men som forskare tar jag min utgångspunkt i musiken och Sound Studies, och vill då gärna betona lyssnandet. En förklaring till att man säger ’jag har läst en bok’ har bland annat med kulturell status att göra. Skillnaden mellan underhållning och konst, man behöver inte ursäkta sig. Men det finns en del som pekar på att det håller på att ändras.

Vilka skillnader upplever jag när jag läser eller lyssnar på en text?

– En skillnad är att du förlorar överblicken i ljudboken. Du har också sämre uppfattning om hur ord och namn stavas. Sådana detaljer blir mer diffusa. En känsla hos de som lyssnar är att de inte äger upplevelsen på samma sätt som de som läser, samtidigt visar forskningen att de gör det. Det du vinner som lyssnare är en holistisk upplevelse. Många personer jag har talat med säger att när de lyssnar, så lämnar den upplevelsen eller erfarenheten en känsla som finns kvar ganska länge.

– Forskning visar att om man lyssnar på en speciell plats och återkommer till den återuppväcks berättarrösten och känslan, de finns förkroppsligade. Det här är verkligen något jag kan relatera till. Vissa böcker som jag lyssnar på i trädgården har en väldigt stark koppling till jord och det organiska. Jag har hört många personer, speciellt i terapeutiska sammanhang, som nämnt just detta. Om du lyssnar genom högtalare, och inte genom snäckor, har det nästan en taktil funktion. Det blir som en beröring, det känns nästan som om rösten blir en smekning på huden. Det är intressant hur sinnena samspelar.

Visst är minnen lite fluffigare på något sätt när vi lyssnar?

– Det stämmer. När du läser en tryckt text kan du ha en större detaljkunskap. Du kan komma ihåg detaljer, medan när du lyssnar så får du ett emotionellt helhetsperspektiv. Om man ser läsförståelsen i traditionell mening, som vi mäter den i skolan till exempel, då har den tryckta boken en fördel när vi ska komma ihåg vissa parametrar. Samtidigt är den emotionella delen väldigt viktig också för att förstå en text. Förstår man inte hur någon mår så har man missat något.

Är det något som har förvånat dig i din egen forskning eller andras?

– Det är nog hur seglivad myten är att vi är mindre uppmärksamma när vi lyssnar. Det finns forskning som visar att det inte är så stor skillnad. Det gäller också det man kallar Phenomenal Consciousness. Ett exempel: När du sitter på en buss och lyssnar på en bok så behöver det inte vara ett störande moment att folk runt omkring pratar och att det läcker in i upplevelsen, speciellt inte om bokens och verklighetens miljö sammanfaller. Det kan vara berikande.

Är det lättare att identifiera sig med något som är skrivet i förstapersonsperspektiv?

– När du läser en förstapersons berättelse är du oftast närmare själva erfarenheten, jämfört med en tredjepersons skildring. Men trots förlusten av intimitet kan du ändå gå in i vissa karaktärer och se det ur deras perspektiv. Vi kan se och uppleva ganska många personers perspektiv på detta sätt. Virginia Woolf använder den här tekniken. Hon går nästan in i en persons huvud och följer alla tankar, och hon skiftar mellan olika personer utan att klart ange det.

– Jag tittar just nu på forskning som visar att det är en mycket mer kognitivt krävande process att läsa en bok där perspektivet skiftar hela tiden, jämfört med en förstapersonsberättelse, och undersöker hur det förhåller sig med detta i lyssnandet till litteratur.

– Om du läser exempelvis Virginia Woolf och går mellan olika medvetanden, kan du som lyssnare få hjälp i ljudböcker där rösten med ganska små medel modulerar det här, så att du vet vem du går in i och ut ur. Därför tycker jag att berättandet blir mycket mer komplext. Dessutom kan man använda dialekter. De kan vara en otrolig hjälp för att förstå vad man har för olika roller och positioner i samhället rent hierarkiskt. När man läser med sin egen inre röst finns en tendens att missa denna aspekt.

Det du har lärt dig, läst och varit med om under dagen lagras i ett temporärt minne. Under REM-sömnen programmeras de minnen som är viktiga för dig över i långtidsminnet. Nya minnen från Virginia Woolfs bok lagras tillsammans med de minnen som redan finns programmerade där. Till varje minne adderas en emotion – känsla – och ju starkare den är desto viktigare är minnet för oss, så emotioner är viktiga för att vi ska komma ihåg något.

– Det är så intressant när det gäller Virginia Woolf och modernistisk prosa, att hon lyfter fram att man ska gå in i någons medvetande för att där händer det intressanta saker. Det blir på något vis så att cirkeln sluts när man lyssnar, och det genererar samma process hos lyssnaren som hos den som skriver. Att ta till sig hennes prosa borde vara väldigt svårt egentligen, eftersom det finns så många nivåer i texten. Forskning inom Theory of Mind har visat att ju mer komplex prosan är desto svårare är det att komma ihåg den utan att se den i text. En skicklig uppläsare kan emellertid underlätta den processen, men det kräver en skicklig uppläsare.

– Vi tänker i mentala bilder när vi både läser och lyssnar. Ett exempel på det sistnämnda är boken Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. Den handlar om en kvinna som på grund av personliga problem har hamnat i ett alkoholberoende och vi får följa henne i vardagen. Läsare som har diskuterat ljudboksversionen i en blogg upplever det som förrädiskt njutbart när hon häller upp en gin och tonic och dricker den första klunken. Det är så väl beskrivet via rösten. Jag kan inte tänka mig att man får samma känsla när man läser den tryckta texten. Uppläsaren förmedlar känslan med rösten på ett fantastiskt sätt. Det är väldigt sinnligt. Det visar röstens känslopotential – på gott och ont.

Anne Mangen, professor vid Lesesenteret, universitetet i Stavanger, skriver att de som läser en novell på papper har lättare att återge handlingen i kronologisk ordning, jämfört med dem som läser den i en e-bok. Är det samma sak när vi lyssnar på en ljudbok?

– Ja, det är det. Det hänger ihop med det jag sa tidigare – helhetsperspektivet. I en text kan man lättare komma ihåg i vilken ordning handlingen utspelats.

Hur bra är läsförståelsen när det gäller skönlitteratur och facklitteratur?

– Ur inlärningssynpunkt är det allra bäst att läsa tryckt text och lyssna samtidigt, då får vi den optimala läsförståelsen. Och det är speciellt viktigt när det gäller de som har olika typer av funktionsnedsättningar, som dyslexi. För dem är det väldigt svårt att bara lyssna eller bara läsa. Det en oerhört stor hjälp att få höra prosodin, det vill säga satsmelodin. Den kan påverka deras eget tal, de har hört en ljudbild uttalas och det fastnar lättare helt enkelt.

Läsa för att lära sig. Är det någon skillnad?

– Det beror lite grann på vad man ska lära. Jag tycker att upplevelsen är en så viktig del, speciellt i dagens samhälle där de unga är vana vid att uppleva saker. Jag tror verkligen att ljudboken kan vara ett sätt för unga att börja läsa och komma in i en fiktiv värld, att de kanske får tillgång till klassiker och ett ökat kulturellt kapital. Man utnyttjar den kultur de befinner sig i med YouTube, musik, spel och här kommer ljudboken in väldigt smidigt skulle jag vilja säga. Det handlar ju om berättande i stort.

– Men den tryckta boken är ju att föredra för att öva upp läshastigheten.

Men om jag läser historia eller kemi?

– Kemi skulle inte funka som ljudbok …

Varför då?

– Därför att i kemi ingår visuella element, man har tabeller och illustrationer som underlättar inlärningen. Men när det gäller att levandegöra historia kan man använda en röst och ljudeffekter för att skapa en virtuell verklighet. Fast om du ska lära dig årtal och andra fakta är fortfarande pappersboken bättre.

Kan man säga att naturvetenskap överhuvudtaget är bättre på papper?

– Ja, jag skulle vilja säga det – åtminstone om det handlar om faktakunskap.

Är det någon skillnad på läshastigheten generellt när vi läser på papper och lyssnar?

– Ja, läshastigheten är lägre på ljudböcker. När vi läser text hoppar vi över ord och meningar, vilket vi inte alltid är medvetna om och många blir irriterade på att de inte kan göra det när de lyssnar på ljudböcker. Jag har studenter som säger ”att jag var tvungen att lyssna i tolv timmar”. Sen får man ställa det i relation till fördelen av att ha ”tvingats” lyssna till partier som man hade hoppat över.

Hur påverkas vi när vi hör ett meddelande som någon har skrivit?

– När någonting läses upp är rösten otroligt viktig för hur vi tar emot budskapet. Olika röster kan ha väldigt olika effekt på oss. Ska vi ha en röst för negativa budskap och en för positiva till exempel? Och vad har det för effekt om vi har samma röst till alla budskap?

Om jag ska skriva något som någon ska lyssna på. Ska jag tänka annorlunda då?

– Idag slänger folk iväg mejl och de är inte alltid så noga med hur de uttrycker sig. Om man tänker att de skulle läsas upp skulle vi kunna bli ganska chockade. Hur skulle vi hantera meddelanden som är tramsiga, hotfulla eller nedvärderande? Vad händer med oss? Enligt forskning bör man som lärare vara försiktig med att använda inspelade ljudfiler med mycket negativ feedback till studenter.

Amy Webb, framtidsforskare och en av de mest framstående när det gäller förändringar inom teknikområdet, säger att rösttjänster kan bli det mest omvälvande som hänt mediebranschen. Vad innebär det?

– Det är en jätteintressant och komplex fråga. Jag tror att vi blir uppmärksamma på röstens olika skiftningar. Vi kommer att ställa mycket högre krav på hur en röst låter och kanske bli bättre lyssnare i allmänhet.

Och då måste dagens talsynteser utvecklas …

– Ja, vi hör direkt när det finns en människa bakom rösten. En robotröst har en mycket mindre tonhöjdsvariation. Det är de små detaljerna vi reagerar på. Talsynteserna uttalar till exempel namn efter konstiga uttalsregler och vi reagerar, precis som vi reagerar när någon betonar konstigt eller uttalar något fel. Och många tycker att det är jobbigt när de inte har den mänskliga kontakten. Personer som är beroende av talsyntes på grund av funktionsnedsättning, exempelvis synskadade, har sagt till mig ”ska vi behöva nöja oss med det här” när de har fått lyssna på samma budskap uppläst av en skådespelare.

– När vi lyssnar på ljudböcker noterar vi små fraseringar eller en paus som man inte tänkt på. Det händer spontant under inläsningen, och det kan man inte programmera in; fem sekunder efter x ska y inträffa. Det är det spontana vi uppskattar. Det är samma sak som när man framför musik. Det är inte bara att spela efter noter, det är små saker som exempelvis fraseringar som skiljer en stor musiker från en ordinär.

Den emotionella kopplingen till en talsyntes måste vara svårare att etablera?

– Det är väldigt svårt att få en emotionell koppling till en talsyntes. Vi kan däremot etablera en kontakt och relation med en mänsklig röst i en tv-serie, vi är en del av den personens liv utan att känna honom eller henne. Människor som är ensamma kan uppleva ett kolossalt sällskap med en röst, de vet att den alltid finns där. Man kan sätta på den när man vill och lyssna. Den blir som en följeslagare. Att man inte kan prata med rösten tror jag är överdrivet. Att bara ha en mänsklig röst som talar och som jag kan relatera till kan nog vara ganska befriande.

Jag intervjuade Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds Universitet. Han sa att vi inte får lära oss att lyssna.

– Så är det. Det är vanligt idag att man träffar folk som bara pratar och inte lyssnar. Jag tror att ljudboken kan träna oss i att lyssna – och att stanna kvar och lyssna, trots att vi kanske tänker att vi ska göra något annat. En bra intrig i en deckare till exempel kan få oss att lyssna, och en bra inläsare i en mindre händelsedriven berättelse kan få oss att höra annat bakom orden.

Jag har funderat på varför jag inte har fastnat för ljudböcker. Morfar sa alltid ”tålamod, pojk”. Jag tror att jag ger upp för att jag inte får göra det i min egen hastighet.

– Man har verkligen inte kontroll, men vi måste kunna tillåta oss att låta någon annan berätta för oss i sin hastighet, och det är själva kärnan i det jag håller på med. Mötet med den andra rösten genom litteraturen, olikheter.

Många vill göra något annat samtidigt som de lyssnar, som att städa, gymma …

– Ja, det är vanligt. Kanske speciellt bland de yngre.

Har du några tips till de som vill börja lyssna aktivt på ljudböcker?

– Skapa en speciell lyssnarplats, kanske med lite dämpad belysning. Det är minst lika viktigt som när du ser en film. Det här rituella. Jag gör lyssnandet till en aktivitet. Jag bestämmer att jag ska lyssna i två timmar, utan att bli avbruten mitt i en mening för att telefonen ringer eller för att jag ska laga mat. Och när de två timmarna har gått är aktiviteten avslutad. Då blir det en helt annan sak. Man kan förstås laga mat samtidigt, det tycker många är en fördel, men vill man ha samma känsla som på bio så måste man ta sig tid.

Rösten. Varför är du så fascinerad av rösten?

– Det finns många svar, men ett är att jag tycker att rösten är magisk för att den är flyktig. Den finns bara ett kort ögonblick – om vi inte spelar in rösten. Den möjligheten fick vi först för 140 år sedan, då uppfann Thomas Edison fonografen för att skapa ett album, som ett fotoalbum, med de dödas röster, och för att ha dem kvar.