Meetings No 66
Intro
Allting rapporteras, lite förklaras
Atti Soenarso: Tänk om vi inbillar oss att vi hänger med.
Cover Story
Sofia Falk
Utvecklad smarthet och lönsamhet via mångfald och inkludering.
Topologi
Låt dig aldrig luras av en korkad kanelbulle
Per Naroskin om att lära av årets Nobelpris i fysik.
Nätverk
Passionate About Events
Vill se kompetens i evenemang tas tillvara, utvecklas och destilleras.
Skapa Talang
Leta inte efter talanger, skapa dem
Vi gagnas inte av en mytologisering av talang.
Mindset
Skapa talang
Kristian Persson och Peter Svensson tror inte på att leta efter talang.
Gästkrönika
Så fungerar elitarenor och kommuner
Dan Persson: Därför är logen i Swedbank Stadion Malmö bra för staden.
Intermission
Klangen säger att friheten finns
Världsberömde poeten Tomas Tranströmer.
Organisationens intelligens
Att koordinera relationer handlar i högsta grad om möten
Per Hörberg om att lära sig möta sig själv.
Gästkrönika
Investera i internationell omvärldsbevakning
Lotta Giesenfeld Boman: Lyft blicken och spana lite längre bort än till närmaste granne.
Radar
Appen som får information att gå in
Istället för ut.
Sharma
How Business Titans Do It
Mastery Session.
Hjärnkoll
Professor Lars Olsson
Tomas Dalström om njutningsfulla dopaminduschars betydelse.
Kellerman
Tillåt inte okunskapen vinna i Borås
Beslutet om ett nytt kongresshus kan rivas upp.
platsannonser
Chef Akademikonferens
PCO för SLU, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Chef för möten och event
till Uppsala Konsert & Kongress.
nyheter
hotellnytt
Radisson Red i Oslo
satsar på hållbarhet och kultur.

visitBerlin:
11 miljoner övernattningar under första halvåret 2022.
positiv utveckling
Sigtunahöjden erbjuder personal bättre villkor
när hela mötesindustrin skriker efter folk.
MässNytt
Formex
öppnar den 23 augusti.
hotellnytt
Radisson Resort Plaza Skiathos
öppnar på Sporaderna.
nytt jobb
Easyfairs
utser Joachim Warnberg till tillfällig vd.
Event
Stor kongress för stadsträdgårdsmästare i Uddevalla i höst
Fokus på stadens parker, grönska och framtidsspaning inom stadsutveckling och hållbarhet.
flygtrafik
SAS satsar på Sälenfjällen och lanserar två nya linjer till Scandinavian Mountains Airport
Flyger internationella gäster direkt till flygplatsen från både Köpenhamn och Aalborg.
ny undersökning
Affärsresorna blir allt färre men allt mer ändamålsenliga
Enligt europeiska företagsledare är detta att vänta i en post-pandemisk värld.
Den 28-29 september
Dubai värd för megaturism-event
MENA Attractions & Destinations Forum 2022 förväntas locka över 300 aktörer.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Professor Lars Olsson
Lars Olson är professor i neurobiologi vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet i Stockholm. Han har varit en av två redaktörer för den femhundrasidiga boken Hjärnan, där han tillsammans med sina kollegor presenterar forskning om hjärnan i 30 kapitel. Han har varit medlem av Nobelförsamlingen som utser pristagarna i fysiologi eller medicin.

Vad är belöningssystemet? Varför har vi det?

– Det är ett system som ligger ganska djupt i hjärnan och som belönar oss för sådant som gör att vi ska överleva, som individer och art. När vi äter, dricker, motionerar och har sex känns det njutningsfullt.

– Belöningssystemet är i själva verket oerhört komplext. Det har förbindelser med andra delar av hjärnan, framför allt storhjärnebarken, och många olika signalsubstanser är involverade. Men man brukar förenkla det hela genom att tala om dopamin, som är den helt klart viktigaste signalsubstansen i belöningssystemet.

Vad är dopamin?

– Det var svensken ­Arvid ­Carlsson som upptäckte att dopamin är en signalsubstans i hjärnan, vilket han fick Nobelpriset för år 2000. Han är 90 plus och fortfarande verksam. Dopaminet har en enorm betydelse. När det frisätts njuter vi och vill göra mer av det vi njuter av. Belöningssystemet bygger successivt om sig, så att vi vill ha mer av det som är njutningsfullt.

Kommer belöningssystemet att förändras under detta århundrade?

– Nej, ur ett evolutionärt perspektiv är 100 år inte så lång tid. Det fantastiska är att denna väldigt gamla uppfinning fungerar så pass bra – och att vi fungerar så bra – när vi har förändrat våra livsvillkor så mycket.

Du skriver i boken Hjärnan: ”När man lärt sig ett beteende kvarstår minnet av den belönande handlingen i hjärnan, så att begäret efter liknande upplevelser består.

– Själva belöningssystemet ändrar på sig så att vi njuter mer och mer av det som har orsakat njutningen. Vi tar två droger till hjälp föra att förklara det. Amfetamin och kokain används vid missbruk – och forskarna vet exakt vad de gör. De orsakar mycket större frisättning av signalsubstansen dopamin, jämfört med vad man kan åstadkomma på naturlig väg; genom naturlig njutning. Det är därför det är så farligt. Första gången är upplevelsen helt fantastisk och då tror belöningssystemet att det här är det viktigaste för överlevnaden och så bygger belöningssystemet om sig, så att man blir allt mindre intresserad av andra njutningar och allt mer intresserad av drogen.

Den prioriterar om …

– Drogen kidnappar belöningssystemet. Dessutom får vi starka minnen av det njutningsfulla i storhjärnebarken. Det tar några dygn, man måste sova några nätter medan hjärnan går igenom vad som har hänt och bestämmer sig för vad som ska sparas, men sedan sitter minnena. Vi kommer ihåg det som är kopplat till de starkaste emotionerna – positiva eller negativa.

– I fallet med drogen är det positiva minnen och de försvinner aldrig, om de är tillräckligt starka. Det kan räcka med att en person som varit heroinist går förbi platsen där han brukade köpa heroin eller ser någon som håller på med det, så kan så starka minnen väckas att hon eller han börjar missbruka igen. Beroende ska ses som en förvärvad hjärnsjukdom.

En ganska spridd sjukdom …

– Om man rankar de vanligaste anledningarna till förlorade friska år; vilket kan bero på att man dör för tidigt eller blir sjuk, är nummer ett på listan depression, nummer två är alkoholism, som också är en förvärvad hjärnsjukdom. Vi talar om enorma samhällsproblem.

Kan man bygga om belöningssystemet igen för att bli fri från missbruket?

– Ja, det finns två klassiska sätt att ta sig ur ett drogberoende – att få en upplevelse som är ännu starkare än spriten – att hitta en ny kärlek eller att bli frälst; en så stark upplevelse så att den verkligen kan hålla emot. Sen finns det en del medicinska behandlingar som underanvänds, om man får säga så. Sen ska man komma ihåg att om en alkoholist har varit ren i ett halvår och brakar igenom en helg, så är inte allt förlorat. Det kallas återfall i sjukdom och det får även folk med högt blodtryck och diabetes. Men han eller hon vet att det gick att låta bli ett halvår och då kan man ha med sig den erfarenheten och fortsätta att vara nykter.

– En vanlig uppfattning är att det handlar om dålig karaktär och att man ska rycka upp sig. Men det finns mycket starka genetiska faktorer som gör att somliga löper större risk än andra att bli beroende av precis vad som helst.

Rökning är ett annat vanligt missbruk.

– Nikotin är starkt beroendeframkallande. Det beror på att det är så kort tid mellan handling och positiv upplevelse. Nikotinet når hjärnan blixtsnabbt. Den tid det tar mellan handling och positiv upplevelse är viktig, för risken att bli beroende.

Någon har sagt att vi inte gör mycket om inte belöningssystemet är involverat. Stämmer det?

– Ja, dopamin är till exempel viktigt för gångfunktionen. Om man tar bort dopaminet ur hjärnan, vilket man kan göra på en råtta till exempel, så rör den sig aldrig mer ur fläcken. Parkinsons sjukdom är en sjukdom där man till slut inte kan röra sig och det beror på att dopaminnervceller dör.

– Rent allmänt kan man säga att om man skruvar ner dopaminsignaleringen i belöningssystemet blir livet väldigt trist och grått. Det är exempelvis inte kul att äta, och svårt att njuta över huvud taget.

Det är inte bara njutningar – som att vinna – som triggar systemet, utan även ”nästanvinster”.

– De enarmade banditerna är sataniskt byggda. När du vinner blinkar hela maskinen, det plingar och rasslar. Upplevelsen är väldigt intensiv. Det blir en väldig fart på belöningssystemet och aktivering av olika delar i hjärnbarken.

– Med hjälp av en datormodell av enarmade banditer och funktionell magnetkameraavbildning av hjärnan har man undersökt ’nästanvinster’. Under studien halvligger testpersonerna i en magnetkamera och spelar på en skärm. När resultatet är tre likadana symboler vinner man. Det rullar fram ett körsbär, ett till och så ett tredje körsbär. Om det stannar i rad med de två tidigare vinner man. Om det sista rullar långsammare och långsammare, men stannar för sent, uppstår en ’nästanvinst’. Den som spelar tror att personen nästan vann, men det är bara strunt, apparaten är sådan.

– Det visar sig att en ’nästanvinst’ aktiverar belöningssystemet på precis samma ställen som vid vinst, men inte lika mycket. Att ha ’nästanvinster’ är en del i strategin för att få människor att fortsätta spela, men det får inte finnas för många ’nästanvinster’, för då genomskådar spelarna det.

Är samma delar aktiverade som när någon tar droger?

– Ja, belöningssystemet aktiveras, påverkas och förändras, precis på samma sätt av spel som man när man blir beroende av en drog.

– Det finns studier från USA med funktionell magnetkameraavbildning i hjärnan hos kokainister och icke kokainister. Dessa båda grupper fick båda fick se två filmer, en med erotiskt innehåll och en där man höll på och fipplade med sitt kokain och sprutade sig. När icke-kokainisterna fick se filmen med erotiskt innehåll, aktiverades naturligtvis belöningssystemet och det är också meningen. När de fick se kokainfilmen upplevdes den som heltråkig, så inget hände i belöningssystemet. När man visade samma filmer för en grupp kokainister blev det tvärtom. De kan inte längre bli upphetsade av en film med erotiskt innehåll, men när de får se en film som handlar om kokain då går belöningssystemet igång. Det visar väldigt tydligt hur kokainet har kidnappat belöningssystemet.

Belöningssystemet kan också aktiveras vid blotta åsynen av choklad.

– Belöningssystemet aktiveras även mer hos de som uppger att de är beroende av choklad och äter mycket mer choklad än andra, jämfört med kontrollpersoner som äter mindre choklad och inte anser sig vara chokladberoende. När de chokladberoende får se en bild av en chokladbit varvar systemet upp mer hos dem.

Du skriver att dataspel och virtuella vinster fungerar på samma sätt.

– När man är inne i spelet och får vinster, som man kan ha nytta av i spelet, aktiveras belöningssystemet på samma sätt, som om det vore riktiga pengar. Aktiveringen gäller inte minst när flera deltagare deltar i ett online-spel, du kan visa dem att du är duktig, vilket är belönande.

Hur utvecklas ett digitalt beroende? Är det på samma sätt som du tidigare har beskrivit?

– Svaret är ja och man kan tillämpa ungefär samma kriterier. Man ägnar sig mer och mer åt den här verksamheten och behöver en allt högre dos för att få en kick. Man åsidosätter annat, som exempelvis jobb, studier och sina nära och kära. Det är klassiska mått på beroende. Ibland går spelberoendet överstyr, man tar lån och förfalskar sin frus namnteckning för att komma över pengar för sitt spelande.

– Dataspelsberoendet kan ta sig ganska läskiga proportioner. Det finns fall när förtvivlade föräldrar fått kalla på socialen, som kommer och drar loss deras son, de flesta är killar, från datorn och försöker övertyga honom om att han måste äta och sova.

Jag har läst att det är svårare att bli av med ett digitalt beroende, eftersom det är lättare att få likes på Facebook, än i verkliga livet.

– Jag har inte studerat det, men jag kan jag gott tänka mig att det kan vara så.

I en undersökning av juridikstudenter i USA, som går andra och tredje årskursen, undersökte man hur mycket tid de la ner på att kolla på sådant som inte var relevant för utbildningen. Femtioåtta procent var på andra sajter under mer än hälften av tiden.

– Då skulle man som lärare bli lite besviken.

Att det inte är lätt att skjuta upp belöningar visar Walter Mischel i sina världsberömda marshmallow-tester. I dem erbjöds barn en marshmallow nu – eller två om de väntade en stund, medan forskarna gick ut ur rummet. I en ny bok beskriver han hur barn, som inte kunde motstå frestelsen, fick lära sig olika strategier för att skjuta upp belöningen. En var att de skulle säga tyst till sig själva ungefär så här: ”Nej, jag ska inte ta den, för jag håller på med en uppgift.”

Då skulle barnet aktivera prefrontala cortex* först i stället för limbiska systemet* och genom att upprepa det tillräckligt många gånger skulle det automatiseras till slut. Belöningssystemet byggs om och barnet lär sig att skjuta upp belöningen.

– Det tror jag att det ligger något i. Föräldrar och lärare måste föregå med gott exempel i så fall och låta bli att kolla på sina mobiler och vara ute på Facebook i tid och otid.

Vilka utmaningar står samhället, företag och organisationer inför?

– Det var ingen liten fråga. Låt mig säga så här: Jag har kommit fram till att det absolut viktigaste är att det man gör eller hör på en föreläsning är roligt. Är det roligt går det av sig själv, då vill man höra det, man vill göra jobbet. Man kan som chef leverera positiva och negativa upplevelser. Men det är så mycket bättre om de är positiva.

Vad menar du med roligt? Ska det vara intressant, humor …

– Du måste kunna förmedla ditt eget engagemang till dem du har framför dig. Ibland kommer det någon och säger att jag behöver skriva en doktorsavhandling som en del av min karriär. Då säger jag dörren är där, för det blir aldrig bra, man ska göra det för att det är roligt.

Jag intervjuade Gunnar Bjursell, en kollega till dig på Karolinska institutet. Han sa att motivationen är en av framtidens stora ödesfrågor. Hur motiverar vi människor till att samåka istället för att åka själv i sin bil, med tanke på miljön? Där har väl också belöningssystemet en viktig betydelse.

– Belöningssystemet är ganska egoistiskt. Man måste verkligen förklara och vara pedagogisk för att få folk att så att säga njuta av att bränna mindre fossilt bränsle, sortera sina sopor bättre och så vidare.

* Det limbiska systemet, står för de snabba besluten och är utvecklad för slåss-eller-fly-situationer. Reptilhjärnan ingår i det limbiska systemet. Prefrontala cortex tar längre tid på sig och ger en bredare och djupare bild. Barnet hinner till exempel dra lärdom av tidigare erfarenheter och olika framtidskonsekvenser. När prefrontala cortex aktiveras först har barnet därför lättare att avstå från frestelsen.