Meetings No 66
Intro
Allting rapporteras, lite förklaras
Atti Soenarso: Tänk om vi inbillar oss att vi hänger med.
Cover Story
Sofia Falk
Utvecklad smarthet och lönsamhet via mångfald och inkludering.
Topologi
Låt dig aldrig luras av en korkad kanelbulle
Per Naroskin om att lära av årets Nobelpris i fysik.
Nätverk
Passionate About Events
Vill se kompetens i evenemang tas tillvara, utvecklas och destilleras.
Skapa Talang
Leta inte efter talanger, skapa dem
Vi gagnas inte av en mytologisering av talang.
Mindset
Skapa talang
Kristian Persson och Peter Svensson tror inte på att leta efter talang.
Gästkrönika
Så fungerar elitarenor och kommuner
Dan Persson: Därför är logen i Swedbank Stadion Malmö bra för staden.
Intermission
Klangen säger att friheten finns
Världsberömde poeten Tomas Tranströmer.
Organisationens intelligens
Att koordinera relationer handlar i högsta grad om möten
Per Hörberg om att lära sig möta sig själv.
Gästkrönika
Investera i internationell omvärldsbevakning
Lotta Giesenfeld Boman: Lyft blicken och spana lite längre bort än till närmaste granne.
Radar
Appen som får information att gå in
Istället för ut.
Sharma
How Business Titans Do It
Mastery Session.
Hjärnkoll
Professor Lars Olsson
Tomas Dalström om njutningsfulla dopaminduschars betydelse.
Kellerman
Tillåt inte okunskapen vinna i Borås
Beslutet om ett nytt kongresshus kan rivas upp.
platsannonser
Chef Akademikonferens
PCO för SLU, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Chef för möten och event
till Uppsala Konsert & Kongress.
nyheter
hotellnytt
Radisson Red i Oslo
satsar på hållbarhet och kultur.

visitBerlin:
11 miljoner övernattningar under första halvåret 2022.
positiv utveckling
Sigtunahöjden erbjuder personal bättre villkor
när hela mötesindustrin skriker efter folk.
MässNytt
Formex
öppnar den 23 augusti.
hotellnytt
Radisson Resort Plaza Skiathos
öppnar på Sporaderna.
nytt jobb
Easyfairs
utser Joachim Warnberg till tillfällig vd.
Event
Stor kongress för stadsträdgårdsmästare i Uddevalla i höst
Fokus på stadens parker, grönska och framtidsspaning inom stadsutveckling och hållbarhet.
flygtrafik
SAS satsar på Sälenfjällen och lanserar två nya linjer till Scandinavian Mountains Airport
Flyger internationella gäster direkt till flygplatsen från både Köpenhamn och Aalborg.
ny undersökning
Affärsresorna blir allt färre men allt mer ändamålsenliga
Enligt europeiska företagsledare är detta att vänta i en post-pandemisk värld.
Den 28-29 september
Dubai värd för megaturism-event
MENA Attractions & Destinations Forum 2022 förväntas locka över 300 aktörer.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Mindset: Skapa talang

Ett av de allra vanligaste samtalsämnena när två tränare möts på en läktare, i en föreläsningssal eller i en idrottshall är vem som kan bli något. Vi har båda fört otaliga konversationer i ämnet och själva sagt saker som: ”Den där är värd att satsa extra på!” Vi såg det som en del av vår roll att placera människor – ofta ungdomar – i fack etiketterade ”Satsa på” eller ”Bara ha kul”.

Det var ju vad vi själva fick höra som unga. Kristian var minsann en bollbegåvning, Peter hade minsann alltid varit stark. Och de hade ju rätt! Kristian blev tennistränare på heltid, Peter blev mångårig landslagsman i judo. Allt är förutbestämt.

Så fick vi höra om The Dan Plan. Om vi inte blivit övertygade förr av alla adepter som överraskat oss genom åren, så blev historien om Dan det avgörande beviset på att inget är bestämt i förväg. Dan McLaughlins flickvän trodde förstås att krisen var övergående. Dan hade fyllt 30 år och beslutet att säga upp sig verkade inte seriöst. Hans jobb som reklamfotograf betalade hyfsat och karriären var på uppåtgående.

Men istället var det förhållandet som tog slut. Dan hade nämligen bestämt sig för att genomgå ett experiment på sig själv: han skulle testa om man verkligen kunde bli expert på vad som helst efter 10 000 timmar med deliberate practice. Då hade han inte tid med så mycket annat. Han valde att ägna sitt nya liv åt att spela golf. Inte för att han hade en fallenhet eller intresse för sporten. Tvärtom. Han ville starta från noll. Tio tusen timmar senare – det motsvarar för Dans del sex timmar om dagen, sex dagar i veckan i knappt sex år – skulle han kvala in på den amerikanska proffstouren. Ingen av golfarna Dan pratade med trodde att han skulle lyckas. Men Dan ville veta: Om man helt bortser från saker som medfödd talang, föräldrapåverkan, drillning i unga år och andra faktorer som ofta får förklara människors framgång, hur långt kan man komma då?

Vi ringer upp Dan McLaughlin. Han har vid det här laget lagt över hälften, 5 000 golftimmar, bakom sig. Touren är fortfarande långt borta. Åren går. Dan gnetar på.

– Motivationen kommer inifrån, säger han. Jag känner en djup passion för att pusha mig mer varje dag. Ingen tvingar mig att gå upp tidigt för att träna, men jag gör det dagligen.

På sin hemsida www.thedanplan.com för Dan dagbok över utvecklingen. Så här skrev han dag ett: ”Gick ut och puttade i två timmar. Har inte några ”riktiga” klubbor än, men det får räknas som en start. Så, bara 9998 timmar kvar.” Metodiskt skulle han bit för bit och precis enligt deliberate practice-konstens alla regler förbättra sitt spel. Eftersom han än så länge bara hade en putter började han närmast hålet och jobbade sig utåt. Efter fem månader var han tillräckligt nöjd med sitt puttande för att börja med klubba nummer två. Dan höll sig obevekligt fast vid sin plan. Det tog nästan två år innan han genomförde en hel runda. För en vanlig golfare låter det kanske inte så inspirerande att i evighet nöta små detaljer och aldrig riktigt få njuta av spelet. Men så har projektet aldrig handlat så mycket om golf – utan om att utforska sin egen potential. Istället för att tryggt vila i att göra det han redan behärskar har han gett sig hän åt att bara öva på sina svagheter. Att se sina brister förvandlas till styrkor är vad som sporrar Dan att fortsätta.

– Vem som helst kan lyckas om de bara är beredda att lägga ner arbetet som krävs, säger han. Talang är en myt som används för att hålla folk tillbaka. Allt kokar ner till hårt jobb och vi är alla kapabla till underbara saker. Handicapet är nu nere i 3,2. En mycket respektabel siffra. Men kommer han verkligen att lyckas hela vägen?

– Fram till nu har jag nått nästan alla mina mål. Jag kommer utan tvekan att lyckas.

Vi ska snart presentera en bra nyhet. Men först vill vi göra en sak väldigt tydlig: Vi tror inte längre på det. Som ledare på olika nivåer har vi för länge sedan tappat räkningen på hur många gånger vi hört variationer på frasen ”han/hon har det”. Uttrycket kan syfta på allt möjligt som är ”det lilla extra”, eller ”det där som är så svårt att sätta fingret på”. Andemeningen är ofta att de som har det borde satsa på det eftersom de till skillnad från de andra har en chans att bli riktigt bra på det.

Denna fixering vid det verkar vara ett djupt mänskligt manér. När vi bedömer en medmänniska, och det gör vi alla vare sig vi vill eller inte, gör vi det gärna genom att peka på personens mest utmärkande drag. Vi låter egenskaper som personen visar upp utåt skapa vår bild av hans eller hennes inre. Egenskaper som bara är. ”John är en riktig bolltalang”, kan det då låta om en pojke som kastar rakare än sina jämnåriga. ”Maria är så bra på att måla, det har hon fått hemifrån.” Eller: ”Daniel är så bra på att prata inför människor, det har han alltid varit.” John, Maria och Daniel har det.

Egenskaper blir till påklistrade attribut som man antingen har eller saknar. Typiskt nog gäller det här framför allt egenskaper som kräver en subjektiv bedömning. En person med stora fötter får aldrig höra att den har det. Däremot om fötterna kan jonglera länge med en fotboll. Till andra subjektiva attribut som våra medmänniskor kategoriseras med hör adjektiv som vacker, klok, modig, opålitlig och blyg. Eller bollteknisk, kreativ och karismatisk.

Ibland går det att verifiera med siffror. Intelligens till exempel. Vissa får resultatet 83 på ett IQ-test, andra närmare genomsnittet 100 och några få når över 131 på Wechlers IQ-skala och kan därefter ansöka om medlemskap i Mensa, klubben för Sveriges två procent smartaste personer. Testresultatet säger om du har det eller inte.

Men när en idrottsledare, en lärare eller en förälder lämnar ett det-omdöme säger det nog i själva verket mer om den som sagt det. Kommentaren skvallrar nämligen om personens mentala inställning, om vilket mindset som upptar personens tänkande. Det finns, enligt psykologiprofessorn Carol Dweck, två sorters mindset: Fixed och Growth. Beroende på vilken typ du är kommer du att se radikalt olika på människors egenskaper, utveckling och potential. Ditt mindset påverkar också hur du ser på dig själv.

Den som är fixed ser starka kopplingar mellan vad hon är och vad hon gör. Attribut är fixerade vid personen. Arv och miljö har stor inverkan på vilka egenskaper som personen besitter. Resultat, betyg och omdömen blir viktiga eftersom de bekräftar bilden hon har av sig själv.

Den med growth mindset ser inte samma samband mellan prestation och person. Hon tror på sin egen möjlighet till utveckling. Attribut går att förändra, de kan växa till sig. Träning och nya erfarenheter blir viktiga eftersom de leder till utveckling.

För den med growth mindset tyder bollkänsla, konstnärliga färdigheter och retorisk förmåga framför allt på att personen som har de egenskaperna har övat hårt. Även IQ-kvoten går att höja för den som pluggar logisk problemlösning. Det är ju logiskt. Att John trädde in på aktiemarknaden med en miljon kronor i startkapital och Maria hade 20 000 som insats innebär inte att John kommer att göra bäst business i framtiden. Vi hoppas att vi inom en snar framtid sitter på en konferens, ett möte eller på en läktare och alla tränare, spelare och föräldrar runt omkring visar growth mindset. Tänk vad mycket konstruktivt vi skulle få sagt! Vilket leder oss in till den bra nyheten: Även den som varit fixed hela livet kan ändra sig och bli mer growth. Vi är levande exempel på det. Vi bedömde tidigare människor efter vilken ”talang” de hade. Om det kunde bli något eller inte. Om vi själva hade det eller inte. Det var innan vi förstod hur utvecklingsbara vi människor är. Innan vi stötte på Dan med golfklubborna. Innan vi insåg att det där med bollbegåvning och råstyrka hade att göra med att vi som barn var ute varje dag och lekte med bollar eller brottades.

Fixed mindset Inställningen att våra egenskaper är fixerade och medfödda och svåra eller omöjliga att förändra, lägga sig till eller träna bort. Antingen har man det eller inte.

Growth mindset Inställningen att vår uppsättning egenskaper är föränderlig och går att påverka med hjälp av exempelvis träning. Alla kan bli nästan vad de vill.

Grunden i growth mindset är just att inget är hugget i sten. Alla kan bli growth. Golf-Dan må vara en galning men har också en av de tydligaste growth mindset-inställningarna vi stött på. Han, om någon, visar att det första som krävs för att närma sig sin fulla potential är en öppen inställning och övning.

Det finns avgörande skillnader mellan fixed och growth. Carol Dweck illustrerade detta genom att be en skara barn lösa ett pussel. Efter fullbordad uppgift fick de feedback. I den ena gruppen, låt oss kalla den Team Fixed, fick barnen höra att de måste vara väldigt smarta som lyckades med uppgiften. De andra barnen, Team Growth, fick höra att de måste ha ansträngt sig ordentligt för att lösa pusslet. Den lilla skillnaden, att berömma barnens insats istället för att tala till deras personlighet, fick stora effekter i nästa del av testet. I nästa fas av testet skulle barnen återigen pussla, men den här gången fick de själva välja om de ville försöka sig på ett svårare pussel eller fortsätta på samma nivå som tidigare. Två tredjedelar av barnen i Team Fixed, vars personlighet fick beröm, valde att stanna kvar på en nivå där de kände sig säkra att lyckas. Eftersom de fått beröm för sin intelligens ville de inte riskera att framstå som osmarta om de misslyckades med ett klurigare pussel. I Team Growth som fått beröm för sina ansträngningar var däremot ivern stor att mäta sina krafter – över 90 procent valde det svårare alternativet. De hade märkt att deras nerlagda arbete var huvudsaken. Inte att pusslet färdigställdes. Ansträngning märks tydligare ju svårare uppgiften är.

De som får beröm för sina ansträngningar väljer gärna svåra uppgifter eftersom deras arbetsinsats är viktigare än uppgiftens slutförande”

Carol Dweck drog slutsatsen av sin studie att barn är väldigt känsliga för omgivningens reaktioner. Vi är skickliga på att anpassa oss efter situationen och upprepar gärna en handling vi fått positiv respons för. Är det personlighet, utseende eller resultat som bedöms är det just det som barnen vill visa upp.

I den tredje fasen kom så Carol Dweck fram till kärnan i sina studier av mindset. Barnen fick återigen göra de första pusslen. Growth-teamet förbättrade som väntat sina resultat jämfört med det första försöket. Men Team Fixed pusslade denna gång sämre, trots att de gjort precis samma pussel bara en liten stund tidigare. Dweck förklarade sina resultat med att fixed mindset leder till ängslighet och att de barnen tänkte mer på vilket beröm de skulle få än att lägga bitarna på plats. Growth mindset ledde däremot till att barnen utvecklade sin pusselförmåga. Handen på hjärtat nu. Det här gäller inte bara barn, eller hur? Vi vuxna är också känsliga. De flesta av oss har inslag av både fixed och growth mindset inom oss. Det är inte ovanligt att vissa saker talar mer till growth mindset än andra. I skolan och inom fysisk träning är growth mindset vanligare. Vi är nog alla överens om att träning är den enda vägen för att öva upp konditionen. Alla skulle vi lära oss böja starka verb, trots att det var svårt. Men någon som springer milen tre gånger i veckan kan samtidigt vara avigt inställd till att träna på att sjunga med motiveringen att dennes röstresurser aldrig dragit ner några applåder.

Kan vi vara säkra på att mindset spelar så stor roll? Ja. Scanningar av hjärnan visar att hos personer i Team Fixed är hjärnan som mest aktiv det ögonblick den får resultatet av en prestation. Frågor som ”vad blev det för betyg?” och ”hur gick det för mig?” upptar en stor del av hjärnans kapacitet. Medlemmarna i Team Growth däremot är som mest aktiva i hjärnan när de nås av information om vad de kan göra bättre nästa gång. De personerna har fokus på inlärning och tänker att ansträngning gör dem smartare, till skillnad från de med fokus på betyg och resultat som tänker att ansträngning är till för dem som saknar talang.

Även då personer möts av motgångar syns tydliga skillnader. I Team Growth ser man misslyckanden som något naturligt och lärorikt. Motgångar är bra eftersom det leder till utveckling. För Team Fixed tyder misstag på fel agerande och ett oönskat beteende. Det leder till att personen hellre slutar än fortsätter eftersom det ”ändå inte är min grej”. Det är lätt att missta medlemmarna i Team Fixed för att sakna motivation, men i själva verket skvallrar inställningen om en rädsla att skada sitt anseende och sin självbild. Gänget i Team Fixed är oroliga för att bli bedömda, eftersom omdömet är lika med hur smart personen är. Om betyget är dåligt är jag osmart. Vinner jag är jag en vinnare, förlorar jag är jag en förlorare. En sådan inställning minskar benägenheten att utmana sig själv. Precis som vi såg i exemplet med de pusslande barnen väljer personer i Team Fixed gärna den lätta uppgiften för att inte göra bort sig. Carol Dweck har ett annat, mer drastiskt, begrepp för tillståndet i Team Fixed: Nuets tyranni. I nuet kan man fastna och aldrig få se sin potential förverkligas. Den som är fast i nuets tyranni flyr svårigheter och vill hellre se andra misslyckas än att kämpa för att själv bli bättre. I Team Growth leder man tanken vidare, från nuet till nästa nivå. De personerna tänker: ”Ge mig en utmaning så får vi se hur jag klarar mig!” Team Growth siktar högre och drömmer större. Dweck menar att personer i den gruppen kan ta reda på vad de innerst inne vill – och kommer att ge järnet för att nå dit.

Vi ser ofta hur fixed mindset ställer till det för idrottare när de står inför pressade situationer. När den avgörande putten ska sänkas, när saken ställs på sin spets, får personer med fixed mindset inte sällan svårt att leva upp till sin förmåga. De som fokuserar på resultatet misslyckas när det väl gäller eftersom de är så rädda att bli förlorare. Kroppen reagerar på det mentala stadiet genom att låsa sig. Det kallas för att ”choka”. Muskler fungerar inte som normalt och putten missar hålet. Sorgligt nog ser vi också allt för ofta hur barn och unga faller offer för fixed mindset hos omgivningen. De sorteras tidigt ut som antingen ”lovande” eller ”borde syssla med något annat”. Och då är det inte ens den faktiska potentialen som bedöms, utan den skapligt ointressanta egenskapen ålder.

Tidigare skrev vi varför Svenska Fotbollförbundet bara hittar ålder när de letar efter talang. Det här allt för vanliga fenomenet kallas för Relative Age Effect, RAE, relativ ålderseffekt. Du har säkert sett ett lag- eller klassfoto som knappt rymmer barnen eftersom deras längd skiljer sig så. En tioåring som är född i januari har levt tio procent längre än decemberfödda lagkompisar. Fördelen är naturlig och kan bli ännu starkare om januaribarnet är tidig i utvecklingen. Den som väljer ut förmåga efter ålder på det sättet kan lösa medlemskap i Team Fixed med detsamma.

Allt för många barn och unga sorteras tidigt ut som antingen ’lovande’ eller ’borde syssla med något annat’”

Jean Côté som forskat på medfödda egenskaper ser ett starkt samband mellan födelsemånad och framgång under uppväxten. Pojken som väger 32 kilo har inga problem att vinna en duell på fotbollsplanen mot pojken som väger 22. Därför vänder sig Côté helt emot all typ av tidig specialisering. Det spelar nämligen ingen roll i slutändan. Fördelen är bara flyktig. För att lyckas krävs motivation och ansträngningar på lång sikt. Dessutom är det värt att ifrågasätta rent moraliskt varför de som ligger först ska få de bästa förutsättningarna. Borde det inte i rättvisans namn vara tvärtom?

För att lyckas krävs motivation och ansträngningar på lång sikt”

Många idrottsklubbar toppar sina lag i princip efter födelsemånad, men tro inte att effekten av fixed mindset och relativ ålderseffekt begränsas till fritidsintressen. Effekten kommer att påverka barnens framtida skolresultat, välstånd, karriär… En brittisk studie tog reda på vilka barn som valdes ut till olika ”talangprogram” i skolan och vilka som fick extrastöd. Var det de mest ambitiösa som valdes ut och de skoltrötta som fick stöd? Nej, det var barnen som var födda i det första kvartalet som ansågs vara värda att ge en extra skjuts i plugget. De sent födda sågs som problembarn i högre utsträckning än sina äldre klasskamrater. I USA fördelas födslarna något sånär jämnt mellan månaderna – ändå visade det sig att relativt få vd:ar för de största bolagen var födda i juni eller juli. Varför? Ålderseffekten igen. I USA delar man in klasserna annorlunda än i Sverige och juni- och julibarnen är de yngsta i klassen på första klassuppropet. Sommarbarnen föll offer för Team Fixed.

Relative Age Effect innebär ett samband mellan födelsemånad och framgång under uppväxten. Tidig mognad jämfört med sina årskamrater ger tidiga fördelar”

Côté pratar också om ett liknande fenomen: birthplace effect. Var du föds påverkar vad du blir. Anja Pärson, Ingemar Stenmark, Stig Strand och Jens Byggmark är alla födda i den lilla fjällbyn Tärnaby med knappt 500 invånare. I en del rika stadsdelar studerar en hög andel barn vidare till advokater, läkare eller ekonomer. I andra, fattigare delar av staden rekryteras ungdomar till kriminella gäng. Det här är ett exempel på att fixed mindset inte bara finns hos personer, utan kan omge hela samhällen. Du ser vilka som hyllas där just du bor. Tänk själv: Vilka yrken och egenskaper uppskattas av människor runt omkring dig? Vad kan du bli där du bor? I sin bok The Talent Code flyger succéförfattaren Daniel Coyle kors och tvärs runt världen och besöker olika hot spots, områden där många individer lyckas med samma sak. Tärnaby är ett typiskt exempel på en hot spot. Är det då för att tränarna eller faciliteterna där är extra bra som borgar för framgångarna? Säkert är det så, men en lika viktig faktor är att i just Tärnaby värderas just slalomåkning högre än allt. Det är Pärson som firas på torget, inte tjejen som blev advokat och flyttade till Stockholm. Omgivningens stela syn på framgång gör att det passar utmärkt in i Team Fixed.

Ett growth mindset är på många sätt välgörande. Forskning visar att formbarheten i hjärnans cellvävnad är som gjord för att lära nytt. Myelinet och synapserna, de växer så länge de frodas i en rik miljö och får uppleva nya saker. Ju hårdare hjärnan ansträngs desto mer utvecklas den. Det är alltså inte bara för att må bra som ett growth mindset är att föredra. Growth mindset är också framgångsrikt för lärande.

Praktiska råd

Inte ännu. Om någon säger något som andas fixed mindset: svara med growth. Lägg till: ”Inte ännu! Du är ju nybörjare, så klart du inte kan ännu.” Om ett barn suckar högt och säger att det inte kan knyta sina skosnören är svaret ”inte ännu” mer utvecklande än att sätta sig ned på knä och få dit rosetten själv. Principen är enkel: När jag tränat ett tag så kan jag. Superordet ’ännu’ skapar growth mindset på samma sätt som det skapar grit.

Växande utvecklingssamtal. Vanligtvis fokuserar dessa samtal på jobbet eller i skolan på vad som är bra nu. I ett utvecklingssamtal som skapar growth mindset ställer ledaren istället frågor till medarbetarna eller tränarkollegorna om vad de vill bli bättre på, och processen för att bli det. Frågor i stil med: Vad vill du bli bättre på? Hur ska du bli bättre på det? Vad kan du göra i dag, och vad kan du göra på längre sikt?

RAE-testet. Det här testet är lika enkelt som avslöjande för alla som är ledare för unga: Sortera barnen i åldersordning och jämför sedan med ett absolut tal. Talet kan vara exempelvis skolbetyg för en lärare, antal matcher och mål för en tränare, antal solouppdrag för en orkesterledare. Styr RAE din bedömning av barnen? Vad kan du i så fall förändra för att motverka effekten i framtiden? Lösningen har du kanske redan listat ut: Ta fram ett exempel när du verkligen lyckades med att skapa en miljö eller en händelse där RAE inte gav utslag. Använd sedan denna händelse som målbild när du bygger nästa situation.

Hjärnan är plastisk och som gjord för att lära nytt. Ju hårdare hjärnan ansträngs desto mer utvecklas den. Med growth mindset mår du bättre och lär dig mer”

För oss är det en gåta. Growth mindset låter bättre och skönare i alla avseenden. Men ändå möter vi så mycket fixed mindset. Vi har suttit på mängder av möten med föräldrar, tränare och landslagsledare där 1800-talsforskaren Francis Galtons förlegade syn på talang som enbart medfött fortfarande levde kvar. Tränare som på fullaste allvar pratat om vikten av att locka de bästa förmågorna till just sin sport och sin klubb. Föräldrar som undrat om deras barn har de egenskaper som krävs. Förutom de uppenbara genetiska arven som längd och skostorlek finns det dock nästan inte någon mänsklig egenskap som inte går att träna upp.

Det är aldrig för sent att bli bättre. Carol Dweck talar om att bygga en bro från fixed till growth mindset. En bro från det tyranniska nuet till det frodiga ”än”. Hon har i sina studier sett flera sätt att bygga denna bro. Ett sätt är att bara ge beröm för processer och aldrig för färdiga resultat. Ett annat att bara premiera utveckling och ansträngning och aldrig antal ”rätta” svar. Hon lät ett spelutvecklingsföretag ta fram ett mattespel som det finns gott om redan. Skillnaden med detta spel var att det aldrig gav poäng för rätt svar utan bara då spelaren lagt ner tid och engagemang på att lösa problem. Ju svårare problem desto mer beröm oavsett om spelare löste mattetalet eller inte. Genom att förflytta fokus till vad personer klarar eller inte klarar av nu till vad de inte klarar av än föds en insikt om hur viktig ansträngning och utveckling är för prestationen. Den som insett det blir mer härdig och motståndskraftig. På så sätt leder growth mindset till högre grit.

Med få undantag finns det nästan inga mänskliga egenskaper som inte går att träna upp”

Carol Dweck påminner gärna om en ytterligare fördel med growth mindset. Runt många barn som blivit födda i mindre bemedlade hem har omgivningen byggt murar. Murar i form av exempelvis sämre skolor, färre vägar till bra jobb och mindre utrymme för misslyckanden. För Dweck är growth mindset en väg framåt för alla barn. ”Låt oss inte kasta bort fler liv”, sade hon under ett TED Talk, ”för när vi väl vet att förmågor kan utvecklas så mycket blir det en grundläggande mänsklig rättighet för barn, för alla barn, att bo på ställen som skapar den utvecklingen. Att bo på ställen fyllda av ’inte än’.”

Det är precis det här vi vill se mer av. Klubbledare som börjar tro på alla de tränar och inte bara de bästa för stunden. Föräldrar som fokuserar på sina barns utveckling istället för nuvarande förmåga. Barn som ser att allt är möjligt.

Att våga utmana sig själv är nödvändigt för effektiv utveckling. Med framåtskridande feedback får vi fler att vilja anta utmaningar. Carol Dweck har sett det, vi har sett det. Nu vill vi se fler ledare, tränare, lärare, coacher, chefer, ja alla som jobbar med andra personers utveckling, som som vill skapa talang hos alla. Vi är inte där, än.

Och vi vill se att du skapar din egen talang genom att följa just dina drömmar. Ingen trodde att Dan McLaughlins idé att satsa på golftouren var något mer än en 30-årskris. Men Dan mår utmärkt och han utvecklas snabbare än någon kunnat tro. Han älskar det han gör. Dan är beviset på att människan är utvecklingsbar och att det aldrig är för sent att börja om. Du kan bli nästa bevis.

 

Skapa talang – konsten att bygga en mästare, bokomslag

Texten är ett utdrag ut boken Skapa talang – konsten att bygga en mästare av Kristian Persson och Peter Svensson.