Meetings No 62
Intro
Affärsresebyråerna hukar under radarn
Atti Soenarso om affärsresebyråernas osynlighet.
Cover Story
Magnus Lindkvist: Ljudet av sinnen som öppnas
Provocerar fram andra sätt att tänka.
Psykologiska möten
Frihet under övervakning
Hans Gordon om människans konflikter och inre ambivalens.
Radar
Europas nationella
Convention Bureauer i strategisk allians
Kommunikation
Talar du giraff- eller vargspråket?
Karin Idar förklarar skillnaderna.
Intermission
Koks restaurang, Färöarna
Värt en resa från vart som helst.
Radar
MIV 15
Framtidens möten och dagens möjligheter.
Sharma
My 20 Best Quotes for Epic Achievement
Robin Sharma shares to inspire.

Meetings Master Classes
tillbaka med en Sverigepremiär.
Hjärnkoll
Dopamin är hjärnans glädjemolekyl
Björn Foghammar om perception, kognition och ovanliga rörelser.
Kellerman
Mina damer och herrar!
Kellerman är upprymd efter mötet med professor Eddie Obeng.
platsannonser
Projektledare
till Akademikonferens SLU i Uppsala.
Uppsala Konsert & Kongress
söker medarbetare till konferensavdelningen!
Projektledare
till Event in Skåne, Malmö.
nyheter
Omvärldsanalys
Växande städer
utmanar logistikbranschen.
förädlar och förflyttar kunskap
VAK 2019
kommer till Halmstad med 700 deltagare.
Hotellnytt
Art Noveau
möter punk på Näsby Slott.
hotellnytt
Quality Hotel View expanderar
– endast 2,5 år efter öppningen.
hållbarhet
Uppsala
utsedd till Årets globala klimatstad.
möten & Events
Downtown Camper bygger nytt våningsplan
– utökar med stor event- och mötesyta och nytt café.
viktig statistik
Historiskt besöksrekord i Stockholm
1,7 miljoner kommersiella gästnätter.
Hotellnytt
Första spadtaget i Helsingborg
– nytt hotell på Oceanpiren.
människor och möten
Quality Hotel tar upp kampen
mot människohandel tillsammans med gästerna.
omvärldsanalys
UNWTO:
Turismen nu världens tredje största exportsektor.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Talar du giraff- eller vargspråket?
Har du hört talas om giraffspråket och vargspråket? Det hörde åklagaren Karin Idar talas om i slutet på 1980-talet. Hon arrangerade ett föredrag för jurister med Marshall B Rosenberg, en amerikansk psykolog och skapare av Nonviolent communication.

Idag arbetar hon som delägare i företaget Produktiv kommunikation Idar & Tham. På kundlistan finns små och stora företag och organisationer som Sandvik, Kanthal, domstolar, polisen, finansdepartementet, WL Gore and Associates Scandinavia och Svenska kyrkan.

– Som åklagare möter vi människor med väldigt olikartade föreställningsvärldar. Vi möter arga, ledsna och rädda personer. Man brukar säga att de har ett sugrörshörande och det är väldigt svårt att nå fram till dem. Jag kände ett behov av att få till stånd en effektivare metod.

– Jag blev otroligt fascinerad av mötet med Marshall B Rosenberg och gick ett antal kurser hos honom. Jag märkte att det var väldigt effektivt att arbeta på det här sättet, för klienterna lugnade ner sig och vi kunde prata om sakfrågan. Det är ingen idé att tala om sakfrågan med någon som är upprörd.

För över fyrtio år sedan började Marshall B Rosenberg att fundera på varför vissa människor och så fort de öppnade munnen, skapade missförstånd och konflikter.

Han utvecklade en modell som minskar risken för att andra – och vi själva – ska hamna i försvarsposition med missförstånd och konflikter som följd. Han testade modellen och slog fast att det ofta är språket som är ett hinder i kommunikationen.

– Han konstaterade också att behoven – att vara sedd, bekräftad, hörd, respekterad, älskad och så vidare – ser likadana ut i alla världsdelar. Men hur man kan tillgodose dem kan variera.

– Rosenberg har jobbat mycket i fredsprocesser, bland annat med israeler och palestinier. Från början träffades de i Schweiz och han behövde nästan gå brandvakt för att de inte skulle göra varandra illa. Efter en vecka förstod de varandras värld.

Han skapade två symboler för att göra sitt budskap tydligare och mer kommunikativt: vargen och giraffen.

När du talar vargspråk blandar du ihop dina observationer av ett beteende eller vad någon har sagt med dina tolkningar och bedömningar av det. Vargspråket är ett otydligt språk, där du inte är medveten om att människor har olika föreställningsvärldar. Det är också vanligt att man förklarar sin situation istället för att lyssna i en upprörd situation.

Vargspråket kan vara ilska, men också icke-kommunikation och manipulation. Ett exempel: när A frågar B om han eller hon kan ordna kaffe, så kanske det är ett krav istället för ett önskemål. Du upptäcker svaret på frågan om personen säger nej.

– Vargspråkets utgångspunkt är: Vad du har gjort mig. När jag talar giraffspråket kanske jag blir förundrad över beteendet och undrar vad det står för, men jag försöker att undvika att ta in mina värderingar när jag lyssnar på den andre. De blir ett onödigt hinder i kommunikationen, vi hamnar lätt i skyttegravar. Det är bättre att utgå från att så här uppfattade jag det och hur uppfattade du det.

– Etiketter som lat, slarvig, ansvarslös och liknande, väcker väldigt mycket motstånd och blir lätt en kommunikationsblockering. Jag jobbade mycket från början med mina egna etiketter på människor, som kom spontant i vissa situationer.

– Ord som ”alltid” och ”aldrig” är generaliseringar. När de inte stämmer med verkligheten väcker de motstånd. Och ord som ”ska”, ”bör” och ”måste”, ger intryck av att vi inte har något val. Vi känner motstånd när vi känner oss tvingade till att göra något.

Karin Idar säger att vi är födda som giraffer och att vi lär oss vargspråket under uppväxten. Vi talar olika mycket av de två språken beroende på dagsformen och vem vi möter. Det kan vara någon som trycker på en triggerpunkt vilken gör att du blir jätteupprörd. Men du har alltid ett val vilket av språken du vill använda, när du är vet skillnaden mellan dem.

När du talar giraffspråket är du tydlig med att skilja mellan observation och känsla. När du uttrycker någonting kan du säga: ”Du är en halvtimme för sen och jag är irriterad därför att jag har behov av att du kommer i tid, för att vi ska hinna. Därför önskar jag att du kommer exakt på utsatt tid nästa gång.”

– Du ska vara väldigt tydlig med vad du observerar, hur du känner, vilket behov och vilka förväntningar du har och vad du har för förslag på lösning. När du ber någon att göra något, till exempel ordna kaffe, visar du att det är en fråga, att du öppnar för alternativa svar.

– Om du brusar upp kan du fundera på ditt beteende och säga att ”jag blev irriterad därför att … ”. Relaterad ilska är inte så farlig. Marshall B Rosenberg brukar tänka ”stäng munnen” när han blir upprörd, så att det inte hoppar några grodor ur den.

– Att tala giraffspråk är inte att vara otydlig och gullig. Jag är väldigt tydlig med var jag står, men jag är också beredd att lyssna på andra. Visst kan man tycka att det är självklarheter, men människor är inte alltid medvetna om de här enkla, självklara sakerna och det är först när vi är det som vi kan använda dem på ett konsekvent sätt.

Begreppet ”föreställningsvärldar” har en central betydelse. Det innebär att vi – utifrån våra tidigare erfarenheter – tolkar det som kommuniceras.

– Fyrtio procent av kommunikationen går fram som den är ämnad, mellan personer som förstår varandra väl och har en likartad föreställningsvärld.

– Vi har svårt att förstå hur olika våra föreställningsvärldar är utan att återkoppla. Jag kan säga: ”Jag vill att du säger hur du uppfattat det jag har sagt, så jag är säker på att jag varit tillräckligt tydlig” eller ”Jag uppfattar dig så här, är det vad du vill säga?”

Våra tankar styr allt. Vi uppfattar tanken först och känslan sen. Genom att styra våra tankar tar vi kontroll över våra känslor.

– Idag tar jag inte åt mig när jag lyssnar; jag lyssnar bakom orden. Jag tar inte in andras tankar om mig. Jag tänker att den som kallar mig idiot har ett obemött behov som ligger bakom. Jag försöker se hjärtat istället för huvudets tankar. Förändring tar tid och är en livslång process. Från början tänkte jag hur svårt kan det vara, men det tar ett tag innan bitarna börjar falla på plats.

Empati är viktigt för giraffen. Det innebär att du ska lyssna in andra på ett sätt som gör att de känner sig sedda, hörda och förstådda.

– I en upprörd situation börjar jag med att lyssna in personen. Och sen gissar jag ”Är du irriterad för att du hade velat …?” Då får jag kanske svaret att ”Jag är inte alls irriterad för att …” eller ”Jag är inte irriterad, men jag är besviken för att …”. Jag hjälper personen att komma vidare i kommunikationen.

– Jag talar om exakt vad jag har reagerat på: ”När du sa så här, när du rynkade ögonbrynen, när du stängde dörren, då känner jag mig besviken därför att jag hade velat och jag hade önskat …” Då är jag väldigt tydlig och minskar risken för att andra ska tolka mig fel.

Karin Idar säger att människor blir arga när de bedöms av andra som exempelvis respektlösa och nonchalanta.

– En person reagerar på en annan persons beteende. Det intressanta är att när du fokuserar på en annan person och börjar gissa på det här sättet och återkopplar det, brukar de lugna ner sig ganska snabbt.

– Det är viktigt att fokusera på förväntan och behov istället för lösningar. Om det är min lösning mot din kan det bli väldigt svårt att komma överens. Om vi ser vad vi vill uppnå kan vi ofta hitta en ny lösning.

När en person frågade Marshall B Rosenberg hur de skulle göra med sina informationsmöten på tisdagarna svarade han: ”Don´t have them.”

– Effektiva möten är när du som leder dem, förbereder mötesdeltagarna genom att tala om vad du vill uppnå och har för förväntningar på vad de ska bidra med, och att du öppnar för delaktighet. Du kan till exempel fråga hur förslaget skulle påverka deras arbetssituation och vad de ser för möjliga lösningar?

– Jag har ett exempel från en av våra största advokatbyråer som var inblandad i ett väldigt stort projekt. En jurist berättade att projektledaren skrev i sitt mejl att det här vill jag uppnå, din åsikt är viktig för mig och jag vill att du funderar över hur det kan påverka din arbetssituation.

– Skicka ut informationen i tid, så att alla hinner gå igenom den. De introverta behöver mer tid. Vi behöver skapa delaktighet; det är ju en glädje att känna att man kan bidra. Och då är det viktigt vem det är som blir ledare och vad det är för klimat. Det är viktigt att den personen talar giraffspråk och är öppen för oliktänkande och kreativitet. Motsatsen, mer eller mindre färdiga lösningar, passiviserar mötesdeltagarna.

Karin Idar konstaterar också att det under mötet är viktigt att lyssna in andras förväntningar, behov och förslag på lösningar. Och att inte bara gå ett varv runt rummet, utan två varv för vissa vill lyssna på alla först och sen komma med sina synpunkter. Då får ni en större helhetssyn.

– Om någon uttrycker en åsikt är det viktigt att fråga varför. På ett företag var det en kvinna som var emot det nya datasystemet, men hon förmådde inte att uttrycka varför och ingen frågade henne heller varför. Det visade sig att hon inte trodde att hon skulle få in pengarna i tid med det nya systemet och det visade sig stämma. På många ställen sprider det sig en uppgivenhet; det är ingen som bryr sig om vad jag tycker.

– Många är rädda för att uttrycka vad de tycker på ett möte, de är rädda att göra bort sig. Därför är det viktigt att skapa ett tillåtande klimat. Som chef behöver du vara medveten om att det du säger kan uppfattas som ett dekret.

En del personer är väldigt långrandiga medan andra ofta upprepar vad någon annan sagt. Kan jag styra mötet med den här metoden?

– Du kan avbryta genom att lyssna in och säga ”menar du så”? Du ska inte tala själv, inte argumentera då du lyssnar. Om personen inte kan giraffspråket kan du hjälpa honom eller henne att bli tydlig helt enkelt. När personen känner sig hörd kan den lättare ta till sig det du har att säga.

– Det är också viktigt att lyssna in den person som upprepar; ta reda på vad han vill uppnå, så att du hjälper honom att tala giraffspråk plus att du ser till att även andra får komma till tals.

– Samtidigt är det viktigt att minnas att människor går på möten för att bland annat bli sedda, bekräftade och hörda.

Vad har Karin Idar för råd till alla som vill förändra sitt beteende?

– Fundera över vilket det vanligaste vargspråket du använder är? Vilket vargspråk är du mest rädd för? Hur talar du till dig själv? Det är viktigt att vara förlåtande mot sig själv och inte säga: ”Nu var jag dum igen.” Det är bättre att tänka: ”Jag önskar att jag hade gjort det bättre och hur kan jag göra det bättre nästa gång?”