Meetings No 59
Intro
Meetings Master Classes
Boosta din hjärna med en MCC:2.
Cover Story
Mutschlechner och Hamso
Designa bättre, personliga livemöten.
Psykologiska Möten
Sammanslutningar
Gordon: Om människans psykiska och sociala liv.
Teknik
Teknik som förändrar events, del 1
Corbin Ball om tekniska trender och nyheter.
Intermission
The Beauty of Waiting
K-Food en del av ”The Korean Wave”.
The Meetings University
Meeting Design II
Into the Heart of Meetings: Mötets ägare.
Radar
MIV 2014
Politiskt Forum fokuserar på mötesindustrins utveckling.
Gästkrönika
Jörgen Svedberg, Nine Yards
Uppgradera event till en strategisk kanal.
Sharma
Rules for Great Mornings
Deepen this exceptionally smart habit.
Hjärnkoll
Läsning i olika medier
Tomas Dalström och Jana Holsanova pratar samspel, språk och bild.
Kellerman
2014 – ett lysande år
Om genombrottet som närmar sig.
platsannonser
Projektkoordinator
till Akademikonferens.
Chef för möten och event
till Uppsala Konsert & Kongress.
nyheter
hotellnytt
Ingen hotellkris
– än så länge.

Rekordsommar för Höga Kusten
Internationella gäster har ökat med 40% sedan 2019.
Hotellnytt
Comwell Aarhus
har utsetts till det mest klimatvänliga hotellet i Danmark.
11-13 november 2022
Allt för hälsan tillbaka
– i år med fokus på kvinnohälsa.
25 april
Lansering av Fastighetsenergi 2023
– ny arena för framtidssäkrade byggnader
säkerhet för medarbetare
Riskline och Safeture
inleder ett samarbete.
Mässor är möten
Elmia Garden 2022
– storsatsning på hela mässupplevelsen.
hotellnytt
Comfort Hotel
växer i Göteborg
Hotellnytt
Rekord i antal hotellnätter
under H22 City Expo i Helsingborg.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Läsning i olika medier

Jana Holsanova är docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Hon forskar om samspelet mellan språk och bild samt bildens roll för lärande och visuellt tänkande.

Hon har skrivit flera böcker. Boken Myter och sanningar om läsning presenterar forskning om läsning i olika medier.

Jana Holsanova är även ordförande i Visual Communication Division, International Communication Association och ordförande i Punktskriftsnämnden vid Myndigheten för tillgängliga medier.

Du talar mycket om multimodalitet. Vad är det?

– Vi tar in information med hjälp av olika sinnen. När det gäller texter kan vi säga att vår textvärld har förändrats radikalt – och därmed också läsningen. Det finns många sätt vi kommunicerar på: skrivet språk, bilder, punktlistor, grafer, kartor, filmer, video- och audiofiler och så vidare. Texten är helt enkelt mycket komplex.

– Det är en interaktiv process och läsaren får besluta vilka bitar av den här komplexa texten som ska uppmärksammas, bearbetas, minnas och skapas mening av. Det är en mycket aktiv läsare som vi har att göra med.

Du kallar allt för text …

– Vi använder ett vidgat textbegrepp, alltså inte bara skrivet språk utan alla de moduler och visuella element som ingår i den här komplexa texten. Det intressanta är hur vi tar emot och kopplar ihop dem.

Är det här ett nytt sätt att läsa?

– Ja, det har tilltagit i samband med de nya medierna. Idag är inte texten en stabil och färdig produkt utan vi är tvungna att välja. Texten erbjuder inte en färdig läsordning utan läsarna inbjuds att ständigt välja väg och medskapa texten. Det kallar jag för multisekventialitet.

Det gör vi också på papper, och har gjort sedan lång tid tillbaka.

– Det gör vi. Men multisekventialiteten blir ännu tydligare när vi klickar på länkar och plötsligt kommer till en helt annan värld, fyller i ett formulär, deltar i en tävling eller svarar på en enkät. Idag involveras vi mycket mer dynamiskt under läsandets gång.

Är multisekventialitet bra?

– Å ena sidan ger den oss frihet att välja den information vi behöver och är intresserade av när vi vill informera oss, förstå något eller uträtta vissa ärenden. Å andra sidan är den kognitivt krävande för vissa. Det är krävande att leta efter information när man inte har klara regler eller instruktioner för hur man ska koppla samman exempelvis text och bild. Det kan vara svårt att förstå hur det hänger ihop innehållsligt.

Du talar om visuella element i tidningar, broschyrer, rapporter och reklam. Är det någon skillnad mellan dem?

– Det skiljer sig lite mellan tidningar, läroböcker och reklam. Det kan också vara vissa skillnader i tryck och på nätet. Som producent måste du tänka på att de visuella elementen ska samspela. Du måste fråga dig vad ni vill göra med texten oavsett om ni har som avsikt att informera, underhålla eller övertyga. Du måste anpassa de olika elementen så att de bidrar till huvudsyftet. Det finns för närvarande inte så mycket forskning om det här.

Påverkar layouten läsningen?

– Vi ser i ny forskning att den gör det. Du kan som producent underlätta för läsaren att hitta, bearbeta och förstå relevant information. Det kan du göra genom att använda språklig instruktion, grafiska markörer eller genom att skapa fysisk närhet mellan text och tillhörande bild. Du suggererar läsaren, det här hör ihop, läs ihop det.

– Internationell forskning som gjorts de senaste åren visar – gång på gång – att kort avstånd mellan den skrivna texten och tillhörande bild underlättar förståelsen. I Lund har vi sett att läsningen av integrerade material ger ett jämnt flöde och man läser i föreslagen läsordning i större utsträckning. Och förståelsen blir bättre.

När du talar om läsförståelse, menar du alla elementen?

– Ja, samspelet mellan språk–bild kan göra det lättare att både läsa och begripa. Det glöms ofta bort.

Forskning visar att bilder som köps från bildbanker inte gör något intryck. Det kan vara foton på unga, glada människor i samband med mobiltelefoni eller försäkringsbolag. Ingen ser dem.

– Så är det, som producent måste du motivera varför du använder en viss bild. Och den måste innehållsligt vara kopplad till texten, till budskapet, vad ni vill åstadkomma och vilken effekt ni vill uppnå.

– När vi talar om bildernas roll måste vi vara medvetna om att språket styr vår tolkning av bildens betydelse när de läses ihop. Vi instrueras som läsare att titta på ett visst sätt, bildens betydelse snävas in genom den skrivna texten eller bildtexten.

– Men språk och bild kan också komplettera varandra, som i exempelvis serier. Där är det inte det ena som styr, båda bidrar på ett jämbördigt sätt till att skapa mening.

Forskning om surfplattor visar att 61 procent är vad man kallar ”intimate readers”. Läsarna har fingrarna på eller över skärmen hela tiden och förväntar sig att något ska hända när de klickar på en bild – och om det inte gör det blir de besvikna.

– Både rubriker, mellanrubriker, ingresser och bilder är viktiga ingångspunkter. Men kanske är det så att bilderna blir viktiga länkar som skickar oss vidare till ytterligare information, alltså inte bara ingångspunkter att titta på utan också att interagera med.

– Det är bra, eftersom den stressade läsaren får en översikt av artikelinnehållet genom att titta på rubrik, ingress eller bild. Och den mer intresserade läsaren, som har mer tid och vill utforska mer, kan klicka sig vidare till mer detaljerad information i form av exempelvis filmer och bildspel. Att kunna läsa på olika sätt är mycket bra.

Vi läser en text, men läser olika delar av den och får därför olika förståelse av den. Hur ska jag tänka som producent för att få fram budskapet?

– Som läsare styrs vi inte bara av texten, utan vi har vissa uppgifter eller mål med läsningen, vi vill uppdatera oss eller läsa på djupet. Vi läser i en viss situation och har olika förkunskaper, intresse och preferenser. Det är ett väldigt komplext samspel. Som producent kan du underlätta den här processen.

– Vill du att läsaren ska hitta någon viktig information måste du rangordna den för att underlätta orientering och navigering i materialet. Det kan du göra genom att skapa en överskådlig struktur som leder till relevanta ingångar och bjuder in till vidare läsning genom länkar, klickbara bilder etcetera. Det är också viktigt att visa hur olika delar av budskapet eller texten hänger ihop, vi talar kanske främst om samspelet skriven text och bild. Men också markera det du tycker är relevant, så att läsaren inte hoppar över det du allra mest vill att de ska läsa.

Kanske en punktlista eller en ram?

– Det är bra alternativ. Ett annat är förklaringar i form av informationsgrafik som innehåller både text, bild och grafik. Vi förväntar oss att den ska ge oss fyllig information över hur en komplex process ser ut eller fungerar. Forskning visar att vi läser informationsgrafik mycket länge jämfört med andra bildelement som foton, kartor, grafer och diagram.

Tänker du på nätet eller i en papperstidning?

– Både och. Vi ser i egna undersökningar om hur vi läser tidningar att förutsättningarna för att informationsgrafiken uppmärksammas är stor.

Färgmarkering av nyckelord hjälper producenten att öka uppmärksamheten. Har ni tittat på det också?

– Ja, forskning visar att färgkodning i text och bild underlättar navigering och textförståelse. Färgmarkering gör att läsarna snabbare och lättare kan identifiera hur text och bild hänger ihop innehållsligt, och det är lättare för dem att navigera tillbaka till texten när de tittar på bilden. Som producent suggererar du att det de läser i texten förklaras i bilden. De som har läst det kodade materialet hade signifikant bättre resultat.

Jag har sett tidningar som markerar en eller två meningar i en text à la överstrykningspenna, ögat dras dit och jag kanske vill läsa mer.

– Det skapar de här viktiga framträdande ledtrådarna ögat dras till. Det kan också vara nyckelord markerade med fet eller kursiv stil eller fristående citat. Läsarna kan få bättre förförståelse och översikt över relevanta delar av materialet.

Vilka är de vanligaste myterna bland läsare, skribenter och producenter?

– För det första tror de flesta inte att de läser så mycket. När man säger ”jag läser ingenting nu för tiden” så menar man skönlitterärt läsande. Men det stämmer inte, forskningen visar att vi läser och skriver som aldrig förr. På jobbet och hemma.

– Inom olika yrken ägnar man mycket tid åt att skriva, men vi läser också pappers- och nättidningar, bloggar, tidskrifter, broschyrer och olika informationsblad. Lastbilschaufförer, byggarbetare, undersköterskor, brandmän är kanske inte yrken man förknippar med läsning och skrivning, men de ägnar sig en hel del åt det. Och möjligheterna att läsa vid olika tillfällen ökar. Vi läser på papper, datorer, surfplattor, smarta mobiler och i e-böcker. Det är alltså en myt att vi inte läser.

– En annan myt är att vi tror att vi läser systematiskt. Vi tror att vi läser från början till slutet, men det stämmer inte. Vi hoppar mycket i texten och läser vissa bitar utifrån våra intressen, mål och preferenser. I undersökningar vi gjort blir journalister besvikna när de ser hur lite deras läsare läser, att texterna inte alltid läses på djupet och att vi inte läser reklam.

– En tredje myt är att vi tror att språket är viktigare än bilden. Olika rapporter visar att det är lättare att undersöka språk och begriplighet när det gäller skrivet språk. Det är lite svårare med bilder som spelar en viktig roll i samspel med texten. Det är viktigt att ha i bakhuvudet.

Bilder kräver också att vi kan tolka dem.

– Ja, och det är inte självklart att alla kan göra det. Olika slags bilder kräver att vi förstår både det som visas, men också att vi kopplar det perceptuella tänkandet med det konceptuella tänkandet, att vi har vissa förkunskaper för att kunna tolka och avläsa bilder. Jag tänker mycket på logiska bilder, som grafer och diagram, där vi kan luras om vi inte har vissa förkunskaper.

– Ett problem är när du som producent tror att alla kan bilder och grafik. Att det är lätt att tolka och att läsare inte behöver vägledas och att vi inte behöver informera med hjälp av en språklig instruktion eller grafiska markörer som pilar och streck samt närhet mellan text och bild.

Men hur vet jag vilken förkunskap läsarna har?

– Som producent står du inför problemet att dina läsare inte är en homogen grupp, utan att det är olika typer av läsare. Därför tror jag att lösningen, som jag har lovordat tidigare, är att ha en översikt för den stressade och en möjlighet till fördjupning för den intresserade läsaren, att erbjuda olika lässätt och olika läsintensitet är en bra strategi.

Latte-arbetare är en annan myt du tar upp i din bok.

– Ja, det är personer som gärna sitter på ett stimmigt kafé där många människor rör sig och flera samtal förs. De individerna föredrar det och tycker att det är en mer avkopplande än att sitta på ett kontor. Det sägs att de får fler associationer, mer inspiration och att de kan koncentrera sig bättre. Frågan är dock om dessa stimmiga miljöer verkligen bidrar till deras arbete.

– Forskare vid Lunds universitet lät testpersoner läsa texter under fyra olika förhållanden: i en tyst miljö, med musik de själva valt, med musik de inte ville lyssna på och när det var kafésorl. Oavsett om det var musik de gillade eller inte gillade hade de större pupillstorlek när de läste, vilket var ett tecken på att det krävdes mer kognitiv kraft för att läsa. De var dessutom inte medvetna om att de blev störda under sin läsning. Läsförståelsetest som gjordes efter läsningen visade dock att förståelsen blev mycket sämre när de hade något ljud i bakgrunden – antingen sorl eller musik – jämfört med när det var tyst. Det kan vara värt att tänka på.