Meetings No 49
Intro
The Meetings Revolution Day
är äntligen här
Cover Story
Avinash Chandarana:
Allt som växer kräver näring och det gäller även kunskap
Psykologiska Mötesplatser
Utvecklingspsykologi och betydelsen av möten
Hans Gordon om vad det har med mötesindustrin att göra
Närvaro
Lena Ahlström:
Skådespelare förbereder sig i veckor – chefer förväntas gå direkt in på scen med ett gäng powerpoint-bilder
Radar
Imex firar 10 år
med fullmatat program
Intermission
John Venkiah Trio
Ung svensk jazzmusik när den är som allra bäst
Sharma
Achieving Longevity
and Greatness in Business
Möteskommunikation
Möten är navet för all kommunikation
Rikard Wildhuss: Det behövs en ny modell för kommunikation
Hjärnkoll
Järnkoll 2
Stav- och skrivfel är ett effektivt sätt att minska försäljning och förtroende
Kellerman
Mötesindustriveckan 2013
blir ett lyft
platsannonser
Vi söker Event Sales Manager
till 
CWT MEETINGS & EVENTS
nyheter
Mat & Möten
Sigtunakockar tävlar i världsfinalen
av Copper Skillet i Toronto 11 april 2019.
hotellindustrin
Så bidrar hotellen till ett attraktivare Göteborg
Göteborg & Co är en sammanhållande länk.
innovativt drag
Nordic Choice Hotels
digitala utvecklingsbolag eBerry startar globalt utbytesprogram.
kunskapsmöte
Associations World Congress & Expo
på Svenska Mässan 7-10 april.
fullspäckat utvecklingsprogram
En tidigare munk,
en spelutvecklare och en självutnämnd tekniknörd bland experttalarna på IMEX i Frankfurt.

Lounge Summit i Göteborg presenterar
Spännande program med nästan 30 talare.
resor skapar möten
Nordic Choice Hotels inleder samarbete med Nordic Travel och Visit Group
Ska underlätta bokningen av paketlösningar.
World Water Day
För andra året i rad
tar Clarion Hotel Amaranten upp kampen för rent vatten för alla.
hotellnytt
Skanska bygger nollenergihotell
i Solna för cirka 470 miljoner kronor. Comfort Hotels har driften.
Event skapar möten
Strategi för bättre evenemang till Luleåborna
Ska vara klar i maj/juni.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Lena Ahlström

”Första året på SAS drabbades jag av en regelrätt blackout. Det var nästan så att jag svimmade inför mina närmaste chefer och kollegor på en ledarkonferens i Danmark. När jag tittar på det efteråt tror jag att det fanns en omedveten kompetens från min tid på Stadsteatern för efter tio minuter, när allting svartnade och jag i stort sett inte visste var jag var, räckte jag upp handen, tittade på folk och sa: ’Jag är ledsen men det har hänt något.’ Det blev otroligt tyst i rummet. Jag väckte plötsligt allas intresse. Närvaron blev kompakt. Jag sa: ’Jag måste erkänna att jag inte vet vad jag har sagt för jag är helt borta. Jag skulle vilja börja om igen. Är det okej?’ Det var det och de bar mig genom den här timmen efter lunch, den värsta mördartimmen.”

Den som berättar är Lena Ahlström, vd och grundare av Ledarstudion, som bland annat ger utbildningar i talandets svåra konst.

Lena Ahlström fogar ihop pusselbitarna i sitt livsmönster. Hon var väldigt blyg som barn. I gymnasieåldern arbetade hon som påklädare på Stadsteatern under fyra år.

– Plötsligt möter jag människor bakom scenen, skådespelare, som också var blyga och lite nervösa för att öppna munnen, men som går in kväll efter kväll och återskapar en stund av magi. Jag älskar teatern, doften av pudret och miljön bakom kulisserna.

– Jag drömde i tjugofem år om att få jobba med mig själv, som en skådespelare gör när de ska förmedla ett budskap, att bli trygg och kunna ta hand om den här nervositeten.

Nya pusselbitar. Lena Ahlström är civilekonom. Hon har läst marknadsföring och marknadskommunikation med internationell inriktning som fördjupning vid Stockholms universitet. Hennes trebetygsuppsats handlade om hur svenska företag kan förbereda människor, som ska bo och leva utomlands, att kommunicera.

– Jag tyckte att det var en strålande affärsidé så 1983 tog jag kontakt med SAS och föreslog att de skulle erbjuda sina kunder den servicen. De sa ja och jag arbetade med det i sju år.

Och då är vi tillbaka till inledningen av den här artikeln. Lena Ahlström talar på ett möte i Danmark. Hon ska försöka få skandinaverna intresserade av den interkulturella utbildningen.

– När jag kom till middagen på kvällen blev jag nästan överöst av välvilja och alla ville gå mina program. Jag tror det beror på jag i min reaktion visade äkthet, jag erkände läget. De tänkte att hon är bara en vanlig människa.

– Jag har insett senare, när jag läste retorik på universitet, att jag inte hade gjort min hemläxa. Jag hade inte gjort det en skådespelare gör, för att känna mig bekväm. Jag visste inte vad jag ville och inte riktigt varför.

Ännu en pusselbit från universitetsåren. Lena Ahlström var ordförande för ekonomerna och hon var ofta nervös när hon skulle hålla tacktal.

– Jag kom aldrig ihåg vad jag skulle säga och jag var i ett konstant blackout-läge vid dessa tillfällen.

Hon berättar att en amerikansk undersökning visar att det många människor är som mest rädda för är att stå och tala inför en grupp. På tredje plats kommer döden.

Efter ytterligare fem år som ansvarig för flygbolagets totala ledarutveckling och några år som personaldirektör och vice vd vid Föreningssparbanken, startade hon eget med inriktning på kommunikation och ledarskapsträning. Idag sitter hon i en före detta skola vid Vasaparken i Stockholm. Efter tio år är de tretton anställda, hälften arbetar med scenspråk och den andra hälften med ledarutveckling. Till det ska läggas ett tjugotal handledare, ledarutvecklare och skådespelare.

– Det är närmare ettusen personer som har genomfört det långa programmet och tiotusen som varit med i workshops. Vi jobbar med både Nasdaq och Ericsson i USA.

På en vägg i lokalerna finns det bilder på flera av Sveriges mest namnkunniga skådespelare.

– Redan under SAS-tiden samarbetade jag med skådespelare i vissa övningar. Då fick jag bekräftelse på vad som händer när man korsbefruktar olika världar. De skådespelare vi samarbetar med idag är certifierade enligt vårt koncept, och de tycker att det är givande på flera sätt. De får lära sig mycket om organisations- och verksamhetsvärlden, och får större förståelse för tolkningen av sina roller.

Certifieringen är en trestegsraket. Den börjar med att deltagaren först följer med och askulterar, det vill säga att i utbildningssyfte studera yrkesutövning. En del går programmet, men skådespelarna har förstås redan vana av att tala och stå på scenen. De får vara med i processen och därefter arbetar Lena Ahlström med dem som handledare.

– Vi har noggranna diskussioner om hur övningarna har instruerats, processats och reflekterats. Det är betydelsefullt för att deltagarna ska känna sig sedda och bekräftade, det handlar om tillit och öppenhet.

På en vägg hänger ett diplom som visar att Lena Ahlström var finalist i ”Årets Ledarutvecklare 2012”.

– Jag är väldigt mån om relationer. Jag tycker att det är angeläget att visa omtanke, öppenhet och tillit till min omvärld. Jag älskar att hitta på nya saker och jag har ett starkt driv. Jag tror att det går, vet att det går och fortsätter tills det går när jag möter några problem. Eftersom relationsbyggandet är en viktig del i min karaktär är det viktigt att få människor som arbetar närmast mig att känna sig duktiga, uppskattade, bekräftade och sedda.

Lena Ahlström säger att den största förändringen som skett under de tio åren är att förut var det var hemligt vilka det var som gick utbildningen. När hon träffade deltagare på stan kunde hon inte visa att hon kände dem.

– Det blev löjligt till slut, så för fem år sedan gick vi ut med ett brev till våra kunder där vi sa att det inte ska vara skämmigt att gå och träna på ledarskap. Idag är vi öppna med vilka som går här, förutom några personer som inte vill att vi ska prata om att de går här, och det respekterar jag till hundra procent.

– Jag har väldigt stor respekt för människor som kommer hit för att få feedback på hur de uttrycker sig och vad de gör, det är givetvis rätt tufft att få det. Det är faktiskt fortfarande en bristvara för ledare att få feedback.

Lena Ahlström tycker att det är fascinerande att tänka på att skådespelare tränar åtta veckor innan de har premiär – en chef förväntas gå direkt in på scenen med ett gäng powerpoint-bilder.

– Jag tycker det är viktigt att den som tillsätter en chef frågar om den personen tycker att det är obehagligt att stå inför en större grupp. Om de gör det finns det sätt att öva på det. Alla kan bli fantastiskt spännande att titta och lyssna på, för att de slutar låsa sig. Allt utgår från att kommunikationen är viktig, att man är sig själv och vågar stå för det, och att man faktiskt vågar visa att man tränar på de här sakerna.

Hon konstaterar att som ledare står man alltid på scenen. Då underlättar det förstås om man inser att det inte bara är orden jag säger, utan hur jag säger dem som avgör hur kommunikationen går fram.

– Den som talar vill informera, beröra eller behaga, som retoriken uttrycker det. Jag ser hela tiden att ledare informerar. Men när de också lär sig att beröra eller behaga – underhålla och glädja – så kommer människor ihåg det. Och när de blir berörda blir de engagerade på ett annat sätt och reaktionerna är inte långt borta.

– Om människor förstår mig nu, då når jag dem tankemässigt. Om jag kan intressera dem för det här och väcka deras känslor, då är jag på den känslomässiga, affektiva nivån. Kan jag inspirera dem att själv vilja göra det här, då har jag inspirerat dem till handling. Då kombinerar man den kognitiva, affektiva och beteendenivån, det är grundläggande pedagogik.

Lena Ahlström poängterar att de inte lär ut presentationsteknik. Här arbetar de individuellt i grupp, med sin egen personliga utveckling och sina uttryck.

– Vi har alla massor av invanda mönster, automatiserade mönster, vilka vi medvetandegör. Vi hjälper personen att hitta andra sätt att uttrycka och röra sig. De breddar paletten och får tillgång till fler verktyg så att det blir roligare att möta människor i olika kommunikativa sammanhang. Det är viktigt att känslan finns där och att du är en person som verkar genuint äkta. Det är det vi övar på.

Men det handlar inte om att göra om någon.

– En hög kvinnlig chef sa: ”Jag trodde jag skulle bli någon annan, men jag blev en bättre jag själv.” Det tycker jag är en bra beskrivning.

Lena Ahlström beskriver att målet är att människor ska komma ur den medvetna kompetensen, så att det blir en omedveten kompetens, att det blir automatiserat. Hur gör man det? Jo, genom träning, träning och träning.

Man kan jämföra det med att dansa. Två steg till vänster, ett till höger, starta en rörelse för att snurra runt, och samtidigt ta två steg till vänster och …

När det sitter har du gått från medveten kompetens till omedveten kompetens, det har blir automatiserat. Det går som – ja just det – en dans, tills du av någon anledning blir osäker och börjar räkna stegen igen. Då börjar det gå lite kryckigt och din hjärnas motsvarighet till Tony Irving, domare i tv-programmet Let’s dance, bläddrar bland poängskyltarna för att visa en etta.

Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och internationellt verksam konsertpianist, säger i en tidigare artikel i Meetings International (39/2010), att när man som pianist börjar tänka på hur man ska göra istället för på musiken, då blir det en svacka. När man är väl förberedd har man tränat och automatiserat detaljerna. Forskning visar att om man börjar lägga ett medvetet fokus på det man gör, blir resultatet sämre.

Grunden för ett bra tal är ett bra förarbete och det börjar med innehållet.

– Vi försöker successivt att föra in förarbetet, att skapa talet och hela processen till själva genomförandet.

Lena Ahlström konstaterar att det är ett undantag att någon säger att de inte tycker att det är obehagligt att stå inför en stor grupp. Det har inte förändrats under tio år.

– Jag möter inte färre som känner sig obekväma, människor tycker fortfarande att det är obehagligt att bli så belysta och värderade. De vet att de som lyssnar gör ett val – väljer bort eller bekräftar dem.

– Men om de tränar tycker de att det är okej att folk tittar på dem. En person sa att när hon släppte ner sina armar och lät dem hänga, då fick hon tillgång till hela sin kropp. Hon kunde plötsligt visa saker, beskriva med händerna och röra sig mer fritt.

– Tidigare hade hon stått med händerna på magen, vilket kan vara ett tecken på nervositet, man låser sig.

Då har vi kommit till det ingen vill vara med om. Att komma av sig när man talar, vilket enligt den amerikanska undersökningen, är värre än döden. Och precis som med dansen och konsertpianisten får vi inte blir medvetna om oss själva, då går det åt pipan.

– Vad gör jag om jag blir så nervös att all energi går inåt och jag låser mig? Det kostar att stå på en scen, att göra en presentation eller hålla ett svårt samtal med någon. Det kräver förarbete. Har du inte förberett dig, kan du inte lämna dig själv i fred, då börjar du tänka. Hur låter jag nu? Ser de att jag är nervös? Gjorde jag den där rörelsen med handen?

– När du märker att du håller på att tappa greppet är det som om man är utanför sin egen kropp och betraktar sig själv. Det är förfärligt att känna den där stora fruktan. Jag har träffat folk som har svimmat när de har hållit tal. Eftersom jag vet att jag har råkat ut för en blackout så tänker jag verkligen igenom vad jag vill tala om. Jag går in på toaletten och värmer upp motorn, det vill säga drar igång energin i kroppen så att jag får upp pulsen. För när du gör det får du igång kroppen fysiskt, du möter de höga hjärtslag den får av din nervositet.

– Jag förbereder mig även när jag sitter i publiken och ska gå upp på scenen och tala. Jag vet ungefär när det är min tur så tio minuter innan börjar jag klämma ihop händerna och fötterna och släppa efter. Jag gör några andningsövningar stilla för mig själv, pumpar ut all luft och sen släpper magen, då rusar luften in och jag hittar magstödet. Jag bryr mig faktiskt inte om ifall någon kollar på mig.

– Det är mer okej att visa känslor idag. Det är en annan påtaglig förändring under de här tio åren. Man kan få bli sorgsen. Du kan se en ledare på tv som berättar om något sorgset som har hänt och ögonen nästan tåras. Det är sådana vi vill möta, äkta människor.

Om det ändå händer att hon blir jättenervös när hon står där med alla blickar på sig?

– Det här är mitt personliga knep. Blir jag jättenervös börjar jag röra på tårna. Jag flyttar fokus till mina tår. Tanken på rädslan är det som är farligast. Tanke – känsla – handling. Tanken föregår känslan och handlingen. Genom att fokusera om flyttar jag rädslan, vilken är en följd av mina tankar, till att röra tårna, vilket är en handling. Jag flyttar fokus och får igång energin. Man kan byta och bryta en sinnesstämning.

Lena Ahlström säger att det under dessa tio år varit tre k:n som stått – och står – i fokus: kommunikation, kultur och kommers. Med kommers menar hon affärsverksamhet. De tre k-na är en förutsättning för att verksamheter ska utvecklas, förändras och skapa bra resultat.

– Tidigare tror jag att kommers var först, nu ser jag att kommunikation har kommit högst upp på listan, samtidigt som det är betydelsefullt att utveckla kulturen. Jag tror att man mer och mer har begripit att det inte bara är vad cheferna säger utan hur de uttrycker sig, som skapar engagemang, motivation och intresse i organisationen.

Vilka planer har hon för framtiden? Lena Ahlström tror att Ledarstudion har tre gånger så stor omsättning om fem år. I år ser de ut att göra sitt bästa år någonsin.

– Om tio år är jag inte kvar här, då har jag pensionerat mig och utbildat mig till regissör i USA.