platsannonser
Projektledare
till Scanworld Conference & Events.
Akademikonferens
söker Projektkoordinator till kontoret i Solna.
nyheter
Grönaste staden
Bygget av Växjös nya stads- och stationshus
beräknas starta april 2018.
nordiska smaker
Finnair inleder samarbete med
Tommy Myllymäki.
Långtidshotell
Forenom
blir Airbnbs största partner inom affärsresor i Norden.
if you build it they will come
Lund
bygger sin kongress- och kulturanläggning.
delad kunskap
Endast en fjärdedel
har kontakt med familjen när de är ute på en affärsresa.
+16 procent
​Svenska Möten
spår bra mötesår 2018.
mötesindustrinytt
Convenes Hosted Buyer-program
når nya rekord 2018.
Mat & Möten
Karlstad CCC
startar matprogrammet ”Någonting att äta”.
sustainability
Göteborg toppar världsranking
bland hållbara och innovativa städer.
e-Tourism
Spännande världskonferens i Jönköping
belyser framtidens turism.
RSS
rss_icon
Länkar
Regeringen satsar 8–10 miljoner på fler idrottsevenemang i Sverige

Regeringen har i propositionen ”Statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126)” gjort bedömningen att det är viktigt att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige, särskilt sådana evenemang som bidrar till att idrottsliga och andra positiva värden uppstår.

Behovet av stöd till arrangörer för att fler internationella evenemang inom skilda områden ska förläggas i Sverige har uppmärksammats i olika sammanhang. Den internationella konkurrensen om att få internationella evenemang till Sverige är särskilt stor inom idrottsområdet. Arbetet med att skapa förbättrade förutsättning för idrotten bör prioriteras och de erfarenheter som erhålls kan även vara till nytta inom andra områden.

Genomförandet av stora internationella idrottsevenemang skapar såväl idrottsliga värden som positiva samhällseffekter och genererar även intäkter till besöksnäringen och till staten. Sverige har goda förutsättningar att genomföra stora internationella idrottsevenemang. Svenska idrottsorganisationer har ett gott rykte om att vara duktiga arrangörer. En väl utbyggd infrastruktur i form av bra idrottsanläggningar, bra service, hög säkerhet och många språkkunniga invånare gör Sverige till ett attraktivt land för arrangörer av sådana evenemang. Våra elitidrottare är viktiga ambassadörer för landet och genom samarbete med svenska företag kan Sverige få positiv uppmärksamhet i samband med stora idrottsevenemang.

En nationell kompetens för stora internationella idrottsevenemang bör byggas upp. Den kan bidra till ökad kunskap, förtydligat ansvar och leda till ett långsiktigt samarbete mellan staten, kommuner, idrottsrörelsen samt turistnäringen och övrigt intressenter.

För att ett evenemang ska generera positiva samhällsekonomiska effekter för staten och regionen krävs att det attraherar utländska besökare som inte annars skulle ha besökt Sverige. Om så är fallet genereras ett ökat exportvärde i form av utländska besökares konsumtion i Sverige. Evenemanget bör också aktivt bidra till att den positiva bilden av Sverige internationellt stärks.

Ur ett idrottsperspektiv är alla internationella idrottsevenemang intressanta. Det är dock viktigt att evenemangen uppvisar en ekonomi i balans och att miljöaspekter har beaktats. En ansvarig arrangör, vanligtvis en idrottsorganisation, bör kunna visa på en god organisatorisk och teknisk kompetens att arrangera evenemang av detta slag. Vidare ska behövliga arenor finnas på plats eller vara planerade och finansierade. Befintlig infrastruktur bör i allt väsentligt kunna utnyttjas. Det är viktigt att särskilt främja sådan verksamhet som bidrar till att både idrottsliga och andra positiva värden uppstår. Det är angeläget att säkerställa att främjandet genomförs så att evenemang för såväl kvinnor som män behandlas lika samt att evenemangen bidrar till att öka intresset bland barn och ungdomar att själva pröva på och att barn och ungdomar inspireras att fortsätta längre inom idrotten. Även om internationella idrottsevenemang traditionellt bedrivs inom tävlingsidrotten bör inte främjandet begränsas till denna grupp.

Ett nationellt kompetenscentrum skapas i vilket kunskap samlas om metoder och tillvägagångssätt för att få internationella idrottsevenemang till Sverige. Avsikten är att centret ska bistå idrottens organisationer främst inför och under en kandidatur för att få ett internationellt evenemang till Sverige. Det kan handla om att bedöma aktuella förutsättningar för att ansöka, finna lämpliga samarbetspartners bland kommuner, näringsliv och organisationer samt ta del av erfarenheter från tidigare arrangörer. Andra åtgärder kan vara att bistå i att skapa en marknadsföringsstrategi, engagera företrädare för idrotten internationellt/nationellt, företrädare för näringslivet samt offentliga företrädare inom kommuner, myndigheter och regering.

Mot bakgrund av den avgränsning till enbart idrottsevenemang som föreslås är det rimligt att resurser ges till idrottsrörelsen, där en hög kompetens redan finns, för att skapa det föreslagna kompetenscentrat. Det bör ankomma på idrottsrörelsen själv att närmare utforma den struktur som på bästa sätt kan bistå de idrottsorganisationer som avser att kandidera till att få arrangera stora internationella idrottsevenemang.

Regeringen, Regeringskansliet och myndigheter ger sedan tidigare regelbundet hjälp till idrottsförbund som ansöker om att få arrangera större internationella idrottsevenemang. Detta bl.a. genom uttalanden till förmån för en ansökan, medverkan vid besök och myndighetsspecifika konsekvensanalyser av ett evenemangs genomförande. Arbetet som har bedrivits bör fortsätta och utvecklas ytterligare i dialog med idrottsrörelsen och det nationella kompetenscentret. Det är viktigt att även andra aktörer framgent bistår idrottsrörelsen i arbetet med att tillskapa den nationella kompetensen.

I ett strategiskt arbete för att påvisa positiva samhällseffekter av internationella idrottsevenemang behövs också en allmänt accepterad prognos- och utvärderingsmodeller för evenemang. Idag finns flera modeller utarbetade av olika företag men också av universitet och högskolor som arbetar med samhällsekonomiska analyser. Olika modeller och metoder gör det svårare att jämföra olika evenemang och beslutsunderlagen blir därmed mindre tillförlitliga. Det bör ankomma på det nationella kompetenscentret att ta fram gemensamma värderingsmodeller som ska kunna användas till dels prognoser inför ställningstagande till marknadsföringsinsatser, dels för utvärdering av genomförda evenemang. Modellerna ska beräkna såväl kostnader som intäkter och ha förutsättningar att accepteras som ett nationellt instrument och kunna användas på nationell, regional och lokal nivå.

Förslag till närmare riktlinjer

De förslag till riktlinjer som redovisas i det följande avsnittet är att betrakta som ett utkast. Förtydliganden, tillägg och revideringar kan göras under beredningsprocessen och den slutliga inriktning kan läggas fast när kompetenscentrat inlett sin verksamhet.

Berättigade organisationer att söka stöd hos kompetenscentret

  1. Stöd kan sökas av respektive förbund och i förekommande fall i samverkan med en eller fler lokala idrottsföreningar.
  2. Om ett förbund står som huvudansvarigt kan även andra juridiska personer som organisationskommittéer o. dyl., där kommuner, turistorganisationer och näringsliv ingår, komma i fråga för stöd.

Evenemang som kan komma i fråga

  1. Internationella elittävlingar på seniornivå (VM, EM, World Cup).
  2. Internationella elittävlingar på ungdoms-, junior- och veterannivå samt vissa breddarrangemang där det föreligger en internationell konkurrens om evenemanget i fråga.
  3. Årligen återkommande internationella tävlingar av större omfattning (exempelvis Vasaloppet) dock endast några få år under etablerings- och utvecklingsfasen.
  4. Stöd och rådgivning inför internationella kongresser, styrelsemöten, råd m.fl. med idrottsanknytning.

Kriterier för att erhålla stöd från kompetenscentret

  1. Idrottsevenemangets och kongressens prestige och status i fråga om antalet deltagande länder, antalet tävlande på elitnivå, resp. antalet kongressdeltagare samt intresset hos befolkningen bör vara av hög dignitet för respektive idrott och för Sverige som nation jämfört med andra förekommande evenemang och kongresser.
  2. Evenemanget bör ingå som en del i ett strategiskt arbete som arrangören bedriver i ett internationellt perspektiv att utveckla sin idrott och få internationella evenemang till Sverige.
  3. Arrangören bör ha en hög kunskap om att organisera och administrera internationella evenemang, en ekonomi i balans samt att evenemangets utformning i olika avseenden innebär ett nytänkande.
  4. Berörd värdkommun alternativt region bör vara engagerad i evenemanget och vara beredd att medverka till och ingå i lämplig form av partnerskap.
  5. Evenemanget bör bidra till positiv uppmärksamhet nationellt, ha betydelse för tillresande åskådare, bidra till ett flertal ”kringevent” och innebära internationell, nationell och regional mediebevakning.
  6. Ett påtagligt ökat antal turistnätter bör uppnås utan befarad undanträngningseffekt.
  7. Evenemanget bör ha en stor idrottslig betydelse och skapa möjligheter att utveckla resp. idrott i Sverige.

Former av stöd

  1. Rådgivning och bidrag för att stärka ansökningsprocessen baserat på antalet medsökande och sannolikheten att vinna hem evenemanget.
  2. Bidrag till produktion av informationsmaterial, resekostnader och ledarersättningar i samband med kandidaturen, lobbyister m.m. (max 50% av de faktiska kampanjkostnaderna). 3. Bidrag till insatser i samband med genomförandet kan beviljas under förutsättning att arrangören kan garantera ett genomförande med god ekonomi och hög kvalitet.
  3. Finansiella konsekvenser Att bygga upp ett nationellt kompetenscenter för att bistå idrottsorganisationer i enlighet med vad som ovan beskrivs förutsätter att finansiella resurser avsätts för ändamålet. De kostnader som förutses är främst för personal, kansli, resor, utvecklingsinsatser, utredningsuppdrag, köp av externa tjänster och särskilda kompetenshöjande insatser. De exakta kostnaderna kan beräknas inför etablerandet av kompetenscentret. Det är viktigt att understryka att de organisationer som söker hjälp av det nationella kompetenscentret förutsätts själva svara för merparten av kostnaderna för att ansöka om och genomföra evenemangen. Vidare ska det nationella kompetenscentret inte ställa ut ekonomiska garantier för ett evenemangs genomförande. Mot denna bakgrund beräknas ett bidrag för att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige till ca 8–10 miljoner kronor per år. Bidraget bör finansieras och anvisas inom ramen för ett förhöjt anslag Stöd till idrotten från och med 2010 och ställas till Riksidrottsförbundets förfogande.