Meetings No 39
World Village of Women Sports
Mårten Hedlund
sätter Malmö på idrottskartan
Psykologiska Mötesplatser
I våra möten skapar vi kulturen
RADAR
Yangtorp Qigong Resort
När man stiger in i receptionen är man plötsligt i Kina.
CSR
Kristina Nitzler
CSR-strategi i praktiken
Robin Sharma
Leadership 2.0
The 73 best ideas, insights or lessons I’ve learned
mötespedagogik
Kaiketsu
När logik och intuition samsas
Hjärnkoll
Flow är upplevelsen av flow
En intervju med professor Fredrik Ullén
Mötesuppror
Tänk som en kvinna
Roger Kellerman
Glädjande utveckling
Vi måste in i de internationella nätverken
platsannonser
Akademikonferens
söker Projektkoordinator till kontoret i Solna.
nyheter
Mässor & Möten
Trädgårdstrender
och tekniska framtidsspaningar på årets Elmia Garden.
skidåkning och möten
Nya storsatsningar i Stöten
Nytt snösystem, fler bäddar och utökad service.
mässor skapar möten
Meetings International
inleder ett nytt internationellt samarbete med en mässa i Jakarta.
event skapar möten
Karlstad CCC
storsatsar på mat och dryck.
hållbarhet
Meetx
har miljödiplomerat ECOC Conference 2017.
Varde ljus
Ljusevangelisten Svante Pettersson
talar på Light & Design.
events skapar möten
Halmstad
står värd för Jazzfesten 2018.
på nytt uppdrag
David Bergling
ny vd på designhotellet Nordic Light.
mässor skapar möten
Scandinavian Expo
öppnar vid Arlanda 2019/2020.
På nytt uppdrag
Joakim Lempiäinen
ny hotelldirektör på Scandic Lugnet Falun och Scandic Borlänge.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Fredrik Ullén: Flow är upplevelsen av flow

Fredrik Ullén, 42 år, är profes­sor i kognitiv neurovetenskap vid Karo­linska institutet och internationellt verksam konsertpianist. Hans framföranden av nutida musik och klassisk-romantisk repertoar har mött översvallande bifall från kritikerkåren. New York Times betecknade hans solodebut i New York 2001, med Ligetis etyder, som ”spektakulär”. Han har spelat in åtta cd-skivor, vunnit flera priser och är ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien sedan 2007.

Fredrik Ullén leder en forskar­grupp som studerar inlärning, kreativitet och flow, det tillstånd av koncentration och lycka som människor kan gå in i när de genom­för stimulerande uppgifter. Hur hjärnan hanterar musik är ett annat stort forskningsintresse. Han samarbetar med flow-begreppets skapare, världskände Mihály Csíkszentmihályi.

Varför är det så många som talar om flow?

– De flesta har upplevt och vill uppleva flow igen. Det är något värdefullt som man inte glömmer. Det är motsatsen till att vara uttråkad eller överstressad.
 Enligt forskning upplever människor som har mycket flow i livet högre livskvalitet och de tycker att livet känns mer meningsfullt. Det har också visat sig att flow är kopplat till bättre kvalitet på det vi gör. Schackspelare som är i flow spelar bättre. Skriver vi en text blir den bättre. Man spelar säkerligen musik bättre skulle jag tro, men det har jag inte sett någon studie av än. Flow är viktigt för både personen och prestationen.

När jag varit så uppfylld att jag glömt både tid och rum, då blir texten bättre och jag kommer på fler kreativa lösningar.

– Javisst är det så. Flow är ju att helt sammansmälta med uppgiften. När jag spelar och är i flow, är jag så ett med uppgiften att jag upplever att saker händer exakt som de borde. Det här kritiska övervakandet av sig själv slutar man också med.

I ett tidigare nummer av Meetings International sa Tord Pååg, som utbildar bland andra musiker och föreläsare i scennärvaro, att han bestämmer sig för att alla är positiva när han står på scenen: ”Om någon reser sig och går, då är det bara att tacka och ta emot. Jag kan fixa med mina papper. Om jag börjar förebrå mig själv är jag illa ute – min inre kritiker har ingen plats på scenen. Så länge jag står där är jag utlämnad, då skapar jag bara stöd. Kritikern kommer och pratar efteråt och säger att det skulle du inte ha sagt på det sättet och du var inte tillräckligt utförlig. Det är okej, men inte på scenen, då blir jag tankestyrd och börjar spekulera.”

I boken ”Flow” skriver din samarbetspartner Mihály Csíkszentmihályi att det är viktigt att vi försöker ta kontroll över vårt medvetande för att uppnå flow. Är Tord Påågs sätt att tänka ett uttryck för flow?

– Jag tycker att det stämmer rätt bra överens med den dimension som Mihály kallar självmedvetenhet. Det handlar mycket om en kritisk självmedvetenhet: nu står jag och gör det här och hur går det egentligen? Det är inte bra när det är skarpt läge – på scen eller ej. När jag föreläser och börjar lyssna på mig själv, blir jag minst sagt lite nervös.
 Det är inget vidare. Om man som pianist börjar tänka på hur man ska göra saker istället för på musiken, då blir det en svacka.

Varför blir det så?

– Om man är väl förberedd har man tränat och automatiserat detaljerna. Forskning visar att om man börjar lägga medvetet fokus på det, även inom idrotten, blir resultatet sämre. Tennisspelare som fokuserar på vilka rörelser de ska göra slår inga bra slag i skarpt läge. 
Vi människor har en viss mängd uppmärksamhet och det gäller att lägga den på rätt ställe. Jag kan bara relatera till musikerskapet. Om man lägger uppmärksamheten på musiken är det bättre än att lägga den på hur det går, hur det kommer att gå nästa minut eller vad folk tycker.

I boken ”Märk världen” skriver Tor Nørretranders om en fotbollsmatch mellan Danmark och England på Wembley. Danske Michael Laudrup blir plötsligt ensam på den engelska planhalvan. Målvakten rusar ut och Laudrup lurar honom elegant. Tomt mål – men han sköt utanför. Varför? ”Jag hade för gott om tid. Jag tänkte efter hur jag skulle göra”, svarade Laudrup efter matchen.

– Det här handlar inte primärt om flow, men har du under lång tid lärt in saker väldigt väl är de automatiserade och effektiviserade. Börjar du då tänka, det vill säga försöka kontrollera det medvetet, blir det bara sämre. Hjärnan har inte den kapaciteten.

Blir man bättre på att utföra sina uppgifter om man har flow?

– Flow är väldigt starkt kopplat till motivation. En del av definitionen är att flow är ett lyckotillstånd, det är väldigt behagligt och positivt. Har du flow så vill du göra det mer och igen. 
Här kan det låta som om vi ska ha skoj hela tiden. Men vi måste komma ihåg att vi har flow när vi gör något som är utmanande, som kräver fokus. När jag talar om det här brukar jag trycka på att disciplin är en förutsättning för flow. Det kräver arbete, man får det inte gratis.

Är trist och slentrian motsatsen till flow?

– Om utmaningen är för liten blir det för tråkigt. Å andra sidan – är du överstimulerad blir du jättestressad.

Kan du ge egna exempel på flow som konsertpianist och från forskningen? Vad har det inneburit för din prestation och ditt välbefinnande?

– I musiken handlar det om ögonblick i konserten eller under inspelningen när det verkligen klickar på det där sättet. För min del är det aldrig en hel konsert. I och med att jag känner enhet med musiken, känner jag att gjorde musiken rättvisa i någon mening och det gör mig glad efteråt.
 I forskningen upplever jag det mest när jag skriver rapporter och analyserar data. Och ibland när jag programmerar för att analysera data.
 Det är en stark känsla av meningsfullhet och det är lustfyllt. Det är kopplat till att du gör något som är utvecklande och utmanande, enligt Mihály Csíkszentmihályi, och jag håller med om det.

Hur ser ert samarbete ut?

– Vi har samarbetat kring flow och gjort de första studierna. Vi är intresserade av hjärnan förstås, men vi började titta på allmän fysiologi som andning och hjärta. Eftersom flow-forskning hittills har baserats mycket på enkäter, hur upplever du det här, vill man som forskare gärna se att det är ett visst tillstånd som går att mäta. Vårt samarbete kommer att ta ny fart. Vi håller på att samla in tvillingdata på flow-upplevelser och ska titta på ärftlighet, och det faktum att människors upplevelse av flow skiljer sig åt. Vi vill förstå mer om hur det knyter an till personlighet och andra egenskaper.
 Mihály Csíkszentmihályi har också varit engagerad i våra studier om kreativitet.

Är det ditt intresse för musik som har lett till ditt intresse för flow?

– Ja, nog har det bidragit mycket. Vi i forskargruppen är även intresserade av kreativitet och expertis, hur blir man riktigt bra på någonting? Det handlar mycket om träningseffekter, hur man tränar i åratal. Flow kommer därför in på flera sätt.

Är flow en förutsättning för att man ska bli kreativ eller expert?

– Nej, men ett visst mått av expertis är kanske en förutsättning för flow? Flow uppkommer inte vid aktiviteter som är för simpla och triviala.

I boken ”Flow” finns ett exempel där en man arbetar vid ett löpande band. Han ska utföra några moment på en grej som passerar och det får ta högst 43 sekunder i snitt under en dag. Han ser en utmaning i det här och försöker ständigt hitta nya sätt att göra det effektivare. Hans rekord efter fem års arbete är 28 sekunder i snitt.

– Poängen är att optimeringen blir en intressantare uppgift än skruvandet.

Ganska ofta ser man att personer som talar i mobiltelefon är så inne i sina samtal att de inte märker att andra hör vad de talar om. Är det flow?

– Ibland vidgar folk begreppet flow så att det i stort sett handlar om allt där man är fokuserad. Är man i flow när man tittar på tv eller på en film som man är helt uppe i? Jag skulle inte vara beredd utan vidare att säga att det är flow. Det är ingen utmanande aktivitet och det finns ingen uppenbar återkoppling.

– Den ursprungliga definitionen av flow är att man ska vara koncentrerad under aktiva uppgifter. Några av de här komponenterna kan finnas med, det är lustfyllt, tiden gick utan att man märkte det och man glömde sig själv. Samtidigt finns inte den här balansen mellan utmaning och färdigheter.

Varför tror du att flow har lite flumstämpel bland vissa personer?

– Jag ser inte flow som det minsta flummigt, det är ett reellt fenomen och vi har sett i våra studier att det har vissa fysiologiska korrelat.
 En förklaring kan vara att flow per definition är en subjektiv upplevelse, för så är det. Flow är upplevelsen av flow. Upplevelser är svårare att studera än fenomen vi direkt kan mäta, kasta en boll eller något. Men de är inte mindre verkliga för det.

Hur gör man sitt liv mer ”flowigt”?

– Utgångspunkten är balansen mellan utmaning och förmåga. Det är porten till flow. Man borde därför se till, så långt det går, att man har uppgifter som är utmanande. Men det är lättare sagt än gjort eftersom det finns uppgifter som inte är flow-skapande.
 Jag har inget dunderknep, men du måste vara lite lyhörd på vad som är flow-skapande för dig själv och låta det ta plats i vardagen. Om det är uppgifter som är grymt tråkiga kan du kanske göra dem mer intressanta, det vill säga mer utmanande och stimulerande.

Där har väl både den anställde och arbetsgivaren ett ansvar?

– Verkligen. Att man ska kunna få chansen att växa med sina färdigheter måste vara A och O, tycker jag.

Upplever alla människor flow?

– Vi tittar på det just nu. Vi kollar med hjälp av enkäter hur ofta folk har flow-liknande upplevelser i livet, på arbetet och fritiden. Det är en spridning och vissa rapporterar mer än andra. Vi försöker titta på hur det är kopplat till personlighet.
 Inom personlighetspsykologin räknar man med några stora personlighetsdrag. Det mest tydliga just nu är två saker. De människor som tillhör gruppen samvetsgranna är gynnade. De är ansvarskännande, pålitliga, flitiga och motsatsen till låt-gå-attityd och opålitlighet. Det illustrerar att jobbar man metodiskt, lugnt och disciplinerat har man större chans att uppnå flow.

– Det man kallar neuroticism är inte bra för flow. Neuroticism innebär att man har en tendens att oroa sig, vara ängslig och bekymrad. Man tänker negativa tankar och har svårt att hantera dem, de kommer hela tiden. De som ligger högt här, har mindre flow i livet.

– När det gäller IQ finns det inga skillnader. Du hittar folk alla i delar av IQ-bandet som upplever flow. Skälet till att vi intresserade oss för det är att förmågan att behålla uppmärksamhet på en svår uppgift är kopplad till IQ. Men när det gäller flow, i uppgifter som man själv är expert på, finns det absolut ingen skillnad.

Finns det några skillnader mellan kön och ålder?

– Det kan jag inte svara på ännu. Om några månader vet jag mer om det.

Du är också en populär föreläsare. Kan du medvetet skapa flow för egen del när du står framför en grupp människor?

– Mitt enda knep, vare sig det gäller att tala eller spela, är att jag måste koncentrera mig på uppgiften. Att medvetet vrida uppmärksamheten mot det jag gör. Det vill säga att inte tänka så mycket på situationen eller faktiskt inte på publiken heller även om det blir ett samspel på något sätt.

– Sen förstås sådana självklara saker som att vara väl förberedd, vara där i god tid och inte vara stressad. Om du inte skapar bra förutsättningar lär det inte bli flow.

Kan du på ett enkelt sätt förklara hur det går till i hjärnan när vi upplever flow?

– Ingen har tittat på vad som händer. Vi vill förstås det, men det är inte så lätt. Flow är ganska ömtåligt i sig och det är svårt att uppnå det i en forskningssituation. Vi har tekniker för att titta på aktivitet i hjärnan, till exempel MRF-scanner. Men att ligga med huvudet i en sådan scanner är förstås inte så flow-skapande. Det vi vet är att den höga uppmärksamheten under flow verkar fungera på ett annat sätt än under mental ansträngning. Det är tydligt.

– Andningsmönstret hos pianister skiljer sig mycket vid flow och mental ansträngning. Vid mental ansträngning blir den ytlig och ganska snabb, men under flow har man en lugn och djup andning, som under lycka och avslappning. Hjärtfrekvensen går samtidigt upp så man är alert och går inte in i någon dvala.

– Flow är inte kopplad till en känsla av ansträngning utan du absorberas av uppgiften på något sätt. Hur det skiljer sig i hjärnan från vanlig mental ansträngning vet vi inte, men jag misstänker att det är stora skillnader.

– Flow-koncentrationen har att göra med en stark expertis i uppgiften och den kräver inte att du medvetet fokuserar, tvingar in medvetandet i en viss riktning.

Hur kommer möjligheterna att uppleva flow påverkas när vi sitter i kontorslandskap? När vi exempelvis tillåter oss att avbrytas av mobiltelefoner?

– Det är dåligt på flera sätt. Stressnivåerna blir högre och kreativiteten sämre. Det blir ytligt, fragmenterat och hindrar den typ av absorption som är en förutsättning för flow. Jag försöker minimera störningar så långt det går, men vi lever i en tid där det hela tiden ringer. Men ju mer ostörd jag kan vara desto mer flow, desto mer fokus och desto bättre går det, tveklöst.

Många gånger krävs det tid för att åstadkomma ett bra resultat. Vi måste skala bort lager efter lager för att komma fram till vad det är vi exempelvis ska kommunicera och hur. Det är först då de bra idéerna kommer.

– Javisst är det så. Du får aldrig den chansen när du blir störd eller låter dig störas. Det är helt omöjligt.

När jag skriver en artikel som den här stänger jag av mobilen och låser in mig. Det går fortare, jag tjänar pengar på det och resultatet blir oftast bättre.

– Javisst. Det är dessutom roligare och du känner dig inte lika utmattad. Så vad är poängen med att låta sig störas? En dålig aspekt av vår kultur är den meningslösa kommunikationen och bombardemanget av information som inte fyller något syfte och de ständiga avbrott det skapar. Det är väldigt negativt.

Vad menar du med meningslös kommunikation?

– Jag menar en hel del av det som förekommer på Facebook och Twitter. Jag förstår ofta inte vad det har för syfte, att komma i kontakt med gamla bekanta är förstås roligt. Men jag går inte igång på det där babblandet och att man känner att man ständigt måste uppdatera med vad som helst.

Blir resultatet sämre om man tillåter att deltagarna under ett möte använder datorer och telefoner till annat än punkterna på dagordningen?

– Jag tycker det verkar självklart.

Hur tycker du att ett idealt möte på en timme ska planeras och genomföras för att alla ska få ut så mycket som möjligt av mötet?

– Det viktigaste är att man vet vad man vill uppnå, det vill säga ha väldigt tydliga mål. Det är inte ovanligt att jag känner ”vad är skillnaden mellan nu och före mötet”? Vi har ventilerat frågorna och deltagarna får yttra sig, och sen blir det ”vi får se” på slutet. Det måste finnas en tydlig dagordning. Det är möjligt att jag har underskattat vikten av den sociala aspekten en aning, men det är i alla fall min uppfattning.

Vilka är skillnaderna och likheterna mellan att vara forskare, konsertpianist och talare?

– Det finns ett kreativt element både i musik och i forskning. Man utforskar nya territorier, det finns frihet att skapa något nytt. Det kanske jag inte upplever på samma sätt som talare, det skulle vara när jag sätter samman ett tal. En stor skillnad är att jag som musiker tar mer intuitiva beslut. Jag går på mer feeling och svårformulerade föreställningar om något jag vill uppnå medan jag i forskningen ska vara så klar som möjligt. Likheten mellan att spela piano och att föreläsa är förstås uppträdandet.